Tuva tränar på sina magiska förmågor och brottas med saknaden efter bästa vännen Rasmus som flyttat in tillbaka till stan, men vardagen skakas om när en Waxholmsbåt oförklarligt fryser fast i isen under en av sina turer och alla ombord försvinner. Det talas det om det som en fruktansvärd olycka. Tuva är inte lika säker. Kan det vara magiska krafter inblandade?
Samtidigt sprider Marelden sitt sken över skärgården, ett ont omen enligt de gamla på öarna. Farliga tider väntar.
När Tuva får veta att Waxholmsolyckan är Sjöråets verk, hennes blodsoffer för att skaffa sig mer makt, inser hon att hämnden Sjörået ruvat på kommer att bli större än någon kunnat ana. Innan vintersolståndet - när magin är som starkast - måste Tuva hitta ett sätt att stoppa henne från att sätta sina planer i verket.
Men offret Tuva måste göra den här gången är nästan mer än hon kan uthärda ...
Camilla Sten is a writer, and her publisher made the mistake of letting her set this author page up by herself. She is best known for her internationally bestselling novel "The Lost Village", which has sold to 19 countries, and has written books ranging from YA fantasy to contemporary thrillers.
Camilla lives in Sweden with her American boyfriend and two fluffy, evil cats. She is quite enjoying talking about herself in the third person, and might keep it going after she's submitted this author bio.
Det är starkt av att Camilla och Viveca att skriva en bok för barn mellan 12 och 15 år men ändå få mig att gråta i sista kapitlet. Det här slutet kommer jag nog inte glömma i första taget.
Jag gillade att få läsa om hur så många av karaktärerna gick samman och hjälptes åt för att lösa alla problem. Österman och Maria är kanske topp tre bästa karaktärerna i boken. Som de andra två var den här boken också mörk och jobbig – men jag trodde inte att den skulle sluta så hemskt ändå.
Jag känner verkligen att jag inte vill lämna den här trilogin (och dess karaktärer) nu. Vad händer sen? Hur kommer det gå för alla? Men jag får lämna de frågorna obesvarade.
Trots att jag har läst böcker jag föredrar mer av Camilla Sten var den här serien väldigt bra! Jag tycker också att det är så bra att budskapet är att rädda Östersjön.
Avslutande del i trilogin om havsfolket. Havsrået är på krigsstigen, hon vill ta tillbaka sin skärgård. Tuva försöker hitta henne, men kan inte. Is bildas plötsligt och krossar fartyg. Tuva får veta att hon bara har på sig till vintersolståndet att stoppa havsrået - och hon har ingen aning om hur.
Det grundläggande budskapet om att stoppa föroreningen av den grunda Östersjön är beundrandsvärt. Jag hoppas det hjälper.
Mareld är den avslutande delen i rysartrilogin om Havsfolket. Böckerna riktar sig till slukaråldern, men kan absolut läsas och uppskattas även av vuxna. Övernaturligheter hämtade från nordisk folktro möter skärgårdsskrock och det är både väldigt skrämmande, spännande och vackert beskrivet. Kärleken till havet och skärgården lyser igenom berättelsen. Det är rent magiskt.
Den första delen var framförallt väldigt mystisk med en krypande spänning. I andra delen trappades det skrämmande upp och blev mer konkret. I den här tredje och avslutande delen skall alla trådar dras ihop, och redan i första kapitlet blir det betydligt mörkare och rysligare än i någon av de tidigare böckerna när en Waxholmsbåt oförklarligt fryser fast i isen under en av sina turer och alla ombord försvinner.
Citatet är från sidan 15:
Flippa ser att gestalten närmar sig båten. Det är en man, det är hon nästan säker på. Ansiktet är dolt och rörelserna ansträngda och liksom släpande. Han är mycket mager. Filippa känner en rysning gå nedför ryggraden. ”Titta!” ropar tjejen i den rosa jackan. ”Hur kan vi få ombord honom?” ”Det borde finnas en stege”, säger en kvinna med rött hår. ”Kanske på andra sidan?” Mamma, vill Filippa säga, men rösten fastnar i halsen. Hon kan inte skaka av sig känslan av att något är fel. På inga villkor borde de fälla ned stegen.
