Toppar!

De här sista dagarna innan semestern är slut så försöker jag njuta så mycket det bara går och i dag har varit en alldeles fantastisk tisdag!

Jag har inte hunnit varken sy eller sticka men det hinner jag andra dagar, fast dagens ruta har jag förstås gjort.

Dagens lunch bestod av en gudomligt god sommartallrik med rökt makrill, romsås, melon, ost och annat gott. Tack kära K för den! 

På eftermiddagen blev det utflykt till Torshälla.

Vi såg lite stickgraffitti utanför Avig och rät och det är kul. 

Ett av målen var Torshälla kyrka. 

Fantastiskt vackert ligger den mellan höga lummiga träd.

De äldsta delarna är från 1100-talet. 

Lite speciell är den svart-vita dekoren på läktaren. 

Golvet var så vackert! Syr man lapptäcken ser man något mer än bruna rutor, man ser ett hantverk. 

Nedanför kyrkan finns två växtfyllda båtar. Otroligt fina. 

På bänkar alldeles intill avnjöt vi äppel/kanel- och marängswissglass från Sänkdalens glass. Så gott! 

Man kan bara njuta en sån här dag! 

Fast vi toppade med ett kvälldopp.

Meditation i sin renaste form.

Som en tavla

Allt sedan jag första gången såg Lars Lerins akvareller så är jag enormt förtjust i hans vackra tavlor. Mångbottnat, variationsrikt och fantastiskt målar han. I dag gick semesterturen till Karlstad och Sandgrund. Så otroligt värt resan!

Jag kände mig alldeles upprymd och väldigt berörd. Tänk att en människa kan skapa på det viset och ge så mycket till så många. Respekt!

Tivolitavlorna exploderade av färg och de var lätta att tycka om.

Fiskarna var verklighetstrogna där de låg i sina lådor. Jag kände nästan doften av dem.

Skuggspelet på husväggen var så levande. Jag kunde nästan höra grenarna slå lite lätt mot taket.

Sandgrund är ljus och rymlig och en perfekt inramning till Lerins tavlor. Man får titta i lugn och ro.

Dagens ruta blev kulturtants lila, fotograferad intill Klarälven.

Eftersom jag samlar på domkyrkor så ville jag gärna hinna med ett besök i Karlstad domkyrka som jag inte varit i tidigare.

Vilken vacker kyrka! Så ljus och inbjudande, alldeles snäll i sin atmosfär. 

Belysningen i taket tyckte jag om. 

Orgeln har över 4500 pipor. En rejäl pjäs, västsveriges största.

Hjälmaren bjöd på skådespel både på förmiddagen och nu ikväll.

Alla dessa ljusa blå och turkosa färger är bland de finaste som finns. 

Kvällshimlens blågrå dramatik är precis lika vacker. 

En helt underbar dag. Vacker som en akvarell. 

Överkörd av en orgel

Efter att ha stickat all vaken ledig tid de senaste dagarna så har jag inte stickat en enda maska idag. Det finns sådana dagar också! Jag har hängt med näsan i böcker och hackat på tangenter och varit så duktig så men eftersom det inte gör sig så bra på bild så kommer här istället bilder på något helt annat.

Domkyrkan i Strängnäs.

Mycket minnesgoda läsare kanske kommer ihåg att jag försökte komma in i domkyrkan i Strängnäs i somras men kom tio minuter efter stängningdax. 

Nu har jag varit där - långt innan dörren låstes för dagen.

Precis när vi kom så var det, tyckte vi först, mycket lägligt en orgelkonsert och vi blev så glada. 

Jag kan intyga att det finns oändligt mycket ljud i den här orgeln! Speciellt om man drar i alla spakar, trampar på alla pedaler och spelar så många melodier samtidigt som möjligt. - Att lyssna på den där orgelkonserten var som att bli överkörd av en ångvält samtidigt som all världens volym var uppvriden på max. Jag kan verkligen tycka om orgelmusik men numera vet jag att jag inte tycker om alla sorter. Jag betvivlar inte att organisten var skicklig, han måste haft lika många armar som en bläckfisk för att kunna göra allt samtidigt, men jag förstod tyvärr inte alls det han framförde. 

