Supersnabb hängande dörrbukett

 

Lite hopplock

Ibland vill man bara skapa något snabbt som ändå är hållbart och snyggt. Efter behandling hos naprapaten i går var kroppen ganska så mörbultad idag och behövde ta det lugnt. Jag tassade bara ut i trädgården med sekatören i handen och klippte lite på thujahäcken, hittade några jätteeterneller som fortfarande stod kvar i en av odlingslådorna och lite annat smått och gott. Lite hopplock av vad som finns i trädgården just nu. 

En kvist jag hittade vid helgens besök i lekparken tillsammans med barnbarnen passade perfekt i buketten. Plockar gärna med mig lite som jag hittar när jag är ute. Har både sekatör i fickan och blicken i marken när jag går promenader – man vet aldrig när någon liten skatt dyker upp.  

Oändliga variationer

Det gick supersnabbt att plocka ihop min "bukett" och slå ett snöre runt för upphäng. Den blev så bra här på ytterdörren. Rudbeckiorna kanske inte håller så länge, men resten tror jag har längre livslängd. 

En sån här "bukett" är tacksam att skapa av det man har eller efter en tur till skogen där man kan hitta vackra grenar på marken – kanske till och med – med kottar på. Ett vackert band kan tillföra julkänsla lite längre fram. Variationerna är oändliga. 

Långblommande damen

Den rosa jätteeternellen har jag verkligen haft stor nytta av den här säsongen. Har fröer kvar av jätteeternellen Strawflower så jag kan så henne igen nästa år – både som kallsådd och direktsådd. En användbar dam som blommor juli-oktober. Långblommare uppskattas alltid. 

Alla bidrar på sitt sätt

Har använt jätteeternellen i många buketter och blomsteruppsättningar under sommaren. Även om hon inte gör så mycket väsen av sig som de praktfulla dahliorna och rudbeckiorna tillför hon ändå mycket på sitt lågmälda sätt. Alla olika sorter bidrar med sin personlighet /utseende och behövs för en harmonisk helhet.

Imorgon hoppas jag att energin har återkommit så jag kan fortsätta putsa fönster och fylla lådor med thuja – kanske blir det en cykeltur till skogen också för att hitta fler skatter. Högtidsstund.  

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa 

Solrosängen förvandlas. Viftande ponnysvansar i Soliga Gläntan. Del 5.

 

Soliga gläntan träder fram

Nu har Katsurans vackra bronsgräddade blad ramlat av trädet och trädet står nu nästan naken inför vintern. Är så glad att det trivs på den här platsen och växer för varje år. Den bidrar mycket till vad "Soliga gläntan" kommer att utvecklas till de närmaste åren. 

Ja – solrosängen har fått ett nytt namn, som jag är så nöjd med. Nu när rönnen är uppstammad och det höga trädet bakom växthuset ansat så är det sol på olika delar under hela dagen. 

Orange Pumpkin

Nu har fler växter hittat hit som sex plantor av trädgårdsnejlikroten Orange Pumpkin – hon har ett passande namn då blommorna är orangefärgade och ser ut som små pumpor. Hon skall blomma oavbrutet mellan maj-september – om hon trivs, vilket jag hoppas att hon kommer att göra. Hittade kraftiga plantor hos Kalles Trädgård i Askersund som fortfarande hade 50% på nästan hela sortimentet. 

I bakgrunden är två plantor av en högväxt gul vädd planterade – köpte några plantor när vi var på en kombinerad konst/matrunda för ett tag sedan. 

Hoppas på tur

På samma ställe köpte jag också tre stycken röllikor i gult som jag hoppas överlever till våren. På andra ställen i trädgården har jag planterat olika röllikor i omgångar – ingen har överlevt utan blommat vackert enbart första året. Vi får se om jag har bättre tur med dessa som planterats som sticklingar.

Viftande ponnysvansar

Ytterligare gräs har också letat sig in i soliga gläntan och bidrar med sin yvighet som två exemplar av Stipa tenuissima Ponytails. De ser verkligen ut som viftande ponnysvansar och har ett helt annat växtsätt än de andra gräsen jag planterat.

Solar sig i stenen

När solen ligger på speglar sig ponnysvansarna i de vackra grå stenarna och bildar vackert skuggspel. Samspel och magi i naturen. 

