Chertan
| Chertan (θ) | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lejonet |
| Rektascension | 11t 14m 14,40446s[1] |
| Deklination | 15° 25′ 46,4541″[1] |
| Skenbar magnitud () | 3,324[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A2 V[3] |
| U–B | +0,07[2] |
| B–V | -0,02[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +7,6[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -60,31[1] mas/år Dek.: -79,10[1] mas/år |
| Parallax () | 19,76 ± 0,17[1] |
| Avstånd | 165 ± 1 lå (50,6 ± 0,4 pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 2,5[5] M☉ |
| Radie | 4,02[6] R☉ |
| Luminositet | 141[5] L☉ |
| Temperatur | 9 350[7] K |
| Metallicitet | +0,05[7] |
| Vinkelhastighet | 23[8] km/s |
| Ålder | 550[7] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| 70 Leonis, HR 4359, BD + 16 2234, HD 97633, SAO 99512, FK5 423, HIP 54879.[9] | |
Chertan eller Theta Leonis (θ Leonis, förkortat Theta Leo, θ Leo) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Lejonet. Den har en skenbar magnitud på 3,32[2], är synlig för blotta ögat och är en av de ljusare stjärnorna i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 19,8 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 165 ljusår (51 parsek) från solen.
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]Theta Leonis har de traditionella namnen Chertan, Chort och Coxa.[10] Chertan kommer från det arabiska al-kharātān "två små revben", som ursprungligen avser Delta Leonis och Theta Leonis; Chort från det arabiska al-kharāt eller al-khurt, "litet revben", och Coxa är latin för "höft".
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin från juli 2016[12] innehåller en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN och som anger namnet Chertan för denna stjärna.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Chertan är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A2 V[3]. Spektret visar emellertid tydligare absorptionslinjer av metaller, vilket markerar den som en kemiskt speciell Am-stjärna.[13] De överskott av andra element än väte och helium, vilka astronomer betecknar som stjärnans metallicitet, är omkring 12% högre än i solen.[7] Den har en massa som är 2,5 gånger solens massa och en radie som är 4 gånger solens radie. Den utsänder från dess fotosfär 141[5] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på 9 350 K.[7]
Chertan är mycket yngre än solen med en beräknad ålder på cirka 550 miljoner år.[7] Den har en måttligt hög rotation med en projicerad rotationshastighet på 23 km7s.[8] Mätningar i det infraröda bandet visar ett överskott av strålning från stjärnan och dess omgivningen, vilket tyder på närvaro av en kringliggande stoftskiva. Temperaturen hos denna strålning antyder att skivan har en radie på 36 AE.[7]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
- ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J
- ^ [a b] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819
- ^ Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W
- ^ [a b c] Wyatt, M. C.; et al. (July 2007), "Steady State Evolution of Debris Disks around A Stars", The Astrophysical Journal, 663 (1): 365–382, Bibcode:2007ApJ...663..365W, arXiv:astro-ph/0703608 Freely accessible, doi:10.1086/518404
- ^ https://www.universeguide.com/star/chertan. Hämtad 2017-09-13.
- ^ [a b c d e f g] Smith, K. C.; Dworetsky, M. M. (1993), "Elemental Abundances in Normal Late B-Stars and Hgmn-Stars from Co-Added IUE Spectra - Part One - Iron Peak Elements", Astronomy and Astrophysics, 274 (2): 335, Bibcode:1993A&A...274..335S
- ^ [a b] Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, Bibcode:2007A&A...463..671R, arXiv:astro-ph/0610785 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20065224
- ^ "tet Leo -- Variable Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-02-11
- ^ Burnham, Robert (1978), Burnham's celestial handbook: an observer's guide to the universe beyond the Solar System, Dover Books on Astronomy, 2 (2nd ed.), Courier Dover Publications, p. 1067, ISBN 0-486-23568-8
- ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
- ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
- ^ Netopil, M.; et al. (November 2008), "Chemically peculiar stars and their temperature calibration", Astronomy and Astrophysics, 491 (2): 545–554, Bibcode:2008A&A...491..545N, arXiv:0809.5131 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:200810325