Idrottsverket gör lite som man vill när det gäller målsättningarna som de olika verken i Helsingfors ska sätta upp. Revisionsnämnden förundrar sig över att verket sätter upp samma mål år efter år. Mål som dessutom inte följer stadens strategi.
- Idrottsverket är jumbo bland verken i Helsingfors när det gäller att sätta upp mål för verksamheten. Det känns som att det finns en kultur av bekvämlighet inom verket där man drar sig från att sätta upp ambitiösa mål eftersom det då finns en risk för att man misslyckas, säger Terhi Koulumies (Saml), som är ordförande för revisionsnämnden.
Idrottsverket är det verk som mellan år 2009 och 2013 haft flest målsättningar som har varit exakt de samma år efter år. Målen handlar om att ha friluftsleder av en viss längd och ha en viss mängd båtplatser. Det tredje målet hänger samman med fiskeövervakning.
Det skulle vara önskvärt att de målsättningar som fullmäktige sätter upp också följs av tjänstemännen. På det viset får väljarna också sin röst hörd.
Under de senaste åren har verket också haft målsättningar som går ut på att hålla olika idrottsanläggningar öppna ett visst antal dagar under året.
Ingen av målsättningarna har ändå haft någonting med stadens strategi att göra. Strategin har fastställts av stadsfullmäktige.
- Om målsättningarna inte stämmer överens med strategin lider demokratin i staden. Det skulle vara önskvärt att de målsättningar som fullmäktige sätter upp också följs av tjänstemännen. På det viset får väljarna också sin röst hörd, säger Koulumies.
Idrottsverket tiger om kritiken
Revisionsnämnden krävde redan år 2009 att Idrottsverket skulle utveckla sina mål så att de följer stadens strategi. År 2011 upprepades kravet och då lade man till att verket bör dokumentera hur målen har genomfötrts, vilket revisionsnämnden påpekade år 2010. År 2013 konstateras att målen bör vara mätbara så att de kan jämföras från år till år. Nu upprepar revisionsnämnden kritiken mot idrottsverkets målsättningar.
Vid idrottsverket vill idrottsdirektör Anssi Rauramo inte kommentera kritiken och det vill inte heller avdelninsgchef Kirsti Laine.
- Rauramo kommenterar inte och inte jag heller, säger Laine.
Idrottsnämnden gav ett utlåtande till revisionsnämnden förra våren och konstaterar där att verket enbart kan ha mål som har att göra med hur olika idrottsplatser i staden ska hålla öppet. Det går inte att ha mål som tar fasta på kvaliteten på stadens idrottstjänster eftersom det inte går att mäta.
"Saken diskuteras på vårt strategiseminarium"
Idrottsnämnden diskuterade revisionsnämndens kritik på ett möte förra veckan.
- Inom nämnden anser vi att om det finns problem måste vi ta fasta på det och se över våra målsättningar. Vi har ett strategiseminarium i mars där vi ska fundera över hur vår verksamhet kan utvecklas. Idrottsverket gör ett gott jobb när det gäller att få invånarna att idrotta, men om revisionsnämnden anser att vi ska förändra oss måste jag som idrottsnämndens ordförande reagera, säger idrottsnämndens ordförande Riku Ahola (VF).
Revisionsnämndens ordförande säger att det finns en bekvämlighet inom Idrottsverket när det gäller att sätta upp mål. Hur kommenterar du det?
- Kanske det jobb som verket gör nu bör förändras enligt målsättningarna. Men om besökarantalet ska växa bör vi bygga väldigt innovativa system eftersom mängden idrottsanläggningar inte kommer att öka under de närmaste åren. Vi samarbetar nu med fotbollsföreningar när det gäller konstgräsplaner. Men idrottsverket bör nu börja räkna mängden som besöker anläggningarna på ett nytt sätt. Det är säkert sant att målsättningarna inte har förändrats, säger Ahola.