Planerade ettåringar

Det här är några av ett-åringarna jag har tänkt så och dra upp till Soliga gläntan till nästa år. Flera olika sorters gräs och Claus Dalbys ringblomma Sunset har jag redan höstsått i den rostiga lådan i gläntan. Den hoppas jag mycket på, liksom zinnian Elegans Peach som kommer att passa så bra in i färgskalan. Sommarrudbeckian Sahara har jag skrivit om tidigare och Blomsterkörveln White Lace kommer säkert att få flytta in med sina graciösa högresta stänglar med skira blomflocklar i vitt. 

Så roligt att planera, drömma och förbereda inför nästa års blomning och trädgårdsliv. Tror aldrig att jag brukar göra det så här tidigt – det brukar tillhöra vinterns stora nöje. 

Soliga gläntan känns nästan som ett namn från Svingelskogen – barnens stora nöje på början av 90-talet. En teaterföreställning vi älskade och lärde oss sånger och repliker utantill. Har fortfarande ett kasettband kvar någonstans som vi spelade i bilen en hel semester. Härliga minnen att tänka tillbaka på.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Höststädar för våren och öppnar upp för ljuset

 

Öppnar upp för ljuset

Nu regnar det grenar över blomstergården för att öppna upp för solljuset att ta sig fram till odlingslådorna. Trädet har vuxit något oerhört de senaste åren och det var välbehövligt med en ordentlig klippning – som tur är kom äldste sonen och hjälpte till för den där långa sekatören är tung och svår för mig att hantera.

Uppstammad silverpäron

Silverpäronet jag planterade nere i hörnet som insynsskydd mot grannarna för 11 år sedan har skymt mina sommarblommor – så den fick sig en ordentlig uppstamning när jag ändå var i gång med att klippa och ansa. Sonen var lite orolig för trädet när jag gick loss men jag är nöjd. Fokuserade helt på att ljuset måste få komma in på platsen för nästa års blomning. 

Stensötan som oombedd slagit sig ner vid ingången till blomstergården och som nu börjar skifta till höstfärg ska jag nog flytta till nya solrosängen. De skulle nog passa runt rönnen. Om de går att flytta för det går inte att gräva upp dem – jag har försökt. 

Gräset växt in över plattorna

Gräset har växt in över stenplattorna överallt runt rabatterna så det var så härligt att få tillbaka raka kanter via kantskärning och rensning. Så skönt att ha det här gjort till våren när det är så mycket annat att göra. 

Dessutom är det härligt att få njuta av att gräskanterna är borta och att hela stenarna syns igen. Hajar till varje gång jag är i trädgården över hur prydligt det blev.

Bitande mossa

Med kantskäraren gick det galant att kapa till gräskanterna mot stenbeläggningen. Det var värre att få bort all mossa på stenarna trots maskiner och högtryckstvätten som inte fungerade. Den detaljen får vi fortsätta att jobba med. Nu är det dags att fylla på med grus i fogarna mellan plattorna där det fattas, sopa och vattna. 

Helgarbete

Det blev en jättehög av alla klippta grenar och kvistar som får bli ett helgjobb att köra till ristippen. Korgar och hinkar har vi redan åkt och tömt flera gånger. I förgrunden ligger delarna efter den murkna enstubben från solrosängen. 

Älskar hösten

Nu är alla odlingslådor i blomstergården tömda på sommarblommor, dahliorna uppgrävda och lagda på tork i trädgårdsateljén. Den förhatliga stickiga berberishäcken är klippt och allt klipp uppkrattat. Grenarna som hängde över växthuset är borta förutom på mitten där det är svårt att komma åt. 

Det är en fröjd att vistas i trädgården och fortsätta höststäda, plocka och kratta i det här härliga höstvädret. Älskar hösten, drälla runt och drömma och planera för våren. De blomstrande drömmarna fortsätter dansa i takt med de virvlande höstlöven. Får se vad som virvlar med in i sommaren 2026!

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Blomsterskatter från trädgården i sommarens sista?!

 

Säsongens sista?!

Kanske är det säsongens sista blomsterbukett från trädgården som jag plockade häromdagen. Den stod ute hela natten för att vattendra och på morgonen var det strax under nollan. Blommorna såg pigga och alerta ut och hade klarat nattens kyla galant.

Nu har tiden kommit när man får plocka av det som finns tillgängligt och som tur är blommar kaprifolen i långa perennarabatten för fullt då jag planterat två tidigblommande och en senblommande så det ska finnas blomning hela säsongen. 

