Hoppa till innehållet

Spirou: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Pmikerland (Diskussion | Bidrag)
200 redigeringar
+Luc Lafnet, anonym assistent.
 
Rad 12: Rad 12:
| tecknare =
| tecknare =
| färgläggare =
| färgläggare =
| skapare = [[Rob-Vel]]/[[Blanche Dumoulin]]
| skapare = [[Rob-Vel]]/ [[Blanche Dumoulin]]/ [[Luc Lafnet]]
| redaktör =
| redaktör =
| publicerad_i
| publicerad_i
Rad 26: Rad 26:
| har_påverkat = [[Marcinelleskolan]] ([[Peyo]] m.fl.)
| har_påverkat = [[Marcinelleskolan]] ([[Peyo]] m.fl.)
}}
}}
'''''Spirou''''' är en fransk-belgisk [[komisk äventyrsserie]] skapad av [[Rob-Vel]] med manushjälp av hans fru [[Blanche Dumoulin]].<ref>[http://www.lambiek.net/artists/d/davine.htm "Davine".] Lambiek.net. Läst 16 januari 2015. {{en ikon}}</ref> Den publicerades första gången i premiärnumret av serietidningen ''[[Spirou (serietidning)|Le Journal de Spirou]]'' den 21 april 1938,<ref>{{Webbref|url=http://www.bdoubliees.com/journalspirou/annees/1938.htm|titel=Spirou année 1938|hämtdatum=2019-01-07|verk=bdoubliees.com|språk=franska}}</ref> och första albumet gavs ut 1948.
'''''Spirou''''' är en fransk-belgisk [[komisk äventyrsserie]] skapad av [[Rob-Vel]] med manushjälp av hans fru [[Blanche Dumoulin]]<ref>[http://www.lambiek.net/artists/d/davine.htm "Davine".] Lambiek.net. Läst 16 januari 2015. {{en ikon}}</ref> och teckningshjälp av [[Luc Lafnet]]. Den publicerades första gången i premiärnumret av serietidningen ''[[Spirou (serietidning)|Le Journal de Spirou]]'' den 21 april 1938,<ref>{{Webbref|url=http://www.bdoubliees.com/journalspirou/annees/1938.htm|titel=Spirou année 1938|hämtdatum=2019-01-07|verk=bdoubliees.com|språk=franska}}</ref> och första albumet gavs ut 1948.


Därefter har bland andra [[Jijé]], [[André Franquin]], [[Greg]], [[Yves Chaland]], [[Jean-Claude Fournier]], [[Nic (serieskapare)|Nic]], [[Raoul Cauvin]], [[Philippe Vandevelde|Tome]] och [[Janry]] arbetat med figuren. Mest känd är Franquins version, då han utvecklade persongalleriet och skapade flera minnesvärda äventyr.
Därefter har bland andra [[Jijé]], [[André Franquin]], [[Greg]], [[Yves Chaland]], [[Jean-Claude Fournier]], [[Nic (serieskapare)|Nic]], [[Raoul Cauvin]], [[Philippe Vandevelde|Tome]] och [[Janry]] arbetat med figuren. Mest känd är Franquins version, då han utvecklade persongalleriet och skapade flera minnesvärda äventyr.
Rad 66: Rad 66:
== Historik ==
== Historik ==
[[Fil:Charleroi - Spiroudôme.jpg|thumb|stående|Spirou började publiceras 1938, på den egna tidningen utgiven av [[Éditions Dupuis]] i sydbelgiska [[Marcinelle]]. Regionen hedrar än idag sin seriekändis, och det lokala elitbasketlaget ''Spirou Basket Club'' spelar sina hemmamatcher i ''Spiroudôme''.]]
[[Fil:Charleroi - Spiroudôme.jpg|thumb|stående|Spirou började publiceras 1938, på den egna tidningen utgiven av [[Éditions Dupuis]] i sydbelgiska [[Marcinelle]]. Regionen hedrar än idag sin seriekändis, och det lokala elitbasketlaget ''Spirou Basket Club'' spelar sina hemmamatcher i ''Spiroudôme''.]]
Serien skapades av fransmannen [[Rob-Vel]] 1938 tillsammans med sin fru som hjälpte till med manuset.<ref name=":0" /> Den skapades för den egna belgiska serietidningen ''[[Spirou (serietidning)|Journal de Spirou]]'', utgiven av [[Dupuis|Éditions Dupuis]]. När Rob-Vel lämnade serien började upphovsmännen avlösa varandra. André Franquins version åren 1946–1968<ref name=":0" /> är både den mest kända och den mest långlivade.
Serien skapades av fransmannen [[Rob-Vel]] 1938 tillsammans med sin fru som hjälpte till med manuset<ref name=":0" /> och Luc Lafnet, som hjälpte till med teckningarna, men dog i förtid 1939. Den skapades för den egna belgiska serietidningen ''[[Spirou (serietidning)|Journal de Spirou]]'', utgiven av [[Dupuis|Éditions Dupuis]]. När Rob-Vel lämnade serien började upphovsmännen avlösa varandra. André Franquins version åren 1946–1968<ref name=":0" /> är både den mest kända och den mest långlivade.


