Inom kort ska EU-kommissionen avgöra om Finland eller Estland ska få den stora terminalen för flytande naturgas (LNG).
Gasum, som ansvarar för Finlands naturgasmarknader, propagerar för Ingå medan Estland drar hemåt mot Paldiski.
EU har lovat stöda hamnbygget, men Estland och Finland har inte kunnat enas om var terminalen ska finnas. Projektet går lös på omkring 500 miljoner euro.
Det betyder också att projektet inte går framåt.
Ari Suomilammi som är direktör vid Gasum säger i A-studio (27.5) att placeringen i Ingå har många fördelar.
- Terminalens koppling till Finlands gasnät, hamnens lämplighet och den regionala aspekten.
Pengar
Estland hänvisar till kostnader och kör fram Paldiski som bästa alternativ.
Juhan Parts som är Närings- och trafikminister i Estland, säger att det blir billigare att bygga i Paldiski.
- I Ingå beräknas terminalen kosta 420 miljoner euro. I Paldiski 300 miljoner euro. Frågan är också hur mycket man måste investera i Ingå för att förbättra farlederna och framkomligheten till hamnen. Det är stora fartyg som tryggt måste komma fram till hamnen.
EU -kommissionen beviljar bara understöd till hamnbygget om det anses vara av allmänt intresse för unionen att det byggs en sådan här terminal. Och det är klart att det räcker med bara en terminal - antingen i Estland eller i Finland.
Om länderna besluter gå in för nationella lösningar finns det risk för att förlora t.o.m. flera hundra miljoner euro i understöd.
Men enligt A-studio är det möjligt att länderna väljer att investera var för sig på en egen terminal.
Misstro
Direktör Ari Suomilammi vid Gasum säger rakt ut att bolaget inte kommer att investera i en gasterminal i Estland.
I de baltiska länderna är man å sin sida inte pigg på att delta i projekt tillsammans med Gasum.
Det enda länderna Finland, Estland, Lettland och Litauen verkar överens om är att det behövs en terminal eftersom man inte vill vara beroende av den ryska gasjätten Gazproms prissättning. Också EU vill hjälpa Finland och de baltiska länderna i strävan.
Men i de baltiska länderna är man tveksam till gemensamma satsningar med Gasum som till 25 procent ägs av Gazprom.
- Det är helt oacceptabelt. Det ledande gasföretaget i Baltikum kan inte någon som helst form delta i projektet, säger näringsminister Daniels Pavlut i Lettland.
Det betyder att Gasum måste grunda ett nytt bolag som sköter hamnen och rören. Och det företaget får inte ha ryska ägare.
I Estland tror man att Gazprom vill att hamnen byggs i Ingå eftersom man då indirekt kan bromsa upp projektet. Finland har långt avtal med Gazprom medan det är mera bråttom i de baltiska länderna, säger Matthew Bryza som är direktör vid forskningsinstitutet ICDS i Estland.
Olika argument för placering
Också det gasrör som planeras mellan Ingå och Paldiski väcker debatt.
Finland använder betydligt mera naturgas än Estland. I Finland tycker man att det är naturligt att man bygger ett mindre rör från Finland mot Estland snarare än tvärtom.
I Estland ser man terminalen som en regional fråga och tycker att gasen lätt kan distribueras både till Finland samt övriga Baltikum. Hela den baltiska marknaden är större än den finländska.
Gasum har en plan B klar ifall det blir Estland som får terminalen för LNG-gas. Då bygger man en egen terminal för bara Finland.
Stora planer gynnar Ingå
Tidigare har Gasum sagt att valet av placeringsort hänger ihop med hur stor enhet det blir fråga om. Om det går som Gasum vill så bygger man en stor gasterminal i Ingå.
Björn Ahlnäs på Gasum sa tidigare i maj till Svenska Yle att Tolkis i Östnyland däremot har en fördel i fall Gasum stannar för en liten LNG-terminal.
- Det är storleken som avgör. Om det största alternativet får klartecken från EU så betyder det att en gasledning också ska dras över Finska viken till Baltikum och då ligger Ingå bättre till.