Hoppa till innehållet

Wikipedia:Att skriva om naturvetenskap

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Ämnesguider

Naturvetenskap är ett brett ämne som bland annat omfattar fysik, kemi, biologi, astronomi och geovetenskap. Även formalvetenskaperna matematik, logik och statistik används i naturvetenskap.

Allmänna råd

[redigera | redigera wikitext]

Relevanskriterier

[redigera | redigera wikitext]
Huvudsida: Wikipedia:Relevanskriterier

Naturvetenskap är ett område där risken för reklam- och fåfängeartiklar är relativt måttlig. Därför bör grundinställningen vara generös, med undantag för en skarp gräns mot wp:Egen forskning och pseudovetenskap. Aktiva forskare uppmuntras att skriva artiklar om sitt specialområde, men bara om sådant som redan är publicerat någon annanstans.

Där "forskningsartiklar" och "vetenskapliga tidskrifter" nämns nedan innefattar detta enbart artiklar i tidskrifter som tillämpar sedvanlig peer review. Relevans ska verifieras med källhänvisningar till vetenskapliga artiklar eller vederhäftiga referensverk. Källor i andra media får gärna användas, men om relevansen ifrågasätts är det vetenskapliga källor som gäller. Preprints som har släppts på en etablerad preprint-sajt (t.ex. [1]) får interimistiskt åberopas som källa för färska upptäckter, men bara i undantagsfall för nya teorier.

Generellt

[redigera | redigera wikitext]
  • Delområden inom en naturvetenskap är relevanta om de är vedertagna.
  • Teorier är relevanta om de är eller har varit vedertagna (t.ex. Big Bang), eller omfattas/omfattades av en signifikant minoritet och har givit upphov till en seriös debatt i vetenskapliga tidskrifter (t.ex. Steady state-teorin). Teorier som inte publicerats i vetenskapliga tidskrifter är ej relevanta.
  • Begrepp är relevanta om de är vedertagna och används av fler än upphovsmakaren. Begrepp som specifikt hör ihop med en viss teori kan ofta hellre förklaras i teorins artikel.
  • Fenomen är relevanta om de är vedertagna och har teoretisk eller praktisk betydelse.
  • Lagar, formler, principer och liknande är relevanta om de är kända utanför specialistkretsar och ofta hänvisas till (t.ex. Ohms lag, E=mc²) annars kan de hellre förklaras i artikeln om den teori som de ryms inom.
  • Metoder är relevanta om de är i allmän användning, eller har varit av betydelse för vetenskapens utveckling.
  • Enskilda experiment och forskningsprojekt är relevanta om de är antingen:
  • Forskningsinstitut och liknande är normalt relevanta.
  • Enskilda publikationer och forskningsrapporter:
    • Förlagsutgivna monografier bedöms efter samma kriterier som andra böcker enligt wp:Relevanskriterier.
    • Doktorsavhandlingar behandlas normalt i doktorns artikel. Om doktorn inte är relevant, så är inte avhandlingen det heller.
    • Andra publikationer behandlas normalt antingen i artikeln om det som publikationen handlar om, eller i författarens artikel. Einsteins berömda "Zur Elektrodynamik bewegter Körper" beskrivs därför i artikeln om speciella relativitetsteorin.
    • Publikationer som fått mycket omfattande såväl inom- som utomvetenskaplig uppmärksamhet i sig, inte bara på grundval av de resultat de innehåller, kan i undantagsfall vara värda en egen artikel. Den artikel som gav upphov till Sokalaffären är ett möjligt exempel. "Om arternas uppkomst" är ett annat.

Personer

[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia är inte en matrikel för akademiker eller forskare. Se Wikipedia:Att skriva om utbildning#Akademiska ledare och forskare.

Fysik

[redigera | redigera wikitext]
  • Elementarpartiklar är relevanta. Närbesläktade partiklar kan gärna ha gemensam artikel, t.ex. kaoner. Exciterade tillstånd och liknande är ej relevanta för egen artikel.
  • Hypotetiska partiklar och andra hypotetiska begrepp kan vara relevanta om de är en central del i en relevant teori, och har fått egen medial uppmärksamhet separat från teorin, t.ex. Higgsbosonen. Annars tas de upp i teorins artikel. Om teorin inte är relevant, så är ingen av dess beståndsdelar relevant.

