Hoppa till innehållet

kompliment

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Bokmål

Substantiv

Böjningar av kompliment  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kompliment komplimenten komplimenter komplimentene
Genitiv kompliments komplimentens komplimenters komplimentenes
Böjningar av kompliment  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kompliment komplimentet komplimenter, kompliment komplimentene, komplimenta
Genitiv kompliments komplimentets komplimenters, kompliments komplimentenes, komplimentas

kompliment m n

  1. komplimang
    Synonymer: ros, smiger
    Besläktade ord: komplimentere
  2. bugning eller nigning, i synnerhet inom dans

Danska

Substantiv

Böjningar av kompliment  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kompliment komplimenten komplimenter komplimenterne
Genitiv kompliments komplimentens komplimenters komplimenternes
Böjningar av kompliment  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kompliment komplimentet komplimenter komplimenterne
Genitiv kompliments komplimentets komplimenters komplimenternes

kompliment u n

  1. komplimang
    Besläktade ord: komplimentere
  2. bugning eller nigning, i synnerhet inom dans

Nynorska

Substantiv

Böjningar av kompliment  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kompliment komplimenten komplimentar komplimentane
Böjningar av kompliment  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kompliment komplimentet kompliment komplimenta

kompliment m n

  1. komplimang
    Besläktade ord: komplimentera, komplimentere
  2. bugning eller nigning, i synnerhet inom dans