Amelia Adamo
Amelia Adamo | |
Amelia Adamo, 2013. | |
Född | Amelia Anna Valeria Mucci 24 februari 1947 Rom, Italien |
---|---|
Yrke/uppdrag | Journalist, chefredaktör, vice vd |
Känd för | förnyelse av Aftonbladet, Amelia |
Make | Lars C.G. Ericsson (1982–hans död), Thorbjörn Larsson (1999–2009) |
Utmärkelser | Stora Journalistpriset 1986 och 2003 |
Amelia Anna Valeria Adamo, ursprungligen Mucci, född 24 februari 1947 i Rom i Italien, är en svensk chefredaktör och journalist. Hon har varit en viktig medieentreprenör, med grundanden av tidningar som Amelia, Tara och M-magasin samt viktig förnyare på Aftonbladet. Både 1986 och 2003 belönades hon med Stora journalistpriset.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Amelia Adamo är dotter till städerskan Elda[1] Adamo, född Mucci (1923–2016).[2][3] Hennes far Alvaro var son i huset där modern arbetade.[3][4] Tillsammans med sin mor kom Amelia Adamo till Sverige 1947, när hon var nio månader gammal.[5] Tills hon fyllde sex år följde hon med sin mor som arbetade som hembiträde i Sverige, i Bromma.[4]
Den 6 februari 1954[6] gifte sig Adamos mor med fabriksarbetaren Oscar Adamo (1926–2005[6]), och Amelia fick styvfaderns efternamn. Efter giftermålet sattes Adamo i klosterskola[7] i Nacka i fyra år.[8] Från femte klass gick hon i svensk skola i Solberga söder om Stockholm.[3]
Karriär
[redigera | redigera wikitext]År 1974 blev hon filosofie kandidat, 1975 reporter på Svensk Damtidning, reporter på Husmodern 1979 och redaktionschef på VeckoRevyn 1981–1983. Hon var 1984–1991 featurechef på Aftonbladet och profilerade tidningens söndagsbilaga med mode- sex- och samlevnadsmaterial.[9] 1991–1994 var hon chefredaktör för VeckoRevyn som hade haft svåra motgångar, men som under Adamo åter blev en storsäljare. År 1994 var hon förlagschef på Ungförlaget.[10]
Mest känd är hon från det Bonnierägda magasinet Amelia som hon startade 1995 och som uppkallats efter henne; hon var tidningens chefredaktör fram till 2005.[9] 1995 år blev hon publicistisk chef och vice verkställande direktör för Bonniers Veckotidningar. År 2002 blev hon utsedd till gästprofessor vid JMG i Göteborg, trots att delar av studentkåren inte ansåg att hon inte var en "riktig" journalist.
Hon startade även tidningen Tara 2000, och skapade M-magasin 2006, en 50+-tidning.[9] Adamo har medverkat i antologin Till alla mammor: 16 kända kvinnor skriver om mammarollen (1997) och boken "Sex, systerskap och några män senare" (2010).
Adamo syns ofta i den offentliga debatten där hon gärna tar ställning i olika frågor.[7] Hon har bland annat kallat 80-talisterna lata och bortskämda, kallat barn för ...egensinniga, egenmäktiga och självcentrerade... samt varit ambassadör för Earth Hour.[11][12][13] I samma anda grundade hon år 2006 den så kallade Mappie-galan där priser delas ut till "Mogna Attraktiva Pionjärer". 2001 syntes hon i bikini på affischen till Göteborg Film Festival, efter att den ansvariga affischmakaren Marianne Lindberg De Geer lejt ut omslagsskapandet till högstbjudande.[7]
Sedan november 2018 är Amelia Adamo, tillsammans med Ara Mustafa, programledare för podden Fattig eller rik på EFN Ekonomikanalen.[14]
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Hon har två söner med Lars C . G. Ericsson,[8] som hon gifte sig med 1982. Efter sin makes död i cancer[3] blev hon 1985 sambo med Thorbjörn Larsson. De gifte sig senare, men separerade 2009.[15]
Erkännande och i medier
[redigera | redigera wikitext]Adamo är flerfaldigt belönad med olika prestigefyllda priser och hade familjen Hjörnes gästsprofessur i journalistik, på JMG institutionen, Göteborg under tiden 2002–2003. Adamo utsågs 1988 till Årets förvillare av föreningen Vetenskap och Folkbildning med motiveringen "för den okritiska journalistiken i Aftonbladets söndags- och hälsobilagor". Hon har varit sommarvärd i Sveriges radio P1 fyra gånger: 1986, 1987, 2008[16] och 2021.
År | Pris | Kategori | Resultat |
---|---|---|---|
1986 | Stora journalistpriset | Dagspress[17] | Vann |
1997 | Chefgalan | Årets chef[18] | Vann |
Föreningsbanken | Årets ekonomikvinna[19] | Vann | |
2003 | Stora journalistpriset | Lukas Bonniers Stora journalistpris[20] | Vann |
2006 | Stora journalistpriset | Årets förnyare[21] | Nominerad |
2007 | Stockholms stad | S:t Eriksmedaljen [22] | Vann |
2017 | Chefgalan | Årets hederspris[23] | Vann |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Lagercrantz, Victoria (24 november 2013). ”Amelia Adamo: "Väger mig varenda morgon"”. Hälsoliv. https://www.expressen.se/halsoliv/amelia-adamo-vager-mig-varenda-morgon/. Läst 10 mars 2023.
- ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
- ^ [a b c d] ”Amelia Adamo - Sida 3 av 4”. Tidningen Faktum. 24 februari 2015. https://old.faktum.se/ameliaadamo/. Läst 10 mars 2023.
