Fiskaren Kari Kinnunen har lagt ut fem ryssjor för att samla upp fisk. Fem lådor på 30 kilogram var är dagens fångst, men för ett par veckor sedan drog han upp till tretton fulla lådor åt gången.
Stora rovfiskar som gös och abborre kastas tillbaka i sjön, men skräpfisken ska minskas eftersom den rubbar näringsbalansen i sjön så att växtalger kommer åt att frodas med blågrönalger som följd. På senare år har Långträsk haft bra vattenkvalitet med tanke på simning, men den här veckan har det flutit upp lite alger. Den mindre sjön Klappträsk är praktiskt taget algfri.
Strandägarna deltar i miljöarbete
Sjöarna har restaurerats genom fiske och syresättning under hela 2000-talet. Vattenägarna har också en viktig roll i arbetet och en av dem är Karl-Gustav Pettersson som är jordbrukare i fjärde generation i Gammelgård. Han gödslar sina sädesåkrar enligt villkoren för miljöstöd och har överlåtit sin strand till förfogande som fiskebas under somrarna.
- Om alla ställer upp lite grann kan vi dra vårt strå till stacken. Det är ett sätt att få bättre samvete, säger Pettersson.
Vattenkvaliteten i Långträsk och Klappträsk har förbättrats avsevärt sedan miljöinsatserna började på 1970-talet, men det är ett arbete som aldrig tar slut. Nu är det ännu öppet hur Esbo stad väljer att fortsätta arbetet nästa sommar. Fiskelaget vid Långträsk har för säkerhets skull skaffat en ny fiskebåt som kan tas i bruk då ifall det inte anställs någon fiskevårdare. Vassröjningen har också fått understöd av Esbo stad.
Vandastranden i dåligt skick
Karl-Gustav Pettersson vill värna om det gamla glest bebyggda kulturlandskapet med böljande åkrar och låga stränder eftersom stora delar av Esbo byggs ut. Det som grämer honom är ändå att grannkommunen Vanda inte ställer upp för att rusta upp Långträsk.
- På Vandasidan kan man inte ro mera, stranden har vuxit ihop. Det är sorgset att se att Vandaändan inte har inspiration att göra något åt sin del av Långträsket. Men vi kämpar på vad vi kan, säger Pettersson.