Både tidig och sen

Kaprifolen har vedartade stjälkar som man får klippa ett rejält snitt i änden så den kan dra ordentligt med vatten. Fullt utvecklade blommor står sig inte så länge, medan knopparna håller ut lite till. Jag föredrar det knoppiga stadiet i buketter.

Otroligt att den här kaprifolen blommar så överdådigt då jag gjorde mitt bästa för att ta död på den i fjol när vi bytte portal i rabatten. Den fick nog en nystart istället och sköt fart för att få överleva.

Ruby är välkommen tillbaka

Lejongapen Ruby som jag drog upp som kallsådd i våras blommar nu i läckert sammetsrött – en färg jag var lite tveksam till när jag väl skolade om hennes plantor i våras och därför hamnade hon lite varstans när alla småplantor hade växt mig över huvudet på försommaren och det var dags för utplantering.

NU uppskattar jag henne något enormt för hon livar verkligen upp en bukett – har jag fröer kvar ska hon absolut få komma tillbaka nästa säsong. Om jag frestar med bättre uppväxtförhållanden och riktigt soligt läge kanske hon till och med blommar tidigare och kraftfullare. Vilket också beror på om jag är flitig med sekatören eftersom hon gärna kommer med nya flor. Det har jag märkt på lejongap Apricot som nu mot slutet av säsongen kommer med nya pigga upprätta spiror i odlingslådan.

Kalla nätter bevarar fräschheten

Tro det eller ej men grunden i den här buketten är faktiskt från blomsterinstallationen jag gjorde i den loppade soppterrinen 12 september. De gula rudbeckiorna Sahara och grönt fyll från rosenskäran har stått sig sedan dess och även renfanan. Terrinen har stått kvar i växthuset hela tiden så kalla nätter har hållit buketten fin.

Skattrunda i trädgården

Annat jag hittade på min skattrunda i trädgården var  knoppiga stjälkar av höstaster, fler rudbeckior i härliga hösttoner, knoppiga dahlior, jätteeternell i rosa nyanser, lejongap och vippor från miscantusgräset. Jag vet inte vad som hände med mina sommarastrar i år – de torkade bort och knappast någon hann så långt som till att pryda en blomsterbukett. Väldigt märkligt. I fjol var de fantastiska den här tiden. En odlares berg- och dalbana i blomsterriket som lever sitt eget liv. Eller kan det bero på att odlaren kanske inte varit så flitig med vatten och gödsel som astrarna krävde?

Nu står buketten inne på frukostbordet och jag blir så glad av den. Härlig start på dagen att ha sånt vackert sällskap. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Solrosängen förvandlas. Sprudlande rudbeckian Sahara. Del 4.

 

Räknas som sommarblomma

Älskar rudbeckior den här tiden på året när deras läckra nyanser lyser upp i trädgården. Tyvärr har jag tappat bort sortnamnet på den här rudbeckian och antar att det är en sommarrudbeckia. Har tidigare på sensommaren köpt exemplar av strålrudbeckia men inte lyckats få dem att komma tillbaka nästa sommar och kommer de tillbaka så försvinner de så småningom, så nu räknar jag rudbeckiorna som sommarblommor. 

 

Vacker och hållbar i vasen

Den här sorten har så otroligt vackra blommor med en skimrande ljusgrön knapp i mitten. Dessutom är hon fin som snittblomma och har ett långt vasliv. Och sånt gillas.

Älsk på zink, stenar och rost

Testade att ställa zinkhinken med rudbeckior i nya solrosängen för att se hur den passar in i miljön. Även zinkhinkar och baljor passar bra bland stenarna och till rönnens vackra grå stam. Känns harmoniskt och allt samverkar.

Sprudlande Sahara

En annan sommarrudbeckia som absolut kommer att få pryda nya solrosängen nästa sommar är Sahara. Hon sprudlar i olika brända nyanser och skepnader och är härligt höstblommande till frosten sveper in i trädgården. Henne kallsådde jag i vintras och till nästa år får hon flytta in i den runda stora zinkbaljan i blomstergården tillsammans med något gräs och i den rostiga baljan i nya solrosängen – då har jag både till buketter och att njuta av.

Så olika utseende

Så här olika kan Saharas blommor se ut och man vet aldrig vilken av alla olika utseenden som dyker upp i lådan. Variationsrikedomen är stor. Därför är det så roligt att odla henne – känns som man har flera olika sorter i en och samma blomma. Hon kommer att bli perfekt i färgtemat i nya solrosängen och ska få återkomma på flera ställen. Dessutom gör sig rudbeckior så bra tillsammans med prydnadsgräs.

