Visa källa för Världsbanken

{{Organisationsfakta
 | namn                   = Världsbanken
 | bild                   = World Bank logo.svg
 | bildstorlek            = 
 | imageborder            = 
 | map                    = 
 | rubrik                 = 
 | msize                  = 
 | mrubrik                = 
 | map2                   = 
 | förkortning            = 
 | motto                  = Working for a World Free of Poverty
 | bildande               = Juli 1944
 | grundare               = 
 | nedläggning            = 
 | typ                    = Internationell organisation
 | status                 = 
 | syfte                  = 
 | koordinater            = 
 | huvudkvarter           = 
 | region                 = 
 | plats                  = [[Washington, D.C.]]
 | medlemskap             = 189 länder<ref>[http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/EXTABOUTUS/ORGANIZATION/BODEXT/0,,contentMDK:22427666~pagePK:64020054~piPK:64020408~theSitePK:278036,00.html Boards of Executive Directors - Member Countries]. Web.worldbank.org. Retrieved on 2013-07-29.</ref> (IBRD)<br> 172 länder (IDA)
 | språk                  = 
 | general                = 
 | ledartitel             = President
 | ledarnamn              = [[David Malpass]]
 | ledartitel2            = 
 | ledarnamn2             = 
 | ledartitel3            = 
 | ledarnamn3             = 
 | ledartitel4            = 
 | ledarnamn4             = 
 | viktiga personer       = 
 | huvudorgan             = 
 | moderorganisation      = 
 | anslutningar           = 
 | budget                 = 
 | anställda              = 
 | antal frivilliga       = 
 | hemsida                = [http://www.worldbank.org/ worldbank.org]
 | anmärkningar           = 
 | tidigare namn          = 
 | publikation            = 
 | publikationtitel       =  
 | publikation2           = 
 | publikationtitel2      = 
 | publikation3           = 
 | publikationtitel3      = 
 | nyhetsbrev             = 
 | nyhetsbrevtitel        = 
 | nyhetsbrev2            = 
 | nyhetsbrevtitel2       = 
}}
[[Fil:World Bank building at Washington.jpg|mini|Världsbankens byggnad i Washington D.C.]]
'''Världsbanken''', ''World Bank Group'', (WBG), är en fristående [[Överstatlighet|överstatlig]] [[organisation]] som samverkar inom ramen för [[FN:s ekonomiska och sociala råd]]. Den består av fem internationella organisationer som är ansvariga för att finansiellt bistå och ge råd åt länder i syftet att främja ekonomisk utveckling och utrota fattigdom. De fem organen är:
* International Bank for Reconstruction and Development (IBRD)
* International Finance Corporation (IFC)
* International Development Association (IDA)
* Multilateral Investment Guarantee Agency (MIGA)
* International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID)
Termen "Världsbanken" syftar ofta på IBRD och IDA, medan Världsbanksgruppen ofta åsyftar hela gruppen av institutioner.

Banken skapades vid [[Bretton Woodskonferensen]] i [[USA]] [[1944]], där Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling (''International Bank for Reconstruction and Development, IBRD'') skapades för att stödja återuppbyggnaden av [[Europa]] och [[Japan]] efter [[andra världskriget]]. Men eftersom [[Marshallplanen]] kom att bidra med extern finansiering för Europa så blev IBRD:s uppgift i viss mån överflödig. Därför riktades bankens lån till andra delar av världen, där behovet var stort. Med avkolonialiseringen blev behovet av stöd än mer påtagligt och 1960 bildades International Development Association (IDA) som ett komplement till IBRD. Sedan dess har banken utvecklats till Världsbanksgruppen, med en rad uppgifter inom långivning till länder som är i behov av ekonomisk utveckling.

Världsbanksgruppens högkvarter finns i [[Washington D.C.]] och den ägs genom ett kooperativ av medlemsstaterna. Den är vinstinriktad, men vinsten går till att bekämpa fattigdomen. Medlemskap ger vissa rösträttigheter som alla stater har gemensamt. Utöver dessa röster finns det grader av inflytande som varierar med storleken på bidragen. USA har, som den största ägaren i banken, den största andelen röster, cirka 15 procent. USA innehar även rätten att nominera ordförande till Världsbanken, något som genom åren fått viss kritik, bland annat från Europa. Europa har dock rätten att välja ordförande till bankens systerorganisation [[Internationella Valutafonden]] (IMF).

