Diskussion:Simrishamn

Simrishamn är "huvudstaden" och centrum för kultur och näringsliv på Österlen. Simrishamn har ett centralt läge i Österlens utkant just där slättens och havets vägar löper samman.

Redan när man nalkas Simrishamn får man en förkänsla av något från svenska standardstäder avvikande. Utsikten öppnar sig från höjderna på landsidan och den lilla staden med vita hus och röda tegeltak avtecknar sig mot havets obrutna blåa skiva och Bornholm skymtas i horisonten. Eller seglar man från öppna havet mot hamnen. Staden stiger fram alltmer klart och detaljskarpt med hus och gator klättrande upp mot slättens kantställda mosaikmönster av åkerfält och skogar. Land och vatten med bygd och stad möter varandra och blandas på samma tavla med intim överskådlighet som möter ögat överallt när man färdas bland de danska öarna, men som sällan påträffas i Sverige.

Det första intrycket befästes när man går omkring på stadens gator som slingrar sig i ett auteniskt medeltidsmönster med Stortorget och hamnen som givna poler och Storgatan som förbindande axel, överallt råder liv och rörelse utan att något förefaller till brådska.

Att Skansgatan fick sitt namn kan härledes till då Stenbock kom år 1700 med sitt dalaregemente och byggde skanser. 1710 anfölls staden av en dansk här som plundrade och brände hamnen därtill en stor mängd fiskebåtar och skepp.

---

Ovanstående text är skriven av Janghus på gaffelsidan om Simrishamn. Jag ska flytta tillbaka artikeln om staden till Simrishamnsidan, och lägger upp det som jag inte inkorporerat i den här artikeln här så länge. Väsk ✎ 13 juni 2005 kl.23.35 (CEST)

Härledning av namnet

För några år sedan fick vi lära oss i skolan att namnet "Simrishamn" kan härledas till ungefär "Svimbraros", som hade något med Tommarpsån (som då hette Svimber) att göra. Kan någon bekräfta och fylla i med mer utförlig information? Hannes 3 augusti 2006 kl. 22.54 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Simrishamn. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20130513102952/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____290303.aspx till http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____290303.aspx

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 11 september 2017 kl. 14.57 (CEST)

Goda skäl att ha med just danska namnet

@Ternarius: Ternarius skrev i redigeringskommentar: ”Gjorde redigering 48190127 av 212.237.137.182 (diskussion) ogjord – Vi brukar inte lägga in ortnamn på främmande språk. I så fall skulle artiklarna bli fulla av alla namnen – det finns ju ingen anledning till att vi skulle begränsa oss till just danska.”

Jo, det finns en mycket god anledning. Jämför med hur artikeln Strasbourg börjar:

Strasbourg (franskt uttal: [stʁasbuʁ] lyssna (info); tyska och svenska: Strassburg[3], Straßburg [ˈʃtʁaːsbʊʁk] lyssna (info); elsassiska: Strossburi lyssna (info)) är en stad och kommun i departementet Bas-Rhin i regionen Grand Est i nordöstra Frankrike.

Strassburg/Strossburi/Strasbourg har erövrats av Frankrike liksom Simrishamn har erövrats av Sverige. Simrishamn ligger kulturellt och historiskt sett i Danmark. Egentligen skall Skåne enligt fredsavtalet 1658 ha en särställning inom konungariket Sverige. Det finns all anledning att ange skånska ortnamn med nuvarande standarddansk ordform, på motsvarande sätt som i artikeln Strasbourg. Dessutom borde vi ha med det genuina lokala folkmålets form på alla artiklar om orter, som vi har i artikeln Strasbourg med elsassiska: Strossburi. Danska är inte ett främmande språk, eftersom all riktig skånska är östdanska mål. Jan Arvid Götesson (diskussion) 4 september 2020 kl. 07.39 (CEST)

Du har delvis en poäng där. Så skåning jag är tänkte jag inte på den danska anknytningen. Däremot köper jag inte påståendet att "all riktig skånska är östdanska mål" – du vet säkert att det är en omstridd åsikt. (vem avgör förresten vad som är "riktig" skånska?) / ^Ternarius_Disk 4 september 2020 kl. 08.13 (CEST)

