Visa källa för Sax (vapen)

:''Denna artikel handlar om det eneggade svärdet sax. För andra betydelser, se [[Sax (olika betydelser)]].''
[[Image:Merowingian seaxes Württembergisches Landesmuseum Stuttgart.jpg|thumb|Några [[merovinger|merovingiska]] saxar]]
[[Image:Seax with replica.jpg|thumb|Resterna av en sax tillsammans med en replik]]
'''''Sax''''' (även '''''Hadseax''''', '''''Seax''''', '''''Seaxe''''', '''''Scramaseax''''', '''''Scramsax''''' och '''''Sachsum'''''-''lat.''<ref>Hans Strigl, ''Sprachliche Plaudereien: kleine volkstümliche Aufsätze über das Werden und Wesen der Sprachen und die Naturgeschichte einzelner Wörter..., University of Michigan, 1903.'', s. 65.</ref>) är ett eneggat [[svärd]]/hugg[[kniv]]. Inom [[arkeologi]]n används termen "sax" om eneggade svärd främst i [[germaner|germanskspråkiga]] områden under tiden 400-1100 e.Kr., särskilt [[Brittiska öarna]], [[Skandinavien]] och [[Norditalien]].

== Beskrivning ==
Saxsvärdens form och konstruktion uppvisar en bred variation. De vanligaste konstruktionsdetaljerna är en utskjutande tånge i klingans överkant eller mittlinje där en kavle av organiskt material (trä, horn) varit fäst, samt en stor eneggad [[Klinga (svärd)|klinga]]. Klingan bars horisontellt i bältet i en [[svärdsskida]], med klingans egg uppåtvänd.

I [[Tyskland]] används följande definitioner av saxar från 450 till 800 e.Kr., i kronologisk ordning:<ref name="Die Alamannen im Zollernalbkreis">Schmit, George [http://ubm.opus.hbz-nrw.de/volltexte/2006/907/pdf/diss.pdf Die Alamannen im Zollernalbkreis] {{Wayback|url=http://ubm.opus.hbz-nrw.de/volltexte/2006/907/pdf/diss.pdf |date=20120213193134 }}. (Läst 2008-07-16)</ref>
* '''Smal långsax (Schmaler Langsax)'''
* '''Kortsax (Kurzsax)'''
* '''Smalsax (Schmalsax)''' - Smalsaxen har ofta dekorativa band eller ormmönster på klingan, och inkluderar ofta metalldetaljer i fästet samt knapp. Saxen är också ofta böjd mot spetsen, med början vid svärdets mitt.
* '''Lätt bredsax (Leichter Breitsax)''' - Liknar smalsaxen men saknar ofta metalldetaljer på fästet och har bara enklare ornamentik på klingan, som parallella linjer. Klingan oftast böjd likt smalsaxens.
* '''Tung bredsax (Schwerer Breitsax)''' - Har enklare dekorationer, om några alls, samt långt (>20&nbsp;cm) fäste i organiskt material. Klingan oftast böjd likt smalsaxens.
* '''Atypisk bredsax (Atypischer Breitsax)''' - Liknar den tunga bredsaxen.
* '''Långsax (Langsax)''' - Klingan mäter 50&nbsp;cm eller längre, ofta med flera längsgående åsar, mönstersmidd klinga och fäste som hos bredsaxen. Klingan är ofta rak, eller lätt böjd mot spetsen. Klingans rygg böjer sig lätt, eller med en skarp vinkel mot spetsen.

Den generella kronologiska trenden är att klingan med tiden gjordes tyngre, längre och tjockare. Långsaxar, som blev vanliga i slutet av 600-talet e.Kr., var de längsta. Dessa var både smalare och lättare än sina föregångare. Ursprungligen bars saxarna tillsammans med eneggade och/eller tveeggade svärd och var antagligen menade som sidovapen. Från 600-talet och framåt blev saxarna det vanligaste eggvapnet (vid sidan av [[kastyxa]]n), ibland i kombination med mindre knivar.<ref name="Die Alamannen im Zollernalbkreis"/>

Resten av Europa, förutom delar av Skandinavien, följer en liknande utveckling även om saxtyperna varierar beroende på plats. Inom Skandinavien lever de stora saxsvärden kvar som längst i Norge, där man under 800-talet smidde extremt långa saxar och försåg dem med samma slags fästen som tidens vanliga tveeggade svärd.

[[File:British Museum Sittingbourne Seax.jpg|thumb|400px|right|Ryggbruten sax från [[Sittingbourne]] i [[Kent (grevskap)|Kent]]]]

En ytterligare typisk saxform är den så kallade ryggbrutna saxen. Dessa saxar har en skarpt vinklad [[bladrygg]], som sluttar ner mot bladets spets, där sluttningen vanligen består av 1/3 till 3/5 av bladets längd. Dessa saxar återfinns både i långsaxutförande samt med mindre blad mestadels på de brittiska öarna. Ett fåtal har hittats i Tyskland. De är vanligen smidda på 700-1000-talet. Några exemplar har mönstersmidda klingor, och andra har inläggningar i [[silver]] eller [[koppar]] etc.

== Ytterligare information ==
En sax kallas ofta i dag på engelska ''scramasax'' eller ''scramaseax'', från ''scrama'' "sår" (jämför tyskans ''Schramme'' "köttsår", holländska ''schram'' "skråma" och svenska ''skråma'') och ''sax'' (tyska ''Sahs'' "dolk"). Dock används ordet 'scramasaxi' bara i tidig medeltida litteratur (I [[Gregorius av Tours]] ''[[Frankerkrönikan]]''),<ref>Medieval Sourcebook [http://www.fordham.edu/halsall/basis/gregory-hist.html History of the Franks] {{Wayback|url=http://www.fordham.edu/halsall/basis/gregory-hist.html |date=20140814182657 }}</ref> vilket gör att begreppet scramasax egentligen är felaktigt.<ref name="food">Burton, Mark (2002). [https://web.archive.org/web/20010515105053/http://www.atburton.freeserve.co.uk/MilitiesdeBec/Equipment.htm Milites deBec Equipment]. (Läst 2005-11-27).</ref> [[Saxare]] kan ha byggt sitt stamnamn på just ordet ''seax'' då de var kända för att använda vapnet.<ref name="food" /> Saxen har dessutom behållit en symbolisk funktion i [[Essex]] och [[Middlesex]], [[England]], vilka båda har tre saxar i sina ceremoniella emblem.

== Se även ==
*[[Themsensvärdet]]

== Källor ==
*{{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Seax&oldid=371113001|språkversion=engelskspråkiga}}
<references/>

== Externa länkar ==
*{{Fornvännen-länk|1963|020|text=Seitz, Heribert. "Saxvapnens nomenklatur och dess förutsättningar"}}, ''[[Fornvännen]]'' 1963, s. 20-29
*[http://www.myarmoury.com/feature_seax.html The Anglo Saxon Broken Back Seax] (artikel på myArmoury.com)
*[http://www.regia.org/seax.htm Regia Seax]
*[http://www.britishmuseum.org/explore/highlights/highlight_objects/pe_mla/s/seax_of_beagnoth.aspx British Museum:Seax of Beagnoth]
* {{Commonscat|Seaxes}}
[[Kategori:Svärd]]
[[Kategori:Germaner]]
[[Kategori:Arkeologiska artefakter]]