Acefat

	Acefat
Systematiskt namn	Dimetyl N-acetylfosforamidotioat
Kemisk formel	C4H10NO3PS
Molmassa	183,16 g/mol
Utseende	färglös till vit fast substans
CAS-nummer	30560-19-1
SMILES	O=C(NP(=O)(OC)SC)C
Egenskaper
Densitet	1,35 g/cm3 g/cm³
Löslighet (vatten)	79 g/100 ml g/l
Smältpunkt	88 - 90 °C
Faror
Huvudfara	Giftiga ångor
LD50	?
	SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Acefat är en bladorganofosfat och markinsekticid^[1] med måttlig persistens med kvarvarande systemisk aktivitet på cirka 10-15 dygn vid rekommenderad användningstakt. Det används främst för bekämpning av bladlöss, även resistenta arter, i grönsaker (t.ex. potatis, morötter, växthustomater och sallat) och inom trädgårdsodling (t.ex. på rosor och växthusväxter). Det bekämpar också bladätare, larver, växtsteklar, trips och spinnkvalster i de tidigare angivna grödorna samt gräs och skogsmark. Genom direkt applicering på material är det effektivt för att motverka eldmyror.

Acefat säljs som ett lösligt pulver, som emulgerbara koncentrat, som trycksatt aerosol och i trädinjektionssystem och granulära former.

Från och med 2012 tillåter EPA inte längre användning av acefat på gröna bönor som odlas i USA.^[2]

Toxikologi

Acefat anses vara icke-fytotoxiskt på många grödor. Acefat och dess primära metabolit, metamidofos, är giftiga för knölflyn (Heliothis-arter). Det avger giftiga ångor av olika oxider av fosfor, kväve och svavel vid upphettning till sönderdelning. Symtom på exponering för acefat är en mindre irritation av ögon och hud.

USA använder årligen 2 - 3 miljoner kilogram acefat. En författaren framhåller att acefat skadar navigationssystemen hos vitstrupiga sparvar och andra sångfåglar, vilket gör att de inte kan uttrycka sig om norr och söder.^[3]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Acephate, 12 februari 2022.

U.S. EPA Office of Pesticide Programs.
Extension Toxicology Network. Pesticide Information Profiles.
Cooperative Extension Offices of Cornell University, Oregon State University, the University of Idaho, and the University of California at Davis.
Institute for Environmental Toxicology, Michigan State University.

Noter

^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 september 2007. https://web.archive.org/web/20070921113505/http://apps.kemi.se/bkmregoff/infoamnen.cfm?AmnID=712. Läst 27 juni 2008.
^ ”Food and Pesticides”. 21 februari 2013. https://www.epa.gov/safepestcontrol/food-and-pesticides.
^ Bridget Stutchbury (2007) Silence of the Songbirds, Walker & Company, ISBN 978-0-8027-1691-0

Externa länkar

[1] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 september 2007. https://web.archive.org/web/20070921113505/http://apps.kemi.se/bkmregoff/infoamnen.cfm?AmnID=712. Läst 27 juni 2008.

[2] ”Food and Pesticides”. 21 februari 2013. https://www.epa.gov/safepestcontrol/food-and-pesticides.

[3] Bridget Stutchbury (2007) Silence of the Songbirds, Walker & Company, ISBN 978-0-8027-1691-0

[1]

[2]

[3]