Vackra i arrangemang

Här lyser rudbeckiorna upp ett blomsterarrangemang i en loppad soppterrin. Så användbara och vackra både på plats i trädgården, i buketter och arrangemang. 

Nu väntar jag på en fröleverans som jag inte kunde motstå när jag ändå var i farten med planering av nya solrosängen – mer om det i nästa inlägg.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Trotsat bukettförbud, småvaser och finns det minidahlior?!

 

Bukettförbud hela sommaren

I fredags stod maken plötsligt i dörren och ropade på mig att komma och överräckte en stor blomsterbukett inslagen i vackert papper. Sedan har buketten fått stå i en vas innan jag hade ork att förbarma mig över den. Jag tyckte också att den förde med sin en unken doft som spred sig här hemma så jag var först inte så glad över blommorna eftersom jag fortfarande binder så många egna från trädgården. 

Maken har haft bukettförbud hela sommaren. Det är roligare att få buketter under vinterhalvåret när trädgården ligger i dvala.

Finns det minidahlior?!

När jag väl förbarmade mig över buketten visade det sig att den var helt obladad och att en kvist hade gått av. De vackra blommorna klippte jag av och satt i småvaser – de påminner om mini, mini dahlior i formen. Så himla vackra.

Ett helt hav av blad hamnade i vasken och halva buketten försvann. 

Har en hel samling

Minivaser har jag gott om – har köpt på mig ett antal vid olika tillfällen. Det var bara att välja två ur samlingen. En Gerbera har också vikt sig visade det sig och fick pryda en minivas.

Uppdukat på uteplatsen

Rottingbordet på uteplatsen blev en bra plats att duka upp på och sedan adderade jag en älsklingsängel och en loppad dansk designvas som jag fyndade på ett loppis på Österlen i fjol sommar. Vädret har varit lite opålitligt så allt fick flytta in på köksbordet till kvällen.

Kärlek och omtanke

Efter att jag bladat av alla blommorna, bytt vatten och bundit om dem försvann lukten och nu tycker jag mycket bättre om buketten. Förstår nu hur viktigt det är att få bort alla blad under vattenytan som annars bildar bakterier och unken doft. Dessutom tar bladen kraft från blomman som den behöver för att prunka i buketten. 

Maken hävdar att det inte är någon kostnad att inhandla blommor, utan en investering – och jag älskar honom ännu mer för de orden och omtanken. 

När värken sätter in i kroppen är det guld värt att titta på en vacker blomsterbukett som utstrålar kärlek och omsorg. Blommor ger verkligen massor av energi. Oavsett om man plockat egna i trädgården eller får en kärleksfull bukett i famnen vid ytterdörren.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Arrangemang i loppisfyndad soppterrin från 20-talet

 

En skön dag för att trädgårdera, skapa och rensa

Efter regn kommer solsken sägs det – och det stämmer verkligen bra in i dag! Efter gårdagens dagsregn kom solen i dag på besök och det var ljuvligt att sitta i ruinen och njuta av höstsolen som sveper in över trädgården. En riktigt skön dag att trädgårdera, skapa och rensa.

NU fick den komma fram

Den vackra soppterrinen jag ropade in på stadsauktionen i våras har under sommaren stått i ett hörn i köket och sett bortglömd ut. Älskar att den har en annorlunda form och målningar som påminner om Art Deco. Kanske kan den vara från 20-talet. Idag diskade jag i alla fall ren den från damm och bestämde mig för att göra ett arrangemang i den. 

I trädgårdsateljén hittade jag hönsnät i lagom storlek att knöla ner i terrinen och sedan började det roliga – att gå runt i trädgården och plocka blomster och grönt som skulle kunna passa ihop i ett arrangemang.

Färger som harmonierar

Det blev höstliga toner i min terrin, som rudbeckia Sahara som nyligen börjat blomma i härliga olika bronstoner, några dahlior som fortsätter leverera liksom rudbeckian Goldsturm. Kaprifolen i långa perennarabatten blommar nu om (eller om det den sena som levererar) och fick bidra med några slingor. 