Efter att i tio års tid ha producerat serien i en Franquin-liknande stil gjorde [[Philippe Vandevelde|Tome]] & [[Janry]] på 1990-talet ett kortlivat försök att modernisera serien i en mer realistisk tappning (album nr 42, ''Drömfabriken''). Trots ett relativt gott mottagande blev det bara ett album i denna stil av duon som sammanlagt hade hand om serien åren 1981–1998.<ref name=":0" /> [[Jean-David Morvan]] och [[José-Luis Munuera]] gjorde därefter åter serien i klassisk tappning. Dessa efterföljdes av [[Fabien Vehlmann]] och [[Yoann]].
Efter att i tio års tid ha producerat serien i en Franquin-liknande stil gjorde [[Philippe Vandevelde|Tome]] & [[Janry]] på 1990-talet ett kortlivat försök att modernisera serien i en mer realistisk tappning (album nr 42, ''Drömfabriken''). Trots ett relativt gott mottagande blev det bara ett album i denna stil av duon som sammanlagt hade hand om serien åren 1981–1998.<ref name=":0" /> [[Jean-David Morvan]] och [[José-Luis Munuera]] gjorde därefter åter serien i klassisk tappning. Dessa efterföljdes av [[Fabien Vehlmann]] och [[Yoann]].

Nuvarande version från 2 november 2024 kl. 16.02

För serietidningen, se Spirou (serietidning). För TV-spelet, se Spirou (datorspel).
Spirou
Seriefiguren Spirou på en husfasad i Bryssel.
Seriefiguren Spirou på en husfasad i Bryssel.
OriginaltitelSpirou et Fantasio
FörlagDupuis
Utgiven1938–idag
Redaktion
SkapareRob-Vel/ Blanche Dumoulin/ Luc Lafnet
Originalpublicering
Publikationsdatum21 april 1938
Språkfranska
Innehåll och relaterat
HuvudpersonerSpirou, Nicke, Spip, Marsupilami
Temankomisk äventyrsserie
Relaterat verkMarsupilami, Gaston
Har påverkatMarcinelleskolan (Peyo m.fl.)

Spirou är en fransk-belgisk komisk äventyrsserie skapad av Rob-Vel med manushjälp av hans fru Blanche Dumoulin[1] och teckningshjälp av Luc Lafnet. Den publicerades första gången i premiärnumret av serietidningen Le Journal de Spirou den 21 april 1938,[2] och första albumet gavs ut 1948.

Därefter har bland andra Jijé, André Franquin, Greg, Yves Chaland, Jean-Claude Fournier, Nic, Raoul Cauvin, Tome och Janry arbetat med figuren. Mest känd är Franquins version, då han utvecklade persongalleriet och skapade flera minnesvärda äventyr.