Jag ändrar ”riktig skånska” till ”alla genuina skånska folkmål som inte är regionala varieteter av standardsvenska med skånsk ord- och satsmelodi”. Om vi bortser från min onödiga formulering om skånska, så är det ju uppenbart att artiklar som Strasbourg och Viborg, Ryssland visar att vi skall ha med det danska namnet på de erövrade staden Simmershavn. Jan Arvid Götesson (diskussion) 4 september 2020 kl. 08.27 (CEST)

Om det danska namnet ska anges bör det möjligen ske med tillägget ”äldre danska”. I analogi med hur vissa äldre svenska ortnamn anges i artiklar om orter på andra sidan Östersjön, t.ex Dorpat. DaWP rubricerar Simrishamn m.fl. skånska orter efter svensk stavning.--Gotogo (diskussion) 4 september 2020 kl. 08.43 (CEST)

Ja, hur man rubricerar artiklar, alltså vilken huvudform man använder, har inte så stor betydelse. Det viktiga är att ingen information undertrycks. Som i fallet Strasbourg är det bäst att omnämna det segerrika landets/språkets namnform, det förlorande landets/språkets namnform, samt det korrekta uttalet på områdets [[varietet (lignvistik)], även om områdets språkliga varietet trängs undan genom kulturellt folkmord och kulturellt självfolkmord. Jan Arvid Götesson (diskussion) 4 september 2020 kl. 08.53 (CEST)

Jag gick till ortnamnsregistret och fann att det korrekta lokala uttalet är ungefär IPA [sʉmorsham] så nu skall jag aldrig säga annat än det. Jan Arvid Götesson (diskussion) 4 september 2020 kl. 08.45 (CEST)

@Jan Arvid Götesson: Enligt Moths Ordbog var namnet omkring år 1700 "Simmershafn", så då borde väl det användas? Varför skall vi ändra det gamla namnet till en moderniserad namnform ("Simmershavn") en stavning som aldrig använts på den tiden orten var dansk?

En lustig detalj är, att samma ip-adress som lade in "Simmershavn" i den här artikeln lade in "Christianstad" i artikeln Kristianstad. Men se det stämmer inte! Enligt Moth var det dåtida namnet "Kristianstad" – den nutida danska stavningen, "Christianstad", kom tydligen senare. Om vi nu skall lägga in "förlorarens" namnformer från mer än 360 år sedan bör det väl ändå grunda sig på pålitliga historiska källor – inte en romantiserande uppfattning om vad det "borde" heta? / ^Ternarius_Disk 4 september 2020 kl. 12.41 (CEST)

@Ternarius: Det är inte fråga om att använda gamla eller romantiska namnformer, utan om att det är en god princip att redovisa vinnarens, förlorarens och det lokala genuina språkets namnformer. Om någon av formerna genomgått en stavningsreform har det ingen betydelse.

Tyska språkets stavning har reformerats efter att Tyskland för senaste och sista gången förlorade Elsass. Vår artikel säger: ”Alsace (tyska: Elsass, äldre stavning Elsaß)”. (Lokala språkliga varitetens form – Elsassiska namnformen – saknas ännu, men det kan vi rätta till.) Lika väl som vi skriver ut den nuvarande stavningen på förlorarnas standardspråk i artikeln Alsace, kan vi skriva ut förlorarnas (konungariket Danmarks) nuvarande stavning av Simmershavn. Här är ett exempel från en kommersiell dansk hotelbokningsvävsida. De skriver: ”Hotell Turistgården, 3 Stjerner, Storgatan 31, 212 72 Simmershavn Sverige”.