Hade en gammal bukett där en del gett upp och de fortfarande fräscha fick flytta in i arrangemanget. I berberishäcken som är i behov av rejäl klippning hittade jag någon sorts buske som slagit sig ner vars grenar bar vackra bär som tillförde så mycket i terrinen. Så roligt att botanisera i sin egen trädgård. 

Här har jag kommit en bit på väg innan hela arrangemanget är klart. En del tas bort, medan annat läggs till.

Rikedom på bordet

Till slut när vipporna från miskantusgräset i långa perennarabatten kom på plats och ytterligare några slingor från kaprifolen kände jag mig nöjd och placerade terrinen på bordet i ruinen. Färgnyansen hos kaprifolen går igen i vippornas toner och även i någon av Saharas blommor och dahliorna.

Känner mig så rik där jag strosar runt i trädgården och klipper lite här och där. Vilken skatt det är att ha en alldeles egen trädgård att skapa i. 

Planeringen är i full gång

Sahara måste jag bara ha fler plantor av nästa säsong och att odla henne en stor zinkbalja i blomstergården kan vara en bra idé. Har några över som skulle passa. Planeringen inför nästa säsong är i full gång och i år ska jag höstså så många sorter som går för att slippa ha så många vindruvsaskar i gång i växthuset med kallsådder som sedan ska skolas om. I våras höll jag på att få spel på mig själv över hur många sorter jag hade sått. 

Funderar på att ge mig själv fröförbud – har nog tillräckligt med sorter redan i frölådan. Kanske får skynda mig att beställa innan förbudet hinner träda i kraft! 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner och ha en riktig härlig trädgårdshelg i trädgården!
Kram/Isa

Återbrukade Solrosor i förgänglighetens tid

 

Doftar av jord och förgänglighet

Det märks mer och mer att hösten är i antågande. De dimmiga morgnarna som bäddar in trädgården och växthus, nattemperaturen som sjunker och en extra varm tröja som åker på under förmiddagarna i trädgården. Luften som doftar av jord och förgänglighet, enstaka rosor som remonterar och miskantusgräs som snart får vackra höstvippor. 

Det är härligt att strosa runt i en trädgård på vägen mot hösten och uppleva det vildvackra med alla sinnen.

Böjer sig för hösten

Solrosorna jag plockade på självplock för några veckor sedan har nu böjt sig för hösten och gått i förgänglighetens värld. Det finns något rogivande och vackert med det stadiet och jag återanvänder gärna solrosorna när de blommat klart. 

Såå användbar

Den här ställningen är jag så glad åt – så användbar hela året att pynta upp i. Jul, påsk, midsommar och nu får solrosorna en viloplats innan det är tid för komposten. Här är det bara fantasin som sätter gränser för vad man kan använda och vilken stämning man vill ha.  

Passar i ruinen

Installationen med solrosorna får stå ute ett tag innan jag plockar in den i växthuset. I öppningen i ruinen passar den bra. I alla fall när det är vindstilla – skulle hösten få för sig att vina till plockar jag ödmjukt in den i stillhet – annars är det risk att den tippar över ruinkanten.  

Älskar de gula nyanserna

Under tidig vår och sensommar/höst älskar jag de gula tonerna. Det känns som det är då man behöver energi i de gula nyanserna. Energin som ger lekfullhet, glädje och en extra boost. Så härligt att fylla sig med naturens överflöd – samtidigt som de mätta tonerna ger ett efterlängtat lugn efter en intensiv sommar.  

Det finns tid att jorda sig, andas in den friska luften och stå stadigt i myllan. 

Viktig bara-vara-tid

Den här hösten har jag gett mig själv tid att bara vara – inga utbildningar är inbokade. Nu ska jag bara känna hur jag vill gå vidare i livet när utbildningen till frilansjournalist är slutförd liksom fotoutbildningarna. Nu finns tid att landa i allt jag lärt mig och bara njuta. Det känns fantastiskt härligt.

Trädgården ska få mycket kärlek och omtanke – i lugn och ro utan stress. Så njutningsfullt i förgänglighetens tid. Dessutom betyder bloggandet oerhört mycket för mig – här har jag möjlighet att kombinera skrivandet med skapandet och fotandet och dessutom det bästa jag vet – få inspirera er läsare!

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

PS. Det är inte första gången jag återanvänder solrosor – HÄR hittar du tidigare inlägg! DS.

PS. Ser texten konstig ut är det Blogger som ändrar – jag blir tokig på att det sker hela tiden, fast jag skriver rätt! DS.