Serien har under årens lopp resulterat i ett antal sidoserier. I kronologisk ordning är dessa Gaston (1957–1996), Marsupilami (från 1987), Den unge Spirou (från 1990), Ett extraordinärt äventyr med Spirou och Nicke (från 2006), Zafir (från 2017) och Champignac[3] (från 2019).

Handling

[redigera | redigera wikitext]

Översikt

[redigera | redigera wikitext]

Spirou upplever äventyr världen över med sin vän Nicke (Fantasio i original).

Figurgalleri och miljöer

[redigera | redigera wikitext]
Huvudpersoner
Titelfiguren i serien är ofta iklädd en röd piccolo-uniform.

Seriens figurgalleri innehåller först och främst Spirou själv och hans ständige vapendragare Nicke (franska: Fantasio). Spirou är en rödhårig ung man som oftast går omkring i röda piccolokläder. Nicke är å sin sida en tunnhårig, uppfinningsrik men ofta otursförföljd ung man med blont hår (det hår han nu har). Nicke har ofta svag karaktär, vilket gör honom till en ibland otillförlitlig kompanjon. Både Spirou och Nicke är från och till anställda som reportrar på tidningen Le Moustique, och i senare albumhistorier fungerar ibland Nicke som redaktör på tidningen Spirou. Nicke förekommer även i sidoserien Gaston,[4] en serie som utspelas på och kring tidningen Spirous redaktion.

Greven av Champignac.

Greven av Champignac (fullständigt namn: "Pacôme Hégésippe Adélard Ladislas de Champignac", på svenska i regel översatt som "Paul Hegesippus Adelard Ladislas, greve de Champignac"[5]). Han är vän till Nicke och Spirou och framträder ofta som en champinjon- eller svampgalen forskare. Han figurerar bland annat i albumet Spirou i Australien, där han letar efter ett arkeologiskt bevis för kan kunna köra bort de opalfeberdrabbade gruvarbetarna i närheten. I Besökaren från urtiden är greven den som gör den vetenskapliga upptäckten som är centrum för berättelsen, och i Svartkonst och champinjoner är grevens svampforskning viktig för intrigen. Greven är duktig på att finna på märkliga preparat med ofta oförutsägbara verkningar. Bland dessa finns X1 (ger övermänsklig förmåga), X2 (ger snabbt åldrande; båda syntes första gången i Trollkarlen i Champignac), X4 (ökar hjärnkapaciteten[6]) och metomol. Det sistnämnda, ett högeffektivt metalluppmjukningsmedel, har använts i flera äventyr, första gången i Diktatorn och champinjonen.[7]

På originalspråket heter serien Spirou et Fantasio.
Miljöer
Château de Skeuvre utanför Namur, inspiration för greve de Champignacs slott.

Greven bor strax utanför den fransk-belgiska småstaden (i vissa svenska översättningar beskriven som by) Champignac (fullständigt namn: Champignac-en-Cambrousse).[a] Dess något pompöse borgmästare med svart mustasch ser gärna snett på grannkommunen Chanterelles-sous-Bois ('Kantareller-under-träden').[8] I den lilla staden finns bland annat även en alkoholist och en före detta veterinär/apotekare[7] vid namn Näslund (i original Dupilon[9][7]) samt en eller flera korrekta äldre herrar som benämns Getberg (borgmästarbiträde; i original Duplumier), Grönlund eller Lundberg. Grevens slott är till utseendet kraftig inspirerat av château de Skeuvre, vid Hamois strax utanför sydbelgiska Namur.[10]

Célestin Dupilon (ofta översatt till Näslund[11]) är en före detta veterinär som att ha gått i pension dräller runt på gatorna, konstant berusad men oklanderligt klädd. Han förekom för första gången i Le voyageur du Mésozoïque (1957), av Franquin.