Kemi

[redigera | redigera wikitext]
  • Grundämnen är relevanta. Isotoper behandlas i artikeln för respektive ämne.
  • Kemiska föreningar är relevanta om de antingen:
    • Finns i naturen.
    • Tillverkas av människan i mer än laboratorieskala.
    • Är särskilt intressanta av andra skäl, har uppmärksammats i flera forskningsartiklar om den specifika föreningen.
  • Isomerer är relevanta för separata artiklar om isomererna var för sig uppfyller kriterierna för kemiska föreningar ovan.
  • Kemiska processer är relevanta om de används i större skala.

Biologi

[redigera | redigera wikitext]
  • Arter och högre taxa, såväl nu levande som fossila, är relevanta.
  • Underarter, raser, och andra varianter och undergrupper av en art i vilt tillstånd behandlas normalt i artens artikel.
  • Odlingsformer av odlade växter och raser av tamdjur är relevanta om de är erkända av lämpligt organ.
  • Individuella organismer eller individuella fossilfynd är bara i undantagsfall relevanta, om individen har fått omfattande uppmärksamhet såväl inom som utom vetenskapen. Annars behandlas kända individer i sin arts artikel.
  • Anatomiska begrepp är normalt relevanta. Delar bör normalt behandlas i artikeln om helheten.
  • Fysiologiska processer är normalt relevanta. Delprocesser bör normalt behandlas i artikeln om helheten.
  • Celltyper som hör till ett visst organ behandlas i organets artikel. Icke organspecifika celltyper är relevanta för egen artikel (t.ex. T-cell, nervcell).
  • Organeller är relevanta.
  • Homologa egenskaper hos olika arter är normalt inte relevanta för separata artiklar. Människans hjärta och krokodilens hjärta behandlas båda i hjärta.
  • Proteiner och andra makromolekyler är relevanta om det finns forskningsartiklar specifikt om det proteinet. Proteiner i samma familj har lämpligen gemensam artikel.
  • Gener och annat arvsmaterial är relevanta om det finns forskningsartiklar specifikt om den genen. Gener i samma familj har lämpligen gemensam artikel.

Astronomi

[redigera | redigera wikitext]
  • Himlakroppar (i vilket innefattas allt från asteroider till galaxhopar) som har eget namn, erkänt av behörigt organ (normalt IAU), är relevanta.
  • Himlakroppar som inte har eget namn, utan bara katalognummer e.d., är relevanta om det finns forskningsartiklar specifikt om den himlakroppen.
  • Klasser av himlakroppar är relevanta.
  • Hypotetiska himlakroppar är relevanta om de har fått omfattande uppmärksamhet såväl inom som utom vetenskapen, t.ex. Nemesis.

Geovetenskap

[redigera | redigera wikitext]
  • Geologiska tidsperioder är relevanta om de är vedertagna.
  • Bergarter är normalt relevanta.
  • Forntida geografiska namn, t.ex. Gondwanaland, är relevanta om de är vedertagna.
  • Fossil - se avsnittet om biologi ovan.

Namngivning

[redigera | redigera wikitext]

Om ett medicinskt eller biologiskt begrepp har ett svenskt, etablerat och entydigt trivialnamn, så bör detta användas med hänvisning från vetenskapligt namn. Exempel: suicid hänvisar till självmord.

Om det finns namnkonflikt, risk för missförstånd, eller det inte finns något allmänt trivialnamn, så bör det vetenskapliga namnet användas. Exempel: kräfta hänvisar till cancer, pung är en grensida som hänvisar till scrotum för den manliga könsdelen.

För kemiska föreningar finns ännu ingen enhetlig standard. Till exempel hänvisar brunsten till mangandioxid, medan kalciumsulfat hänvisar till gips.

Som vanligt ska alla korrekta namnformer anges i artikelns ingress.

Vetenskapliga namn för taxa på släktesnivå eller därunder ska skrivas med kursiv stil, exempel Amoebina.

Se även

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Att_skriva_om_naturvetenskap&oldid=40600377”