På Wikipedia kan man läsa:

Strängnäs domkyrka är en domkyrka i Strängnäs i Södermanland, helgad åt apostlarna Petrus & Paulus. Den är en treskeppig gotisk tegelbyggnad som ersatt den ursprungliga träkyrkan, byggd på en tidigare för vikingarna mycket viktig offerplats. Byggnadsarbetet påbörjades ca 1250 och ett parti invigdes 1291; nya delar kom till under 1300- och 1400-talen, men den karakteristiska tornhuven uppfördes först på 1740-talet. Kyrkotornet är 75 meter högt.

Nu är besöket i Strängnäs domkyrka avbockat från min att-besöka-lista. 

En vacker kyrka, jag önskar bara att det hade varit en lite snällare och tystare orgelkonsert när vi var där. 

Föresten är det mösstider. Turkos och lila - hur kunde jag välja just de färgerna?! 

Att återvända för en stund

Jag är i Växjö. För 26 år sedan flyttade jag härifrån efter att ha pluggat här ett par år. Mycket har hänt sedan dess men mycket är också sig likt. Något nytt är det här fantastiska solrosfältet!

Wow!

Trots att det är kväll och mulet så lyser tusentals solar och jag med dem. 

Min gamla skola ser sorgligt grå ut. Den var inte så färgglad på 80-talet heller men mina år där var ganska bra. I alla fall när vi inte hade företagsekonomi och en gubbtjyv till lärare som inte tyckte att tjejer hade på Teknikum att göra. När jag många år senare läste företagsekonomi på högskolan var det som ett helt annat ämne bara för att lärarna inte diskriminerade oss tjejer. 

Vackra domkyrkan kunde jag inte låta bli att besöka på min kvällspromenad. 

Inne i den sjöng några änglar. Det var magiskt. 

Sankt Sigfrid vinkade adjö men jag kommer snart tillbaka. 

Det känns bra att vara här, nästan lite som hemma fast ändå inte. 

Vad som egentligen är gammalt

Älskade lilla dot fyller 21 idag och hon sa att hon börjar känna sig gammal. Ehhhh.... Hur förklarar man för en 21-åring att de fortfarande är precis i början av livet?

Nåja, vi åt tårta, precis som sig bör oavsett om man fyller lite eller mycket.

Därefter gick vi en runda med lilla Skorpan och till min stora glädje var Sankta Gertruds kyrka öppen, vilken den inte varit tidigare när jag gått förbi.

De äldsta delarna av kyrkan är från 1400-talet och den har varit förstörd i omgångar, uppbyggd igen och under en period användes den som sädesmagasin. Nu är den varsamt skött och mycket speciell. 

Väldigt mycket i kyrkan är trärent, alltså inte målat eller förgyllt. Predikstolen från 1743 till exempel.

Orgelfasaden är lika gammal och gjord av samme man Nils Österbom.

Bänkarna, från 1748, är också trärena och på en del ställen finns fiffiga extrastolar. Vilka som suttit på dessa extrastolar är oklart, möjligen familjernas kuskar kan man läsa i informationsbladet om Sankta Gertrud.

Takmålningen i norra skeppet är nästan enbart i svart, vitt och grått. Målad 1739.

Det södra skeppet är helt annorlunda än det norra med ett enfärgat trätak och målade motiv på räcket till läktaren.

Det här är gammalt! Inte lilla dot.

Nu är vi hemma igen och jag fortsätter med det jag började på igår - att avsluta saker.

Sankta Gertrus kyrka är en väldigt vacker kyrka. Glad för att den var öppen! Också oerhört glad för lilla dot!