självrådig
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska
[redigera]Adjektiv
[redigera]| Böjningar av självrådig | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Attributivt | ||||
| Obestämd singular |
Utrum | självrådig | självrådigare | |
| Neutrum | självrådigt | |||
| Bestämd singular |
Maskulinum | självrådige | självrådigaste | |
| Alla | självrådiga | |||
| Plural | självrådiga | |||
| Predikativt | ||||
| Singular | Utrum | självrådig | självrådigare | självrådigast |
| Neutrum | självrådigt | |||
| Plural | självrådiga | |||
| Kompareras alternativt med mer och mest. | ||||
| Adverbavledning | (självrådigt)? | |||
självrådig
- som inte rådgör med andra; egenmäktig; maktfullkomlig
- Ett självrådigt kommunalråd som aldrig rådgjorde med någon annan än sig själv.
- 1883: Hallings Anna, August Bondeson:
- Han hette Stålbom, och folk sade, att han varit skolepräst förut och att han skulle vara en sträng och självrådig herre.
- Han hette Stålbom, och folk sade, att han varit skolepräst förut och att han skulle vara en sträng och självrådig herre.
- 1906 (9 jan): Ett hemskt drama. (Stockholmsbladet Nya Dagligt Allehanda):
- För att själf få bli herre öfver gården har hon till slut bestämt sig för att ta lifvet af sin själfrådige son.
- För att själf få bli herre öfver gården har hon till slut bestämt sig för att ta lifvet af sin själfrådige son.
- Besläktade ord: självrådighet
- Se även tesaurus: Själviskhet, Högmod, Frihet, Stränghet, Vilja, Saknad av samhörighet
Översättningar
[redigera]som inte rådgör med andra
- bokmål: egenrådig
- lulesamiska: iesjrádak
- tyska: beratungsresistent (de)