- ^ [a b] ”Amelia Adamo, sid 1”. Tidningen Faktum. 24 februari 2015. https://old.faktum.se/ameliaadamo/. Läst 10 mars 2023.
- ^ ”Amelia Adamo: Jag växte upp i olika pigkammare hos den svenska borgerligheten.”. DN.SE. 29 maj 2011. https://www.dn.se/livsstil/amelia-adamo-jag-vaxte-upp-i-olika-pigkammare-hos-den-svenska-borgerligheten/. Läst 10 mars 2023.
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
- ^ [a b c] ”Amelia Adamo - Sida 2 av 4”. Tidningen Faktum. 24 februari 2015. https://old.faktum.se/ameliaadamo/. Läst 10 mars 2023.
- ^ [a b] ”Amelia Adamo: Jag växte upp i olika pigkammare hos den svenska borgerligheten.”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 16 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150616190633/http://www.dn.se/livsstil/reportage/amelia-adamo-jag-vaxte-upp-i-olika-pigkammare-hos-den-svenska-borgerligheten/. Läst 8 juni 2012.
- ^ [a b c] ”Amelia Adamo - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/amelia-adamo. Läst 10 mars 2023.
- ^ ”Därför startade Amelia Adamo aldrig ett svenskt Huffington Post”. www.resume.se. https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/03/05/darfor-startade-amelia-adamo-inte-ett-svenskt-huffington-post/. Läst 6 september 2019.
- ^ ”Amelia Adamo: Sluta skylla på dina föräldrar”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/amelia-adamo-sluta-skylla-pa-dina-foraldrar/. Läst 10 mars 2023.
- ^ ”Generationskriget”. www.aftonbladet.se. 21 april 2009. https://www.aftonbladet.se/a/VRxx4d. Läst 10 mars 2023.
- ^ Lundell, Kristin (24 april 2009). ”80-talister mest o-bortskämda”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/22b42cb2-53b7-3433-a138-db61772299f3/80-talister-mest-o-bortskamda. Läst 10 mars 2023.
- ^ ”EFN - Ekonomi- och FinansNyheterna”. EFN. https://www.efn.se/. Läst 28 oktober 2019.
- ^ ”Amelia: Vi separerar”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/L0o5Wx. Läst 6 september 2019.
- ^ ”Amelia Adamo 2008 - Sommar & Vinter i P1”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/369187?programid=2071. Läst 6 september 2019.
- ^ ”Underhållningsjournalistiken renässans - Stora Journalistpriset”. www.storajournalistpriset.se. Arkiverad från originalet den 6 september 2019. https://web.archive.org/web/20190906145226/https://www.storajournalistpriset.se/timeline/90-talet1/1986/pristagare-1986/dagspress/underhallningsjournalistiken-renassans/. Läst 6 september 2019.
- ^ ”Årets Chef 2006”. Chef. 17 augusti 2006. https://chef.se/arets_chef/. Läst 6 september 2019.
- ^ ”Amelia Adamo Årets ekonomikvinna”. DN.SE. 25 maj 1997. https://www.dn.se/arkiv/ekonomi/amelia-adamo-arets-ekonomikvinna/. Läst 6 september 2019.
- ^ ”Amelia Adamo - Stora Journalistpriset”. www.storajournalistpriset.se. Arkiverad från originalet den 6 september 2019. https://web.archive.org/web/20190906145228/https://www.storajournalistpriset.se/timeline/00-tal/1900-mall9/pristagare-/lukas-bonniers-stora-journalistpris/amelia-adamo/. Läst 6 september 2019.
- ^ ”M-magasin - Stora Journalistpriset”. www.storajournalistpriset.se. Arkiverad från originalet den 6 september 2019. https://web.archive.org/web/20190906145228/https://www.storajournalistpriset.se/timeline/00-tal/1900-mall6/nominerade-1900/arets-fornyare/m-magasin/. Läst 6 september 2019.
- ^ ”S:t Eriksmedaljen - Stockholms stad”. stad.stockholm. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190826142342/https://stad.stockholm/priser-och-utmarkelser/priser/st-eriksmedaljen/. Läst 6 september 2019.
- ^ ”Amelia Adamo blev tidningsdrottning genom att lyfta kvinnor”. Chef. 13 mars 2017. https://chef.se/amelia-adamo-blev-tidningsdrottning-genom-att-lyfta-kvinnor/. Läst 6 september 2019.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Amelia Adamo - sex recept för framgång, 2000.
- Vem är det 1997
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 26
- Öhrström, Kerstin, red (1988). ”Adamo, Amelia A M (sic.)”. Vem är hon: Kvinnor i Sverige. Biografisk uppslagsbok. Stockholm: Norstedts. sid. 21. ISBN 91-1-863422-2. https://runeberg.org/vemarhon/0021.html. Läst 7 oktober 2019
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Tidningen Chef - artikel om Adamo (arkiverad)
- Aftonbladet
- ”Professor Adamo”. Journalisten. 21 maj 2002. https://www.journalisten.se/nyheter/professor-adamo.
- ”Generationskriget”. Aftonbladet. 22 april 2009. https://www.aftonbladet.se/relationer/a/VRxx4d/generationskriget.
- ”Rekordmånga med i årets Earth Hour”. Världsnaturfonden. 11 mars 2010. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. http://archive.is/2013.04.18-103659/http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1284502-rekordmnga-med-i-rets-earth-hour.
- Expressen (arkiverad)
- ”Detta är Årets Mappie”. M-magasin. Arkiverad från originalet den 12 december 2010. https://web.archive.org/web/20101212082527/http://www.mmagasin.se/arets-mappie/.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Amelia Adamo.
|