Här är ett utdrag ur en skrift som skrivits på danska i Christianstad 1650:

”Mandagen Dend 4 Februarij 1650,

Carll Lauridtzen i Aaus, Hans Haandschrifft

till Madtz Lawessens, Borger och Handelß-

-mand her udj Christianstad, …

Jan Arvid Götesson (diskussion) 4 september 2020 kl. 14.02 (CEST)

@Jan Arvid Götesson: Det enda skriften från 1650 (kombinerat med Moths ordbok) talar om för oss, att i åren 1650–1700 var stavningen ännu inte fix, folk fick stava litet som de ville (något som även är belagt från svenskan). Att då presentera en specifik stavningsform som den typiskt danska tycks mig något vanskligt. Att du dessutom använder former som "vävsida" får mig att misstänka att du har en agenda, att du strävar efter så "rena" och "ursprungliga" uttryck som möjligt (och samtidigt blundar för att språket inte är fixt, det förändras hela tiden). Självfallet får du ha vilka språkliga åsikter som helst. Men jag hoppas att du tänker på att i artiklarna är det standardsvenska som gäller. / ^Ternarius_Disk 4 september 2020 kl. 14.29 (CEST)

Stavningen var inte stabil före 1800-talet, helt riktigt. Jag lade in ett citat från 1650 eftersom det var du som skrev att det fanns en ”dåtida” form. Jag ville alltså säga precis det som du nu säger, att ”i åren 1650–1700 var stavningen ännu inte fix”. Så vi är överens. Men detta har inget med den diskuterade sakfrågan att göra, som, jag upprepar, är att i erövrade provinser finns det skäl att ange segrarstatens namn, förlorarstatens namn, och helst den lokala språkliga varietetens namn. Sedan kommer vi till något allvarligare. Här på Wikipedia tillskriver vi inte våra medwikipedianer en ”agenda”, om de inte tydligt driver en fråga på ett störande och uppseendeväckande sätt. Vad vet du om min ”strävan”? Vad menar du med ”rena” och ”ursprungliga”? Vad menar du med ”blundar för att språket inte är fixt”? Av det som du vid några tillfällen skrivit om språkliga frågor drar jag slutsatsen att jag vet ungefär hundra gånger så mycket som du om hur till exempel indoeuropeiska, finsk-ugriska och australiska språk ”förändras hela tiden” sedan förhistorisk tid. Detta är inte ovänligt menat, utan bara ett svar på din märkliga utsaga att jag på något sätt skulle kunna ”blunda” för förändringar som jag skriver långa wikipediaartiklar om, som Ordstammar i germanska språk eller Ackusativism. Med detta sagt, har dina funderingar om en ”agenda” för ”ursprunglighet”, och om ”blundande” inget med den diskuterade frågan att göra. Om vi går tillbaka till sakfrågan, skriver du att ”presentera en specifik stavningsform som den typiskt danska tycks mig något vanskligt”. Något sådant problem finns inte, eftersom uppgiften inte är att plocka ut någon stavningsform bland dem som kan ha förekommit för hundratals år sedan, utan att ta med den eller de danska stavningsformer som är rimliga idag. I artikeln Strasbourg har våra medwikipedianer finnit lösningen att tidigt i artikeln nämna Strasbourg (franska), Strassburg och Straßburg (båda tyska) och Strossburi (elsassiska). Min poäng är att det är en föredömlig lösning. Om jag har en ”agenda” är det att inte fortsätta det slentrianmässiga undertryckandet av Skånes folkliga kultur. Jan Arvid Götesson (diskussion) 4 september 2020 kl. 15.23 (CEST)

Det är möjligt att jag gör för stor sak av ett enda bisarrt ord som "vävsida". Men det, ihop med ditt ibland rätt arkaiserande språkbruk, ledde mig att tro att du aktivt ville förändra språket i konserverande riktning. Har jag fel ber jag om ursäkt, även om jag, rörande frågan om agenda, inte är helt säker på att "Skånes folkliga kultur" är så undertryckt som du påstår. Nu drar jag mig emellertid ur diskussionen: Min erfarenhet säger mig att det sällan ger något att diskutera med någon som framhåller hur oerhört mycket kunnigare de är än motparten. Helt oavsett om de skulle ha rätt. / ^Ternarius_Disk 4 september 2020 kl. 16.43 (CEST)

Jag hävdar att Skåne varit betydligt självständigare runt 1000-talet än vad som nämnts. Dessutom under en epok tillhörande Lubeck och under en annan tidig epok Sverige för att senare inkluderas i Danmark 2A00:801:4A5:A814:8CF7:48A3:EC53:60D 28 april 2023 kl. 11.36 (CEST)