I närheten finns också staden där Nicke och Gaston ofta arbetar på "Spirouförlaget" (i original: Éditions Dupuis). I det franska originalet är detta förlag placerat i Marcinelle, medan det i den svenska översättningen ofta lämnas mer outrett. I senare album och sidoserier framgår det oftast att det är Marcinelle (eller Bryssel), och förlaget nämns under sitt riktiga namn.

Senare års sidoserier har ofta haft viss verklighetsförankring. I 2009 års Le groom vert-de-gris presenteras RAF-piloten Jean de Selys Longchamps och hans soloräd mot Gestapos högkvarter. Idag står han staty utanför 453 Avenue Louise.

Spirou dök från början upp som piccolo på Moustic Hôtel (svenska: hotell Moustic).[12] Han kopplas samman med hotellet både i första historien (1938, tecknad av Rob-Vel) och de senare sidohistorierna Spirou – Porträtt av hjälten som oskuldsfull ung man (2008, av Émile Bravo, utspelande sig 1939) och Operation Fladdermus (2009, utspelande sig 1942–44). I den sistnämnda berättelsen är hotellet placerat vid adress 453 Avenue Le Gall, vilket dock ska ses i ljuset av de många interna blinkningarna (med eller utan serieanknytning) genom berättelsen.[13] Den danska översättningen av albumet (2010) namnger på sidan 52 nämnda gata som Avenue Louise; den löper i verkligheten från centrum mot sydöst. Adressen 453 Avenue Louise – "Résidence Belvédère" – var det ursprungliga Brysselhögkvarteret för Gestapo.

Övriga figurer

Det galna tekniska geniet Zafir, en skurkaktig vetenskapsman som finns med i fyra album från 1960-talet (Z som i Zafir 1959–60, Skuggan av Z 1960, Raffel med Zafir 1967–68 och Guldmaskinen). Bland annat har han uppfunnit zafirkoptern, zafirmobilen (två varianter av helikopter) och Zafir-strålen (hypnosstråle).[14] Zafir är en av de återkommande skurkarna i serien, tillsammans med bland andra Nickes ondskefulle kusin Ricke.

Två djur spelar stor roll i serien – ekorren Spip och det underliga djuret Marsupilami (introducerad av André Franquin 1952[4]). Spip är Spirous personliga vän/husdjur, och deras relation går långt tillbaka i tiden. Marsupilami är ett långsvansat och leopardprickigt kloakdjur med övernaturlig styrka, av en art som i serien lever vild i det sydamerikanska landet Palombia. Spip kan inte göra sig språklig förstådd med den andra i serien, men hans tankar och repliker syns ändå flitigt. Marsupilami är mer primitiv till karaktären och uttrycker sig mest via läten som påminner om hubba hubba eller liknande.

Spirou innehåller få kvinnliga figurer. En av de återkommande är journalisten Sickan.[4]

Historik

[redigera | redigera wikitext]
Spirou började publiceras 1938, på den egna tidningen utgiven av Éditions Dupuis i sydbelgiska Marcinelle. Regionen hedrar än idag sin seriekändis, och det lokala elitbasketlaget Spirou Basket Club spelar sina hemmamatcher i Spiroudôme.

Serien skapades av fransmannen Rob-Vel 1938 tillsammans med sin fru som hjälpte till med manuset[4] och Luc Lafnet, som hjälpte till med teckningarna, men dog i förtid 1939. Den skapades för den egna belgiska serietidningen Journal de Spirou, utgiven av Éditions Dupuis. När Rob-Vel lämnade serien började upphovsmännen avlösa varandra. André Franquins version åren 1946–1968[4] är både den mest kända och den mest långlivade.

Efter att i tio års tid ha producerat serien i en Franquin-liknande stil gjorde Tome & Janry på 1990-talet ett kortlivat försök att modernisera serien i en mer realistisk tappning (album nr 42, Drömfabriken). Trots ett relativt gott mottagande blev det bara ett album i denna stil av duon som sammanlagt hade hand om serien åren 1981–1998.[4] Jean-David Morvan och José-Luis Munuera gjorde därefter åter serien i klassisk tappning. Dessa efterföljdes av Fabien Vehlmann och Yoann.

