Ett öppet uppslagsverk som skrivs och redigeras av publiken. Det här är grundidén för Wikipedia. Myteriet träffade specialrådgivaren Sue Gardner som berättar vem som egentligen redigerar artiklarna och vem som borde höras mera.
Sue är hemma från tvåspråkiga Kanada och visar genast intresse för språkdiskussionen i Finland.
- Jag minns att det grälades mycket om vad skolsvenskan skulle heta på den finska Wikipedia-sidan. Tvångssvenska eller officiell skolsvenska, visst?
Finländska unga mannen ett modellexempel
Sue Gardner arbetade tidigare som vd för Wikimedia, en ideell organisation som jobbar för att samla in finansiering för olika wikiprojekt. I dag jobbar hon som specialrådgivare för samma organisation.
- Den typiska Wiki-redaktören är en ung man från ett genomsnittligt rikare land. Redaktörerna är ofta magisterstuderande och de var förr yngre, men generationen som engagerat sig i att redigera Wikipedia har vuxit upp, säger Sue.
Ungefär 10-13 procent av alla redaktörer är kvinnor. Det är deprimerande.
Rakt översatt kan en ung magisterstuderande från Finland vara ett typiskt exempel: redaktörerna är nämligen överrepresenterade i mörka länder.
- Det här är spännande för mig personligen som kanadensare. Länder med långa och mörka vintrar bidrar med många redaktörer. Man har väl inget bättre för sig än att sitta hemma och skriva artiklar, skrattar Sue.
"Deprimerande få kvinnor"
Wikipedia har kritiserats för att förmedla en vit, västerländsk och manlig syn på världen. Sue instämmer i kritiken: det finns få representanter från fattigare länder bland wikiredaktörerna. Sue berättar att hon personligen försökt rekrytera kvinnliga redaktörer.
- Jag lyckades inte särskilt väl. Ungefär 10-13 procent av alla redaktörer är kvinnor. Det är deprimerande. I dagens läge går det inte att säga att uppslagsverket representerar hela världens kunskap.
Tanken är att uppslagsverket är självredigerande: publiken bidrar med artiklar som sedan läses och korrigeras av andra offentligt. Men att få folk att engagera sig och bidra är inte alltid lätt.
- Mycket rotar sig i ett missförstånd att texterna och artiklarna som finns på Wikipedia är skrivna av experter. Du behöver inte vara en expert för att bidra till uppslagsverket, men du är tvungen att göra en del research.
Trollen kan vara framtiden
Om du kollar vilken webbsida som helst där det är möjligt att lämna anonyma kommentarer så finns det alltid en viss andel så kallade webbtroll. De här finns också bland Wikipedias redaktörer och hör och häpna: de är faktiskt välkomna.
Många av de mest vandaliserande webbtrollen har vuxit upp och blivit duktiga redaktörer
- Många som skriver sitt allra första inlägg är webbtroll, speciellt om de är riktigt unga. Många av de mest vandaliserande webbtrollen har vuxit upp och blivit duktiga redaktörer, säger Sue.
Ett offentligt uppslagsverk bygger dels på publikens kunskap men också mycket på publikens vilja att ta reda på saker. Med andra ord är det som ett offentligt medium där vem som helst kan prova på yrket som journalist.
Men det skulle behövas mer av ämnen som finsk design, konst och författare.
- Sättet du bidrar med inlägg är att göra ett journalistiskt jobb: ta reda på, läsa på och skriva rent. De flesta av skribenterna skriver rent artiklar som ligger nära deras studier. Jag skrev mina första inlägg om frågor som intresserade mig där jag började rota i arkiv och sammanställa information.
Förbered dig på kritik
Arga läsarkommentarer är något vilken skrivande journalist som helst är van vid. Hur är det då med Wikiredaktörerna?
- Det här är något du till en viss mån får vara förberedd på. Det gör tyvärr många blyga - ingen vill ta emot en utskällning. Men grundprincipen är att alla gör bort sig: nyhetsjournalister lika mycket som vem som helst. Fastän du får en utskällning en gång så lär du dig något för nästa gång. Vi välkomnar också misstag.
Det här kan låta som mycket besvär och arbete utan lön. Men Sue vidhåller att tanken är ideell: gratis kunskap på global nivå.
Hur ska läsaren förhålla sig till att VEM som helst kan stå bakom informationen?
- På samma sätt som vilken information som helst: kritiskt. Vilken sekund som helst som du slår upp Wikipedia kan du hitta fel. Men i dagens medievärld så suddas gränserna ut mellan gamla mediehus och andra skribenter på nätet. Det är viktigt för dig att tänka på när som helst att du inte kan lita blint på vad som helst du läser.
Om någon vill ha monopol på något ämne som berör Finland, varifrån ska man börja?
- Nu kan jag tyvärr inte finska så jag har inte superbra koll på alla finska artiklar. Men det skulle behövas mer av ämnen som finsk design, konst och författare. Om det skulle finnas en stor mängd artiklar på de här ämnena skulle de nog ha översatts till andra språk redan i det här skedet.
Sue Gardner, ärligt talat, hur många gånger har du redigerat wikiartikeln om dig själv?
- Aldrig! Men du ska veta att frestelsen är stor när jag har märkt vissa fel i min arbetshistorik. Det här är ändå totalt oacceptabelt: jag kan inte uppfattas som neutral i frågan om mig själv. En gång gjorde jag misstaget att redigera en sida om min före detta arbetsgivare. Det var riktigt i början av min redaktörskarriär när jag inte visste att det var förbjudet. Det är rätt vanligt att folk gör sådana misstag, men det är inte okej.
Vill du själv redigera världens största uppslagsverk? Här får du en snabbkurs av Sue Gardner: din första artikel kan handla om vad som helst annat än dig själv. Eller din arbetsgivare.
Läs också: