En trädgårdskompost är lätt att grunda i hörnet av trädgården i t ex en trälåda, men att kompostera mat kräver en tätare låda. En gammal frysbox fungerar därför fint till det! När du inte behöver köpa eller bygga något nytt så gör du en miljötjänst. Det blir återanvändning i dubbel bemärkelse!
En hushållskompost är ett helt eget ekosystem i sig. Där bor olika mikrober som lever och gottas på de matrester vi lägger dit. För att de ska må bra och trivas behöver de vissa näringsämnen, rätt fuktmängd och syre. Bara du kommer ihåg att kolla upp att mikroberna har allt det här så jobbar de på för sig själv och det du får som tack för omsorgen är fin och näringsrik mylla.
Så här bygger om om en gammal frysbox till komposteringslåda.
Hushållskompost
Det allra viktigaste är att kontrollera att komposten är tät så att inte möss och råttor kommer åt innehållet. För tät får den förstås inte vara eftersom förmultningsprocessen behöver syre. Syreintag är väldigt viktiga och en frysboxkompost är verkligen tät. Isoleringen i boxens väggar ser också till att innehållet inte fryser under vinterns lopp. Dessutom har den ett stor öppning, vilket gör det lättare att blanda kompostmaterialet. Sidofacket kan användas för uppbevaring av strö. Där hålls den torr och färdig för bruk.
Då du grundar en kompost är det bra att lägga något grövre material längst ner. Det kan vara en blandning av flis, bark och tunna kvistar. Lägg sedan på matrester i tunna lager, 5 - 10 cm. Varva grovt och fint material. Det fina materialet kan vara strö blandat av okalkad torv och flis.
Rör in det nya avfallet i det gamla alltid då du för ut ett ämbar matrester och strö över ett lager strö för att hålla flugor borta. Då luktar heller inte komposten.
Kompostreglerna:
Problem och lösningar:
Rätt temperatur
En passlig temperatur i komposten är ca 50 - 70°C. Är den för kall kan det bero på att det inte finns tillräckligt med näringsämnen i komposten. Näringsämnena är kväve och kol. Kol finns i växtrester och kväve i gödsel av någon form. Det kan vara frågan om t ex hönsgödsel på påse eller ens eget urin. Blanda ut urinet i vatten och vattna hela kompostinnehållet med detta. Ifall komposten är ångande varm vet du att det finns tillräckligt med näringsämnen i den. Då kan den också lätt torka upp så var redo att vattna den med ljummet vatten. Det är normalt ifall det bildas svampar eller mögelliknande bildningar i komposten. De är nedbrytande mikrober som är mer än välkomna.
Torra blad och torrt gräsklipp passar också utmärkt att använda som strö. Gräsklipp innehåller dessutom kväve och fungerar som näringskälla för mikroberna. Om du lägger i färskt gräsklipp och färska blad är det bäst att hantera dem som matrester i allmänhet, d v s blanda in dem i kompostmaterialet och täcka över med strö.
Placera gärna hushållskomposten bredvid trädgårdskomposten. Du kan nämligen flytta över råkompost in i trädgårdskomposten då frysboxkomposten har blivit full. I trädgårdskomposten kan råkomposten eftermogna. Då får du mera rum för nytt material i frysboxkomposten. Då du väljer kompostens ställe är det också bra att veta vart du skuffar snön under vinterhalvåret. Du behöver ju komma fram till komposten året runt. Skuffa snö runt komposten på vintern så får den samtidigt litet extra isolering.
Ifall temperaturen i komposten börjar dala och du märker att innehållet har blivit brunt och jämnt grynigt är komposteringsprocessen över och det är tid att tömma komposten. Du kan också föra över innehållet i en trädgårdskompost och låta den eftermogna där. Kontrollera ialla fall att det inte finns synliga matrester kvar i kompostmaterialet du tänkt flytta. Då finns det heller ingen risk för råttor och möss.
Ifall komposten fungerar riktigt bra är innehållet färdigbrunnet på ett halvår. Ibland kan det ta upp till ett år, beroende på hur bra komposten fungerar och hur ofta du tillför matrester i den.
Det är bäst att grunda komposten på våren eller på hösten. Vintern är inte en bra tid för då finns det ännu så litet material i komposten att processen inte kan hålla upp värmen och komposten kan frysa.
Eftersom vi hade rätt mycket komposterbart material att grunda komposten med gick det bara två dagar så spred det sig en ånga runt omkring oss då vi öppnade kompostluckan för att se hurudant läget var. Komposten luktade inte heller fastän matresterna verkligen gjorde det då vi hällde ner dem. Vi kunde konstatera att det fanns tillräckligt med kväve och kol i vår kompost och den var passligt fuktig. Med säkerhet vet vi att i den värmen vågar sig varken en fluga eller frosten in.
Vad du kan lägga i komposten:
Bra att tänka på gällande komposterbart:
Vad som INTE är bra att lägga i komposten:
Dekorera din kompost
En frysboxkompost ser kanske litet tråkig ut, så vi pyntade upp vår litet grann. Camilla dekorerade den med bokstäver. Att tejpa figurer på föremål är både lätt och roligt.
Vi planterade också en storblommig klematis vid kompostens kortsida. Som stöd använde vi ett armeringsgaller. Vi planterade en härdig Jackmannii-sort som får stora lila blommor. Eftersom komposten inte är så stor behöver klematisen heller inte växa så mycket på höjden. Däremot kan det sprida ut sig längs med sidorna. Klematisen gillar sol men skall ha skugga vid sin bas. Därför är det bra att plantera något lågt invid klematisens rot. Det går också att täcka marken med t ex barkflis. Det är också bra att komma ihåg att klematisens ympningsställe ska ligga 10 cm under markytan för att klängväxten skall klara av vintern på bästa möjliga sätt.
