När jag staplat klart

När jag kom hem från jobbet idag så var ljuset alldeles perfekt för fotografering så jag skyndade mig in för att hämta ett täcke och sedan gick jag ner till badplatsen. Alla tre katterna följde så klart med.

Täcket är stort, 150 x 210 cm och Luna kontrollerade genast upphängningen på räcket. 

Jag tycker om rosa, inte lika mycket som jag tycker om blågrönt men tillräckligt mycket för att ha rosa rester så det räckte till. Morris tyckte att jag byggt en bra tunnel. 

Mönstret till täcket är väldigt enkelt och det finns en film från Missouri Star Quilt som visar hur man gör. 

Minerva ville förstås också vara med på bild. 

Baksidan är vinröd fleece. Det blev fleece eftersom jag försöker använda sådant jag redan har på tyghyllan och minska mitt tyglager lite grann. Färgen på fleecen passar quilttoppen perfekt så de är som gjorda för varandra. 

Det är ingen vadd eller annat mellanlägg i det här täcket. 

Kanske blir det en bra picnic-filt av de rosa staplarna. 

Det var så roligt att sy det här täcket, från första till sista sömmen! Mönstret rekommenderar jag varmt! 

För övrigt så var det en fantastisk stund vid badplatsen. Så stilla. Så vackert. 

Naturen är verkligen otrolig. 

Andas in. Andas ut. 

Det räcker med att finnas till. 

Precis så, det räcker med att finnas till hälsar Luna.

Stora stöket och lilla grå

Det är en del som ska rivas innan det kan byggas nytt. 

Jag gör absolut ingenting, tittar på och förundras över hur stökigt allt är innan det vänder. 

Drottning Luna har koll på allt från sandhögen. 

Den lilla grå har hamnat på blockningsmattan.

Elementärt

Jag hade en förhoppning om att sticka klart min ljusblå kofta idag men det kommer jag inte hinna.

Jag valde att gå en långrunda i stället.

Vi har gott om vildkaprifol här omkring och de doftar underbart på kvällarna.

Vildrosorna blommar fortfarande och jag kan inte sluta njuta av dem. 

Jag hittade en liten ek-planta med löv i alla färger. 

När jag kom hem så hade vi lyxkvällsmat av bästa sort.

Då går det faktiskt inte att prioritera en koftstickning. 

Elementärt, min käre Watson!

Elementärt.

Tvärtomormbunkar är sällsynta

Ibland har jag lust att rulla ihop mig, som en tvärtomormbunke. Bara dra ihop mig och försvinna in i mig själv en stund och när allt känns ljust och bra och varmt kanske jag rullar ut mig igen.

Ett annat alternativ vore att sträcka riktigt ordentligt på mig, så mycket att jag är högt över allt annat och kan andas fritt och betrakta saker på avstånd.

Drömma går ju.

Jag drömmer också om att de nya röntgenbilder som ska tas på Morris i morgon visar ett läkt och fint skelett. Måtte jag drömma sanndrömmar!