== Strukturellt anpassningsprogram ==
{{huvudartikel|Strukturanpassningsprogram}}
Strukturella anpassningsprogram (SAP) är policys som [[implementering (samhällskunskap)|implementeras]] av [[Internationella valutafonden]] (IMF) och Världsbanken i [[utvecklingsländer]]. De krav på policyförändringar som kommer med SAP är förutsättningarna för att beviljas nya lån från IMF och Världsbanken, eller för att få sänkta räntekostnader på redan existerande lån. SAP-policys har som avsikt att förändra länders ekonomier till att bli mer [[marknadsekonomi|marknadsorienterade]] genom [[privatisering]]ar av det [[statliga ägandet]](exempelvis [[statliga företag]], [[skolor]], [[sjukhus]], [[vattenverk]]), nedskärningar i [[offentlig sektor]] ([[utbildning]], [[hälso- och sjukvård]] med mera), skattesänkningar (inkomster och tullar).<ref>Greenberg, James B. 1997. A Political Ecology of Structural-Adjustment Policies: The Case of the Dominican Republic. Culture & Agriculture 19 (3):85-93</ref>  

I slutet på 1980-talet rapporterade [[Unicef]] hur de strukturella anpassningsprogrammen orsakade försämrad hälsa, näringsintag och utbildningsnivå för tiotals miljoner barn i [[Asien]], [[Latinamerika]] och [[Afrika]] (''"reduced health, nutritional and educational levels for tens of millions of children in Asia, Latin America, and Africa"'').<ref>Cornia, Giovanni Andrea. ''Adjustment with a Human Face''. 2 vols. Oxford: Clarendon Press, 1987–1988</ref>  

Sedan slutet av 1990-talet har exempelvis Världsbanken talat om [[fattigdom]]sbekämpning som en målsättning. Kritiken mot de strukturella anpassningsprogrammens krav på införande av fri marknad och att låneländernas möjligheter att delta i processen varit begränsad har medfört att länder som är föremål för SAP uppmuntras att utarbeta strategidokument för att minska fattigdomen, så kallade ''Poverty Reduction Strategy Papers'' (PRSPs). PRSP har kommit att ersätta SAP, med målet att den det ökade möjligheterna till deltagande från låneländernas sida kommer innebära större gensvar för de program som ska sjösättas som motprestation till lånen som ges, och därmed resultera i en bättre [[finanspolitik]]. PRSP:s innehåll och utformning är dock tämligen lika de av banken tidigare formulerade strukturella anpassningsprogrammen. Kritiker hävdar att likheterna visar hur banken och långivarna fortfarande är alltför involverade i lånelandets politiska beslutsprocess.

== Världsbankchefer ==
Traditionellt sett har bankens ordförande alltid varit en amerikansk medborgare utsedd av USA, som är den största aktieägaren i banken (verkställande direktör för Internationella valutafonden har alltid varit en europé). De nominerade kan tjänstgöra i fem år, vilket kan förnyas. Medan de flesta av Världsbankens ordförande har haft bankerfarenhet, har vissa inte haft det.<ref name="Hurlburt 2012">{{Tidningsref|titel= Why Jim Yong Kim would make a great World Bank president |författare= Hurlburt, Heather |datum=23 mars 2012 |utgivare=The Guardian |url= http://www.guardian.co.uk/commentisfree/cifamerica/2012/mar/23/jim-yong-kim-world-bank-president |hämtdatum=23 mars 2012}}</ref><ref name="World Bank Leadership 2012">{{webbref |titel=Leadership |utgivare=World Bank Group |författare=World Bank |url=http://go.worldbank.org/HWEWI4KIO0 |hämtdatum=17 juli 2012 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190625194325/http://www.worldbank.org/en/about/leadership |arkivdatum=25 juni 2019 }}</ref>