Jag som inte brukar fastna för böcker inom fantasygenren tycker väldigt mycket om den här serien om Havsfolket. Första delen är så otroligt vackert skriven med fokus på hur tolvåriga Tuva successivt kommer underfund med vem hon egentligen är, och vilka krafter hon har inom sig. Spänningen kryper under skinnet och man anar mer än man förstår. I den andra delen är Tuva ett år äldre. Hon har det fortfarande inte lätt i skolan, där hon alltid känt sig annorlunda och där klasskamraterna antingen retat eller helt ignorerat henne. Förutom Rasmus, som alltid står vid hennes sida och har blivit hennes bästa vän. Tills han en dag lämnar skärgården med sin familj och flyttar in till Stockholm, och Tuva känner sig både övergiven och ensam med allt fruktansvärt och farligt som händer i skärgården. I den här avslutande delen i trilogin är det betydligt mer skrämmande än i de tidigare delarna. Tuva inser vad det innebär att pakten är bruten, och att det kommer att få fruktansvärda konsekvenser.
Ett bra grepp i dagens läge, då situationen är katastrofal för vår planet, är att författarna väver in i berättelsen hur miljöförstöringen påverkar havet. Den yngre generationen är dels mer mottaglig för förändringar i levnadssätt, dels är det framförallt de som är unga nu som kommer att drabbas av konsekvenserna om miljöförstöringen fortsätter. Kopplingen mellan miljöförstöringen och det som sker i berättelsen faller sig inte helt naturlig, men den fungerar.
En eloge till formgivaren av omslagen!
Läs gärna vad jag skrivit om Djupgraven, som är den första delen i serien om Havsfolket, och om Sjörök, som är den andra delen i serien.
Asså hela den här trilogin är en fantastisk del av ungdomsfantasyn. Så spännande, så otäckt, så fina karaktärer som jag hejar på rakt igenom.
Tycker framför allt det är härligt att huvudpersonen Tuvas vardagsliv får lov att ta ett så stort fokus, att det utvecklas och är minst lika spännande som den magiska rädda världen-biten.
Stor variation av uppdragen och utmaningarna hon möter, även om hon ibland springer på samma motståndare.
Mycket märkligt slut bara. När jag lyssnat klart var jag övertygad om att en del till måste vara planerad, men det är helt enkelt ett så öppet slut på den här trilogin. Mycket oväntat och lika uppskattat!
På minussidan: - Mycket upprepningar av saker som redan etablerats tydligt. - Lite väl mycket "skriva på näsan" angående föroreningarna i Östersjön. (Självklart jätteviktigt och ett ämne jag uppskattar att det kretsar mycket kring, men på gränsen till att underskatta läsarens eget tänkande. - Tycker inte om uppläsaren på ljudboken. För mycket som i mina öron blir helt felbetonade meningar. Men behaglig röst!
Men rakt igenom en mycket läsvärd bok om man uppskattar genren! Detta blir en stark rekommendation på jobbet till vilsna pensionärer med barnbarn i slukaråldern! Typiskt starkt kort om man inte är känslig för läskigheter!
Helmet-lukuhaasteessa Loimut menee ainakin kohtiin 22. ilmastonmuutosta käsittelevä kirja ja 28. kirjan kannessa on kuu. Mulla on jo ilmastonmuutosta käsittelevä kirja (vaikka alunperin suunnittelin tätäkin siihen kohtaan), joten tämä menee kohtaan 28.
Jostain syystä tykkään kannesta ihan hirveästi- vaikka tajusinkin vasta kirjan luettuani miten hirveä kuva kannessa on! Prologi oli hyytävä, mutta ehkä niin piti ollakin. Ja loppu oli yllättävä, kamala ja samalla jotenkin lohdullinen. Jotenkin odotin sellaista suurta lopputaistelua, ja hämmennyin kun sitä pedattiin pitkään ja sitten jotenkin lässähti. Mutta se olikin johdatusta uudelle dramatiikalle. Taitavaa!
Käsittääkseni tämä on trilogia, mutta nyt en olekaan varma. Onko tämä? Lukisin mielelläni lisää Tove merentyttärestä!
Ihanankauhistuttava Synkät vedet -sarja on osa osalta parantanut menoa kuin sika juoksuaan! Mytologia, koulukiusaaminen, ihastuminen, aidosti pelottavat ja kauhistuttavat tapahtumat sekä tietysti koko ajan pääosassa oleva meri kietoutuvat mahtavan hienoksi seikkailuksi, joka kantaa koko trilogian ajan.