Tome & Janry har även nått framgång med sidoserien Den unge Spirou, en humorserie med Spirou i den yngre skolåldern. De startade serien 1987 och har fortsatt med denna,[4] även efter deras period som ansvariga för huvudserien.

År 2013 fyllde Spirou 75 år, vilket firades av seriens belgiska förläggare Dupuis.[15]

Fransk-belgisk utgivning

[redigera | redigera wikitext]

Serien publiceras vanligtvis ursprungligen i Journal de Spirou eller dess sidotitlar, för att sedan samlas i album (notera att Journal de Spirou övergick till fortlöpande numrering 1946). Undantaget är ett fåtal episoder som gick som följetong i Parisien Libéré. Det finns dock ett antal episoder som aldrig samlats i album utan endast förekommit i tidningen. Förutom den reguljära albumserien finns en så kallade Hors Série (franska för utgåva utanför ordinarie numrering) som samlar en del av de kortare episoderna.

Utgivning i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Serien har länge varit populär i Sverige. Den började först publiceras i Rekord-Magasinet på 1950-talet under namnet "Spirre". När Semic gav ut det första svenska albumet, vilket var Tystnadens pirater 1973, som del av deras Triumfserie, kallades han fortfarande för "Spirre". Året därpå började Carlsen Comics ge ut serien i albumformat under namnet Spirous äventyr. De första albumen var Högt spel i Bretzelburg och Z som i Zafir. 1975 gav de ut Skuggan av Z, Undervattensmysteriet, Vrakmysteriet, Buddhas fånge, Spirou och arvingarna och Noshörningens horn. Franquins version har även publicerats i tidningen Fantomen. En majoritet av albumen har kommit ut på svenska.

Den svenska utgivningen är i stort sett baserad på den franska albumutgivningen, men i viss omkastad ordning. Ett noterbart undantag är svenska albumet nummer 24 Jag, Marsupilami. Denna är en samling av korta "Marsupilami"-avsnitt som saknar motsvarighet i den franska Spirou-utgivningen (även om det senare kommit ut ett liknande franskt album i Marsupilami-serien).

TV och film

[redigera | redigera wikitext]

Éditions Dupuis animationsbolag Dupuis Audiovisuel ligger bakom de tecknade TV-serierna om Spirou och ekorren Spip.

Michel Gauthier regisserade och övervakade produktionen av den tecknade TV-serien Spirou från 1992. Totalt blev det 52 avsnitt på vardera 26 minuter, vilkas manus baserades på albumhistorier av Tome och Janry. För de franska rösterna stod Thor Bishopric (Spirou) och Teddy Lee Dillon (Nicke). Serien har dubbats till svenska och visades under 1998 i TV 3:s morgonblock för barn.

Svenska röster

Samt:

Gauthier har dessutom gjort 120 avsnitt av "A tout’ Spip", om och med den egensinninge lille ekorren. Varje avsnitt är cirka åtta sekunder och är avsett som pausprogram.

Film

En långfilm i regi av Alexandre Coffre har börjat spelas in.[16]

Sidoserier

[redigera | redigera wikitext]

Spirou är förlaget Dupuis flaggskepp, med en serie och titelfigur som har samma namn som förlagets långlivade serietidning. Den har genom åren också gett upphov till ett antal avknoppade sidoserier:

