Hopp til innhold

Sockenlapp

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
I Carl Larssons monumentalmaleri Frukost i det gröna (1910–13) sees sockenlappen Jåvva Johansson (1871–1958) fra Undersåker i rollen som bygdespillemann.[1][2]

Sockenlapp («sognelapp», det vil si «sognets same») var en stilling eller beskjeftigelse i det gamle svenske bygdesamfunnet. Blant oppgavene var å kastrere dyr, og avlive og slakte hester og hunder.[3][4][5] Slike oppgaver kaltes ofte for rakker-oppgaver, og var gjerne tabubelagt i bondesamfunnet.[6][7] Gruppen av sockenlapper og deres familier har blitt definert slik av forskeren Ingvar Svanberg: «Sockenlapparna utgjorde en från övriga lappar klart åtskild sociokulturell grupp, en grupp som skapats via myndighetsdekret och som kännetecknades av avvikande yrkesspecialisering, en fast bosättning och giftemål företrädesvis inom de egna leden».[8]

Sockenlapper fantes i nesten alle sogn i Ångermanland, Medelpad, Jämtland, Hälsingland og Gästrikland, i flere sogn i Dalarnas bergslag og i noen sogn i norra Uppland.[6][9][10][11][12][13] Ordningen fantes fra 1600-tallet til midten av 1800-tallet.[14][15][16][17]

Stillingen som sockenlapp gikk ofte i arv fra far til sønn, eller fra svigerfar til svigersønn. Opphavet til den bofaste sockenlappbefolkningen var ofte nomadiske skogssamer i Dalarna og sørlige Norrland som på 1600-tallet livnærte seg som jegere og håndverkere, og med småskala reindrift.[3] Rollen som sockenlapp var et kompromiss mellom assimilering av samene i bygdesamfunnet og å jage dem bort.[18][19][20] Sockenlappene har av sameforskeren K.B. Wiklund blitt beskrevet som et lavtstående pariasjikt i bygdesamfunnet.[21]

I noen kystbyer i Norrland fantes på 1700- og 1800-tallet en tilsvarende stilling som «stadslapp» («byens same»).[22][23] I Norge har rollen som «sockenlapp» ikke vært institusjonalisert på samme måte som i Sverige, men det er kjent at mange bygdesamer hadde noen av de samme oppgavene i sine lokalsamfunn.[7] I Nærøymanuskriptet fra 1723 nevnes det at «Søe-Finnerne» i Namdalen/Helgeland hadde oppgaven med å flå hester.[24]

Se også

[rediger | rediger kilde]

Referanser

[rediger | rediger kilde]
  1. ^ Sandberg McGuinne, Johan. Jåvva Johansson from Såahka; på hans blogg Indigeneity, Language and Authenticity, 2014
  2. ^ Peter Ericson. Jon or Jåvva Johansson , the black magic Saami; på hans blogg South Saami History, 2015
  3. ^ a b Svanberg, Ingvar (1999). Hästslaktare och korgmakare : resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar (på swe). Umeå: Johan Nordlander-sällskapet. 
  4. ^ Svanberg, Ingvar. «Sockenlappar». I: Rig; nr 4, 1986. pdf
  5. ^ Åke Jünge (2008). «"Frit er det ikke for at de qvaksalvere lidt" : glimt frå bygdesamane si historie i Innherred og på Fosen frå 1600- til 1900-tallet». Årbok for Nord-Trøndelag historielag. s. 55-75. 
  6. ^ a b Lappuddens historia; lappudden.se
  7. ^ a b Åke Jünge (2013). «Bygdesamar i Innherred og på Fosen». Åarjel-saemieh : årbok = Samer i sør : årbok. s. 137-154. 
  8. ^ Sockenlapparna; ajtte.com, Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum
  9. ^ Larsson, Lars. «Sockenlappen». I: Jämten; 1953. S 125-128. Fra Rödön socken.
  10. ^ Svanberg, Ingvar. «Sockenlapperna i Jämtland». I: Jämten; 1981
  11. ^ Ewa Ljungdahl. «Sockenlappen – sockenlappinstitutionen med exempel fraån Jämtland». Jämten 2014 ISBN 978-91-7948-247-3
  12. ^ Ewa Ljungdahl. Sockenlappar i Jämtland. Gaaltije, 2017. pdf
  13. ^ Ewa Ljungdahl. Samer i Västernorrland förr & nu. Gaaltije, 2017. pdf
  14. ^ Sockenlappar; samer.se
  15. ^ Sockenlapparnas historia; Populär historia, 29 december 2003. Intervju med Ingvar Svanberg
  16. ^ Schmidt, Johann Wilhelm (1992). Resa genom Hälsingland och Härjedalen år 1799 : en del av Johann Wilhelm Schmidts berättelse om sin resa genom några svenska landskap för att besöka samerna. Luejie. s. 11. ISBN 8291215006. 
  17. ^ Marklund, Bertil (1997). «Från fattiglapp till lapphjon: Fattigdom och utflyttning från Pite och Ume lappmarker 1650-1760 i ljuset av 1748 års lappförordning». Stat, religion, etnisitet : rapport fra Skibotn-konferansen 27.-29. mai 1996. Senter for samiske studier. s. 7-30. 
  18. ^ Sockenlappar; ohtsedidh.se
  19. ^ Jonas Monié Nordin & Sven Olofsson (2023). «Voices of the forests. Eviction, control, and the birth of the ‘Parish Lapp’ system in early modern Sweden». Scandinavian Journal of History. 48 (4): 401–426. doi:10.1080/03468755.2023.2219680. 
  20. ^ Jonas Monié Nordin (2023). «Spaces of Resilience and Resistance: Sámi Habitation in Southern and Central Sweden During the Late Medieval and the Early Modern Period». International Journal of Historical Archaeology. 27: 480–505. doi:10.1007/s10761-022-00659-2. 
  21. ^ Wiklund, K.B. (1948). Lapparna. Bonnier. s. 28. 
  22. ^ Ljungdahl, Ewa (2017). Samer i Västernorrland förr & nu. Historia & kulturmiljöer (PDF).  Östersund: Gaaltije. Libris: 20833259
  23. ^ Larsson, Gunilla (2020). Att synliggöra de osynliggjorda (PDF).  Umeå: Umeå universitet. Libris: 8mj90pnp6h47btkg
  24. ^ Anne Severinsen (2007). «Samisk befolkning, bruk av naturen og rettighetsforhold i Nord-Trøndelag». NOU 2007:14 Samisk naturbruk og rettssituasjon fra Hedmark til Troms. s. 93. ISBN 9788258309403. 
Hentet fra «https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Sockenlapp&oldid=24650470»