december 2019

Ja nu är jag tillbaka igen.

Blev först en smula chockad när jag såg att bloggen var “kapad” igår, sen har jag nog läst det inlägget minst 10 gånger och storgrinat varje gång, så mycket känslor.
Min fina bror, svägerska och brorsbarn, älskar dem så mycket.

Annars blev jag faktiskt kidnappad av Mr C i lördags och visste inte alls vart vi skulle.
Jag kommer berätta mer vad vi har hittat på i dagarna två, men jag kan säga som så att jag blivit ordentligt bortskämd av mina killar.

Vill också från mitt hjärta säga ett stort -TACK!

Är helt överväldigad och rörd över all den kärlek som ni spridit här inne på bloggen, instagram och Facebook.

Jag önskar så att jag personligen skulle kunna ge er alla en stor varm kram för att visa min uppskattning och hur tacksam jag är över att ni kikar in här och många gånger skriver en hälsning, peppar och ger hejarop.

Det betyder mer än ni kan ana och lägger sig alltid som mjuk bomull kring hjärteroten.

Jag ska vara ärlig och skriva att det här med att fylla 50 år har varit förbaskat jobbigt.
Jag vet att många tycker ålder bara är en siffra, men för mig är det en känsla och den känslan har svajat ordentligt under året.

Men nu är jag över tröskeln och jag är så otrolig tacksam för livet.

Så något rynkigare, betydligt gråhårigare, men fortfarande lika sprallig omfamnar jag nu den här siffran.

För jag kan ju inte stoppa tiden, så dags att acceptera och ha förbaskat roligt under tiden.

Stora och många kramar till er alla!

Tina

Kan man kidnappa en blogg?

Ja tydligen, för nu har Home2tiny tagits över av svägerskan med bror och familj.
Så idag kan ni inte förvänta er några inrednings- eller modetips, inte heller några smarriga recept eller beskrivningar av härliga utflyktsmål.
Utan idag blir det ett inlägg helt tillägnat dig Tina: Systern, bästa vännen och fastern med det största av hjärtan.

En syster som alltid tagit hand om lillebrorsan mellan bråk över vem som är sämsta förloraren. Ett vakande öga under uppväxten och till storasysters stora förtret, ett antal resor södra Sverige runt på fotbolls- matcher och cuper. Ett syskonskap som delat både ljuvliga och minnesvärda stunder och de värst tänkbara tillfällena när det är som viktigast att ha de som känner en som bäst, nära.

Det blev ju inte bara brorsan du fick hålla ett vakande öga över då svägerskan trädde in i familjen redan för ett trettiotal år sedan. ”Du har lärt mig allt jag kan”! Vi har delat stort och smått och ganska tidigt stod det klart att vi var trygga med varandra, kände tillit och det har utvecklats till den finaste av vänskap. Mellan oss finns inget filter, vi ser varandras styrkor och svagheter, vi stöttar varandra och har funnits vid varandras sida många gånger om när livet svajat. Men åren har också innehållit otaliga skratt, skålar och lyckliga minnen som finns bevarade i hjärtat.

Sist men inte minst så är du fastern som alltid värnar om dina brorsbarn.
Du är en förebild som visar intresse och som delar med dig av ditt genuint varma hjärta och kloka sinne. Du är den coola fastern, den trygga fastern och fastern som alltid gör att vi skiljs åt några skratt rikare och proppmätta.

Idag är det din dag!
Vi hoppas och vet att du kommer att fylla den med precis det som är viktigast för dig: Din älskade familj, kärlek och glädje. Vi är så stolta över dig och den du är, stark som få, kärleksfull och du har vågat ta steget att bli egen och göra det du tycker är roligast. Åldern är ju bara en siffra och 50 år, det är värt att fira, så med oss blir det firande en annan dag, när du minst anar!

Det största av grattis och kramar i massor från C och C och T och L!