  • Gaston (1957-96) skapades av André Franquin som en skämtserie, där "Spirouförlagets" lata hjälpreda presenterades i ensidiga humoravsnitt.[17]
  • Den unge Spirou är en liknande skämtserie, där en ung Spirou får uppleva små äventyrliga och pikant komiska episoder. Serien skapades 1987 av Tome och Janry och har fram till 2014 samlats i 16 album.
  • Marsupilami fick också 1987 en egen serie. Sedan dess har ett drygt 20-tal album producerats, med Batem (pseudonym för Luc Collin, född 1960) som tecknare och olika inblandade författare.[18]
  • Ett extraordinärt äventyr med Spirou och Nicke (franska: Le Spirou de… eller Une aventure de Spirou et Fantasio par…) är en hittills (2017) tolv album lång albumserie med olika manusförfattare och tecknare. Dessa har fått lite friare händer i skapandet av sina Spirouhistorier. I tur och ordning har följande serieskapare varit inblandade: Fabiel Vehlmann/Yoann, Frank Le Gall, Yann/Tarrin, Émile Bravo, Yann/Olivier Schwartz, Lewis Trondheim/Fabrice Parme och Yann/Olivier Schwartz. Albumen har översatts till danska av Cobolt Förlag, och maj 2014 gavs Émile Bravos Spirou – porträtt av hjälten som oskuldsfull ung man (ett ambitiöst upplagt historiskt drama med Molotov–Ribbentrop-pakten som bakgrund) ut när förlaget också lanserade sig på den svenska marknaden.[19]
  • Spirou à Berlin ('Spirou i Berlin') publicerades på tyska 2017. Det är den första tyskproducerade Spirou-historien, tecknad av Berlin-baserade serieskaparen och illustratören Flix efter eget manus. Historien producerades till Spirous 80-årsfirande 2018 och kom ut i fransk översättning 2019.[20][21]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Spiroualbum

[redigera | redigera wikitext]

Kronologisk lista över Spirou-serier

[redigera | redigera wikitext]

Franquinsamlingen

[redigera | redigera wikitext]

Under 2008 inleddes en kronologisk utgivning av framför allt Franquins äventyr i inbundna volymer. I dessa volymer ingick även tidigare, för svenska marknaden, outgivet material.

Utgivna samlingsvolymer
Titel Utgiven Innehåll (album) ISBN Kommentar
"Spirou 1938–1946" augusti 2009 diverse korta historier ISBN 978-91-7405-271-8
"Spirou 1946–1950" juni 2008 Roboten Rupert
De svarta hattarna
plus diverse korta historier		 ISBN 978-91-7134-903-3
"Spirou 1950–1952" april 2008 Trollkarlen i Champignac
Spirou och arvingarna
Marsupilami blir kidnappad		 ISBN 978-91-7134-878-4
"Spirou 1952–1954" augusti 2008 Noshörningens horn
Diktatorn och champinjonen
Det falska ansiktet		 ISBN 978-91-7134-904-0
"Spirou 1954–1956" oktober 2008 Vrakmysteriet
Tystnadens pirater
Gorillan och guldgruvan		 ISBN 978-91-7134-905-7
"Spirou 1956–1958" december 2008 Familjen Marsupilami
Besökaren från urtiden
plus diverse korta historier		 ISBN 978-91-7134-906-4
"Spirou 1958–1959" april 2009 Buddhas fånge
Tembo Tabou
Undervattensmysteriet		 ISBN 978-91-7405-250-3
"Spirou 1959–1960" november 2009 Z som i Zafir
Skuggan av Z
plus en kortare historia		 ISBN 978-91-7405-272-5
"Spirou 1961–1968" april 2010 Högt spel i Bretzelburg
Ur spår!
Raffel med Zafir
Bravo the Brothers		 ISBN 978-91-7405-351-7