{| class="wikitable"
!Ämbetstid!!Namn
|-----
| [[1946]] || {{flaggbild|USA}} [[Eugene Meyer]]
|-----
| [[1947]]–[[1949]] || {{flaggbild|USA}} [[John J. McCloy|John Jay McCloy]] 
|-----
| 1949–[[1962]] || {{flaggbild|USA}} [[Eugene R. Black]]
|-----
| [[1963]]–[[1968]] || {{flaggbild|USA}} [[George D. Woods]]
|-----
| 1968–[[1981]] || {{flaggbild|USA}} [[Robert McNamara]]
|-----
| 1981–[[1986]] || {{flaggbild|USA}} [[Alden W. Clausen]]
|-----
| 1986–[[1991]] || {{flaggbild|USA}} [[Barber B. Conable]]
|-----
| 1991–[[1995]] || {{flaggbild|USA}} [[Lewis T. Preston]]
|-----
| 1995–[[2005]] || {{flaggbild|USA}} [[James Wolfensohn]]
|-----
| 2005–[[2007]] || {{flaggbild|USA}} [[Paul Wolfowitz]]
|-----
| 2007–[[2012]] || {{flaggbild|USA}} [[Robert Zoellick]]
|-----
| 2012–[[2019]] || {{flaggbild|USA}} [[Jim Yong Kim]]
|-----
| 2019 || {{flaggbild|Bulgarien}} [[Kristalina Georgieva]]
|-----
| 2019– || {{flaggbild|USA}} [[David Malpass]]
|-----
|}

== Kritik ==
{{Fler källor avsnitt|månad=2021-12}}
[[Fil:Worldbank protest jakarta.jpg|mini|Protester i Jakarta mot Världsbanken.]]
Världsbanken har vid ett flertal tillfällen blivit kritiserat av olika anledningar.

För det första har USA [[veto]]rätt på alla beslut som fattas.<ref>{{Webbref|url=http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:216035/FULLTEXT01.pdf|titel=Globalisering - en litteraturstudie om USA:s inflytande och makt inom Internationella valutafonden och Världsbanken|hämtdatum=20 december 2021}}</ref> Kritiker har pekat på handlingar ansedda vara till för att stödja USA:s egna intressen. Exempel på metoder är att lånade summor är omöjliga att återbetala. Pengarna går till projekt som endast gynnar en liten, ofta rik, del av befolkningen. Dessa projekt utförs ofta med hjälp av utländska eller amerikanska företag och gynnar på så sätt inte befolkningen i det berörda landet.

1968 bistod världsbanken [[Ecuador]] med stora lån. 1998 hade [[fattigdom]]en på 30 år stigit från 50 % till 70 %, [[arbetslöshet]]en växte från 15 % till 70 % och [[statsskuld]]en hade växt från 240 miljoner dollar till 16 miljarder dollar. år 2000 gick 50 % av Ecuadors [[Bruttonationalprodukt|BNP]] till att betala statsskulden.

1999 insisterade Världsbanken på att [[Bolivia]] skulle sälja vattensystemet i den tredje största staden till det amerikanska företaget Bechtel<ref>{{Tidningsref|rubrik=The Politics of Water in Bolivia|url=https://www.thenation.com/article/archive/politics-water-bolivia/|datum=2005-01-28|hämtdatum=2021-12-20|issn=0027-8378|språk=en-US|förnamn=Jim|efternamn=Shultz}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Cochabamba - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cochabamba|verk=www.ne.se|hämtdatum=2021-12-20}}{{inloggning krävs}}</ref> i det som kallas [[Vattenkriget i Bolivia 2000|vattenkriget i Bolivia]]. Vattenpriset steg med över 100 procent, men avtalet bröts efter stora protester.

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

=== Webbkällor ===
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/wiki/World_Bank_Group}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Mellanstatliga organisationer]]
[[Kategori:FN:s ekonomiska och sociala råd]]
[[Kategori:Globalisering]]
[[Kategori:Biståndsorganisationer]]
[[Kategori:Utvecklingsbanker]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Organisationer bildade 1944]]
[[Kategori:Världsbanken| ]]