Forts. Pil

Jovisst fick jag superkrafter till att fläta klart min inhägnad till kryddrabatten idag. Flera av er tyckte jag var lite väl hemlig i mitt förra inlägg, så här kan ni se hur det ser ut i ett lite större perspektiv.

Själv tycker jag att hela trädgården har otroligt långt kvar och det är mycket som ska hända av projekt och växter som ska få flytta in, innan jag är nöjd. Vi har bott här i ett och ett halvt år och det tar tid att bo in sig, även i trädgården.

Jag söker harmoni mellan de olika ytorna, att linjerna är i balans med hur man rör sig i trädgården. Sittplatser och odlingsytor behöver man ju ha. Både rabatter och hårdgjorda ytor ska vara uppbyggda på ett sätt att de bli praktiska och vackra att vila ögonen på. Man ska helt enkelt kunna sätta sig på terrassen och bara njuta av vad man ser. Insynsskydd mot grannen är en sak (längst bort översta bilden). Jag skulle vilja ha ett enkelt plank, kanske svartmålat eller bara naturligt grått.

Dessa bilderna är från Bengtssons trädgård i Rögle i Skåne som brukar vara med i trädgårdsrundan. Deras trädgård inspirerar mig mycket.

Nästa vår ser jag framför mig tulpaner och andra vårblommor att beskåda. Lite längre fram i vår ska viockså försöka göra en insats med de höga thujahäckarna som skuggar landet ganska mycket. Jag vill ha ner dem på cirka tre meter (idag är de cirka fem...).

Men såhär blev det till slut. Jag stannade på knähögt, det tycker jag räcker som gräns / inhägnad. Innanför staketet ska det få stå höga kryddperenner, till exempel kvanne och kryddfänkål. Kanske libbsticka eller varför inte en pimpinellros, det vore snyggt. Och nu längtar jag tills staketet får sällskap av gröna växter, för just nu ser det väldans livlöst ut...

Pilefläterskan

Här är pilfläterskans smutsiga skor och hela högen med pileslanor. Högen har legat där hela vintern som vi snubblat över när vi burit in ved. Men nu har det äntligen blivit dags att göra något av den!

Stolparna är satta och nu börjar själva flätningen. Det blev ett par timmar över efter jobbet i äppelodlingen idag och som tur var fanns det energi över! Det är lyckostunder när man får fläta pil. Varannan framför, varannan bakom i ändarna. På följande stolpar, änden på insidan så att staketet blir slätt på utsidan.

Det börjar likna något. Lite pyssel att få det jämnt och fint men jag kom en bit på väg innan det blev för kallt och kändes lockande att gå in till sambon och värma sig. Ännu en heldag ute i sköna våren är till ända.

Hoppas nu pilefläterskan har tid att fläta vidare imorgon!

Pilkurs

Dessa bilder är från en pilekurs som Ingalill Nilsson från Pilgårdens Hantverk hade i Medborgarskolans regi för några vårar sedan. Nu är det ju inte långt kvar tills luktärter och klätterblommor ska ut i trädgården, nja i alla fall om man inte tycker att en månad är så länge :-) Jag blev så sugen på att fläta något igen!

Det stora jobbet med pilen är så att säga redan gjort. 

Skördat, sorterat, torkat, blötat och lagom fuktigt för vår kurs att fläta med det.

Denna kursen handlade om att göra saker för trädgården så jag satte igång med ett pionstöd.

Ingalill är en mästare på att fläta och här visar hon hur man börjar.

Jag provade ett par olika sätt att fläta och med några olika färger. När man tycker att man flätat tillräckligt högt är det dags för avslutet längst upp. Principen är att man sticker ner en tredje pinne bredvid de två pinnar man stack ner i marken från början. Sen böjer man ner dem och flätar in dem allt eftersom.

Till slut klipper man av den sista pinnen som blir kvar, ända nere vid kanten. 

Här har jag klippt av dem en decimeter upp bara för att ha en kom-ihåg-bild.

Några andra alster från kursen.

Vännen Saras pionstöd blev såhär fint.

En liten fågelmatare.

Pileflätning

                                 Bilden är från Systematiska trädgården på Fredriksdal, Helsingborg.

Pileflätning är en perfekt vårvintersysselsättning. Detta är en enkel skärm som fungerar bra som skuggskärm eller stöd för växter, speciellt på våren när solen lätt kan bränna ömtåliga växter som man sätter ut. Den står hyfsat stadigt när ändarna på cirka tjugo centimetersticks ner i marken. Själva stommen kan vara svår att tillverka själv men med lite fantasi kan det bli fina skärmar. 

Mitt i köksträdgården på Fredriksdal står en ektunna med vatten och
runt den finns ett flätat pilstaket i fyra sektioner som tillsammans bildar en cirkel.

Trädgårdsmästaren brukar låta klättrande grönsaker växa upp från baksidan, till exempel pumpor eller bönor. Stolparna är tätvuxen gran, nerslagna i marken cirka fyrtio cm. De tunna stödpinnarna mellan granstolparna ger extra klätterstöd i början för små plantor. 

 Luftig och fin grind i all sin enkelhet. Från Sofiero i Helsingborg.

Detta är från Frihavsnsmuseet i Lyngby i Danmark.

De här flätverken är så pass stabila så att de fungerar som inhägnader för får och getter.

 Man har använt olika träslag att fläta med ser det ut som, antagligen tar man det man har i omgivningarna. Det mesta är nog pil men det ser också ut att kunna vara asp eller poppel inblandat. 

Fint med olika färger och tjocklekar.

Fint avslut högst upp. Det är bara bra om de översta slanorna är lite grövre, 

de håller de undre, tunnare slanorna på plats.

 Ingång, utgång. Detta är en smart lösning där själva mittsektionen är en helt fristående från själva staketet. Ska man in eller ut för man helt enkelt hela sektionen åt sidan.
Själva sektionen är en rätt kraftig järnstomme. (Fredriksdal)

Stolparna är tätvuxen gran på ungefär 1,2m, spetsade i ena änden och nerslagna i marken 

ungefär 40cm. Det är cirka 50cm mellan stolparna. Detta staketet är runt 0,6m högt och flätat med ca 3m långa slanor där de grövsta är 3cm tjocka i änden och de tunnaste ca 1cm. (Fredriksdal)

Om man är intresserad av att stänga kaniner ute, gäller det att fläta med 

tunna slanor längst ner så att det inte blir några gluggar. (Fredriksdal)

 Den här lilla skärmen är flätad med ganska långt, tunt material.

Det blir en fin kant eller växtstöd och man gör den så hög som man behöver.