Toivottavasti kirjailijapari jatkaa yhteistyötään!
Mareld är den tredje och avslutande delen om havsfolket. Här får vi veta hur det ska gå för Tuva. Jag tycker att boken var bra men inte alls lika bra som del ett, som jag tycker var den bästa av de tre delarna.
Slutet var inte alls som jag trodde att det skulle sluta och hade förväntat mig ett starkare slut.
Min dotter och jag lyssnade tillsammans och hon Älskade hela den här serien väldigt väldigt mycket!! Det blir fyra och en halv stjärna för den sista, för hon gillade inte alls slutet. Frågade om en författare verkligen fick göra så? 🙂 Vi hoppas på en fortsättning!
Siis A P U A - miksi tämä jäi näin kesken?! Käsittääkseni kyseessä on kuitenkin trilogian päätösosa.
Olen tykännnyt paljon Synkät vedet -sarjasta, etenkin miljöön, aiheiden ja hahmojen vuoksi. Saaristo ja Itämeri kiehtovat, ympäristönäkökulma on hyvä ja pidän arkisista, ei aina niin ihastuttavista hahmoista, jotka tuntuvat uskottavilta ja aidoilta. Aina ei tarvita perinteisiä sankareita.
Tämän osan lopussa tuntui olevan vähän tyhjäkäyntiä, minkä takia viimeiset sivut kesti lukea pitkään. En myöskään lämmennyt lopun ratkaisuille esim. Rasmuksen ja Tuvan suhteen kohdalla, koska se oli hieman yliampuva ja kliseinen. Avoin loppu myös ”ärsyttää”, koska nyt tuntui jäävän liian isoja kysymyksiä auki ja toisaalta tuntuu, että tälle aiotaan tehdä jatkoa. (Tietääkö joku onko näin?)
Det här är en av de BÄSTA böckerna jag har läst! Man blev så uppslukad av den och ville bara läsa mer och mer! Men jag hoppas så innerligt att det kommer en till bok i serien, för jag håller på att spricka av nyfikenhet och jag undrar verkligen vad som skulle hända om det skrevs en fortsättning (SNÄLLA gör det! Ni kan inte lämna oss med det slutet haha)
Jag älskar den här boken och karaktärerna och hur det utvecklas och hur det samtidigt får mig att skratta, gråta och rysa av skräck. REKOMMENDERAR!!!!!
J’ai aimé retrouver l’ambiance si particulière de cette série, qui mêle magie, légendes anciennes nordiques, créatures légendaires et pourtant réelles et préoccupations (et même alertes) écologiques, dans un décor envoûtant. Cette fois, moins de brume et de brouillard, mais un grand froid, de la glace, des lueurs étranges et toujours des disparitions tragiques et une nature qui veut reprendre ses droits. C’est le dernier de la trilogie annoncée, et pourtant la fin mériterait bien une suite !
Ett starkt avslut på en stabil trilogi, minst lika bra som de föregående delarna. Enda anledningen till att den får 4 stjärnor istället för 5 är att det märks litegrann på språket att den är skriven för en något yngre publik, men den är absolut läsvärd även för oss vuxna! Riktigt spännande, och kul att den utspelar sig vid Östersjön.
i hated the mother fucking ending but otherwise it was mucho bueno😌😃😡
okay i might have overreacted but a lot of it didn’t make sense and i’m just kinda pissed i mean if you’re gonna make it sad at least do it right and let me cry in peace
These series have been awesome. I love the mystical and suspense elements and it continued through this book as well. The only thing I didn't like much was the ending, but everything else was great. If you like mysticism, adventure, and suspense you will probably like this series!
Otrolig bokserie trots att den är lämpat till 12-15 år tror jag. Men hela bokserien är så sammanhängande och tar upp den viktiga problematiken om miljön och hur de förändrar havet.
Gillar verkligen denna bokserie, mysig och lyssna på mellan allt annat
Hela trilogin var bra men men, kanske för att jag läste alla tre delarna rakt efter varandra, så kändes tredje delen som mer av samma. Fortfarande bra och intressant men inte lika spännande tills det fantastiska slutet som var både oväntat och som lyfte samtliga karaktärer till nya höjder.
J'ai peiné un peu. Tuva n'évolue pas assez alors qu'elle est censée avoir gagné en maturité vu tous les événements. J'aurai écouté un dernier tome avec plaisir.