Wikipedia:Att skriva om språk
| Ämnesguider |
|---|
Att skriva om språk handlar om att beskriva språken och deras (viktigare) dialekter. Denna hjälpartikel är därför en ämnesguide för att skriva artiklar omkring sådant som har anknytning till ämnet.
Språk och dialekter
[redigera | redigera wikitext]Ett språk är ett grundläggande kommunikationsmedel i kontakten mellan människor och en viktig kulturbärare. Språket är ofta en identifierande faktor för en folkgrupp (se även etnicitet).
Språk kan vara talade och/eller skriftspråk. Kinesiska är exempel på ett skriftspråk med många talspråk, medan serbiska är exempel på ett språk med flera skriftspråk. Norska och katalanska är exempel på språk med flera betydelser och viktiga varianter. Artiklarna om olika typer av språk kan därför behöva se lite olika ut.
Skillnaden mellan språk och dialekter kan ofta vara otydlig. Artiklar om språk och dialekter kan därför ofta se snarlika ut. Dialekter saknar dock ofta skriftspråk, varför en dialektartikel i många fall har färre sektioner.
I vissa fall kan frågan om två olika språkformer är två (särpräglade) dialekter eller två (närbesläktade) språk vara politiskt kontroversiell. I sådana fall bör man källbelägga utsagorna extra noga, samt överväga att redovisa båda påståendena utan att ta ställning för någondera. Skulle den ena uppfattningen avvisas helt av en språkvetenskaplig samsyn, så bör dock bara samsynsuppfattningen beskrivas som giltig.
Artiklar om språk, språkgrupper och dialekter bör beskriva ämnet ur många olika synvinklar. Det handlar om klassificering, historia och utbredning, liksom om struktur och regler i form av grammatik, fonologi, fonetik, skriftspråk och ortografi. Dessutom beskrivs ordförrådet (med eller utan listor på vanliga uttryck eller textexempel), dialekter och användning. Kompletterande sektioner kan beskriva språkets/dialektens status och betydelse (i ett område eller för andra språk), tekniska frågor samt utbildning och forskning i språket/dialekten.
Ju mer information som läggs in i artikeln, desto mer lämpligt kan det vara att skapa fördjupningssidor. Dessa kan länkas till via {{Fördjupning2}}. Om en artikel har många fördjupningssidor, blir det också praktiskt med en {{navigationsruta}} (längst ner i artikeln).
Relevanskriterier
[redigera | redigera wikitext]Wikipedias relevanskriterier är breda för språk. Finns språket och har det eller har det haft talare, bör vi ha en artikel om språket. För mindre eller mindre kända språk är källhänvisning viktigt, så läsaren kan få kompletterande information.
Även dialekter är ofta lämpliga för egna artiklar. Här kan dock behovet av källhänvisning och språkets betydelse (antal talare, politisk användning, lingvistisk betydelse, utbredning med mera) spela roll.
Namngivning
[redigera | redigera wikitext]I regel bör ett vedertaget svenskt namn på språket användas, med omdirigering från originalnamnet. En del språk är inte kända med försvenskade namn, så där används originalnamn, enligt källor på i första hand svenska. Artikelnamn och språknamn ska skrivas med latinska alfabetet, med eller utan förekommande accenter eller andra tilläggstecken.
Artikelstruktur
[redigera | redigera wikitext]De flesta artiklar om språk, språkgrupper och dialekter kan utformas på ett snarlikt sätt. En sådan struktur har med fördel vissa grundläggande likheter med artiklar om geografi. I båda fallen beskrivs mångfacetterade begrepp som har många "kollegor" (språkgrupper kan jämföras med kontinenter, språk med länder och dialekter med regioner). En ungefärlig grundstruktur – både vad gäller geografiska och språkartiklar – finns i många artiklar om större språk på större språkversioner av Wikipedia. Exempel är här en:English, en:Swedish language och fr:Français.
Fördelen med en tydlig och "förenklad" struktur är att det blir mer överskådligt. Målet är:
- Mindre än tio huvudrubriker
- Liknande rubriknamn
- Liknande rubrikordning
- Mindre än tio underrubriker per huvudrubrik
- Helst endast en (max två) nivå av underrubriker
- När innehållet inte får plats i den här strukturen, länkas vidare till fördjupningsartiklar (med en
{{Fördjupning2}}-mallning direkt under rubriken)
Grunddragen i den föreslagna strukturen finns ofta i motsvarande artiklar i andra allmänna uppslagsverk, även om ordningen mellan de olika huvudgrupperna inte alltid är desamma. I Nationalencyklopedin (som har mycket begränsat med fördjupningsartiklar) har exempelvis ofta historieavsnittet flyttats närmare artiklarnas slut.[1] På SNL.no är sektionsföljden ofta enligt ljudsystem, grammatik, satsbyggnad, ordförråd och därefter ortografi.[2]
I språkartiklar beskriver vi ursprung och utveckling,
| ||
… utbredning och ljudlära, …
| ||
… grammatik och skriftspråk, …
| ||
… ordförråd och användning.
| ||
Förslag på rubriker
[redigera | redigera wikitext](alternativa förslag inom parentes)
(Inledning)
1. Klassificering
2. Historia
- 1. Etymologi/Bakgrund
- 1. Tidsperiod 1
- 2. Tidsperiod 2
- (etc)
3. Geografisk utbredning
- Dialekter
4. Fonologi (och fonetik/ljudlära)
- (lämpliga underrubriker)
5. Grammatik
- Morfologi (Formlära)
- Syntax (Satslära)
6. Skriftspråk (och ortografi)
- (lämpliga underrubriker, inklusive om teknik och teknologi)
7. Ordförråd (Vokabulär)
- (inklusive sektioner med textexempel)
8. Status (Betydelse)
- (inklusive officiell användning, betydelse för andra språk, roll inom utbildning och forskning)
(+ standardrubriker:
- Se även
- Referenser (eller Källor)
- Vidare läsning
- Externa länkar)
Jämförelse med wp:GEO
[redigera | redigera wikitext]Ovanstående struktur och den allmänt använda i många geografiska artiklar (åtminstone artiklar om länder) har en del grundläggande likheter. I båda fallen kan Klassificering eller Etymologi (ofta mindre sektion utan undersektioner) komma direkt efter inledningen.
De stora blocken Historia och Utbredning/Geografi följer därefter, där den historiska utvecklingen leder till en geografisk realitet. Dialekterna – som har en geografisk utbredning – hängs därefter på.
Sedan vidtar för språkartiklarnas del några snarlika sektioner med språkets regler (Ljudlära, Grammatik, Skriftspråk), vilket kan jämföras med de geografiska artiklarnas Styre och politik.
Rubriken Ordförråd kan jämföras med geografiska artiklars Ekonomi och transporter (i båda fall handlar det om faktisk användning). Den avslutande huvudsektionen samordnar summeringar och relaterad information omkring språket, vilket delvis kan jämföras med rubriker som Eftermäle eller Betydelse i Wikipedia:Att skriva om litteratur och de geografiska artiklarnas Kultur och samhälle.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”svenska”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska. Läst 2 januari 2020.
- ^ ”norsk” (på norska). snl.no. https://snl.no/norsk. Läst 2 januari 2020.