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ jämför Champagne, champinjon och Armagnac.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ "Davine". Lambiek.net. Läst 16 januari 2015. (engelska)
  2. ^ ”Spirou année 1938” (på franska). bdoubliees.com. http://www.bdoubliees.com/journalspirou/annees/1938.htm. Läst 7 januari 2019. 
  3. ^ ”Champignac (serie) - Seriewikin”. seriewikin.serieframjandet.se. https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Champignac_(serie). Läst 17 oktober 2022. 
  4. ^ [a b c d e f g] ”Spirou”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/spirou. Läst 13 januari 2018. 
  5. ^ Franquin, André (1978): Besökaren från urtiden, sid. 3. Carlsen/if.
  6. ^ ”Franquin - Spirou et Fantasio - Inventions”. www.franquin.com. http://www.franquin.com/spirou_fantasio/inventions_spirou.php. Läst 15 januari 2021. 
  7. ^ [a b c] ”Lieux imaginaires - 1” (på franska). franquin.com. http://www.franquin.com/dossiers/file.php/dossier-2005101653/. Läst 14 april 2019. 
  8. ^ ”Le monde selon Spirou et Fantasio” (på franska). spirou.peuleux.fr. http://www.spirou.peuleux.fr/albums/album_19.htm. Läst 21 januari 2018. 
  9. ^ ”Le monde selon Spirou et Fantasio”. www.spirou.peuleux.fr. http://www.spirou.peuleux.fr/albums/album_17.htm. Läst 14 april 2019. 
  10. ^ Halbardier, Christophe (20 mars 2017). ”Hamois: Découvrez le vrai château de Champignac!” (på franska). lameuse.sudinfo.be. https://lameuse.sudinfo.be/59291/article/2017-03-20/hamois-decouvrez-le-vrai-chateau-de-champignac. Läst 14 januari 2021. 
  11. ^ Tome / Janry (1993). Svartkonst och champinjoner. Carlsen Comics. sid. 23. ISBN 91-510-6723-4. https://www.worldcat.org/oclc/186598681. Läst 15 januari 2021 
  12. ^ "Spirou fête son anniversaire à Bruxelles". auracan.com, 2008-04-26. Läst 17 augusti 2016. (franska)
  13. ^ Schwartz/Yann (2009): Le groom vert-de-gris, sid. 50, Dupuis. ISBN 978-2-8001-5287-5. (franska) Not. I det här fallet refererar det sannolikt (?) till serieskaparen Frank Le Gall som producerade det andra albumet i nämnda sidoserie.
  14. ^ Franquin, André (1980). Z som i Zafir ([2. uppl.]). Carlsen/if. sid. 23, 56. ISBN 91-510-0555-7. OCLC 185881728. https://www.worldcat.org/oclc/185881728. Läst 15 januari 2021 
  15. ^ "Joyeux anniversaire Spirou!". Arkiverad 16 april 2013 hämtat från the Wayback Machine. Spirou.com. Läst 31 mars 2013. (franska)
  16. ^ ”Première image du film live de Spirou et Fantasio” (på fr-FR). Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202082252/http://www.cinktank.com/actualites/spirouetfantasiofilmimage. Läst 23 januari 2017. 
  17. ^ "Gaston". NE.se. Läst 31 maj 2014.
  18. ^ "Marsupilami". NE.se. Läst 31 maj 2014.
  19. ^ Wigzell, Simon (2014-05-21): "Porträtt av hjälten som oskuldsfull ung man". Arkiverad 19 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Serienytt.se. Läst 31 maj 2014.
  20. ^ ”Spirou à Berlin, de la série de bande dessinée Le Spirou de Flix, de Flix” (på franska). Les Éditions Dupuis. https://www.dupuis.com/le-spirou-de-flix/bd/le-spirou-de-flix-spirou-a-berlin/77294. Läst 18 november 2019. 
  21. ^ Brunner, Ula. ”« Du jour au lendemain, je me suis retrouvé à jouer en Ligue des Champions »” (på franska). goethe.de. https://www.goethe.de/ins/be/fr/kul/mag/21433841.html. Läst 18 november 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Spirou
Serieskapare
Album (urval)
Sidoserier
Gaston (1957–96) · Marsupilami (1987–) · Den unge Spirou (1990–) · Ett extraordinärt äventyr med Spirou och Nicke (2006–)
Övrigt
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Spirou&oldid=56158118”