Det är spänning i luften på Bistro Kronan i Lovisa då det närmar sig lunchdags på fredag. Många sitter hemma och distansjobbar, speciellt på måndagar och fredagar. Vädret är dessutom ovanligt utmanande.
Det är svårt för företagaren att uppskatta hur många lunchgäster som dyker upp och hur mycket mat som ska läggas fram.
– Vi fyller på med mat efterhand. Jag tänker också på det här med svinnet, säger krögaren Mia Heijnsbroek-Wirén.
Finländarna äter fortfarande mindre på restaurang nu är vad de gjorde före coronaviruspandemin. År 2018 åt finländarna i medeltal 3,6 gånger i veckan på restaurang, mot 3,3 gånger nu, visar Turism- och restaurangförbundet Maras undersökning.
Speciellt lunchrestaurangerna har problem. Distansjobbandet gör att folk stannar mer hemma och äter, speciellt i början och slutet på veckan.
”Vi borde kunna ändra på samhällsdiskussionen”
Mia Heijnsbroek-Wirén säger att vi ännu inte kommit ifrån vanorna från coronaviruspandemin. Samtidigt har finländarnas köpkraft minskat av olika orsaker.
Det har lett till en negativ spiral, där samhällsdiskussionen mest handlar om problem och sparande.
– Jag tycker att vi borde kunna ändra på samhällsdiskussionen, så att vi inte bara skulle diskutera arbetslöshet och andra problem, utan diskutera hur vi kan gagna människors beteende så att det skulle nyttja företagsamheten.
Heijnsbroek-Wirén drar paralleller till krisen på 1990-talet och andra ekonomiska kriser, som Finland klarade sig ur.
– Om vi inte kan ändra på jargongen så blir det en långvarig depression. Vi måste alla tillsammans tänka på att använda den service som finns i både små och större städer.
Det är svårt att göra maten billigare
Utmaningarna gäller för så väl små som stora orter. Restauranger som finns i närheten av stora arbetsplatser i städerna har problem speciellt på måndagar och fredagar.
Frågan är hur mycket ekonomin påverkar folks beteende. Maras undersökning visar att bara 21 procent av finländarna tycker att restaurangmaten är billig i dag, mot 41 procent år 2004.
Mia Heijnsbroek-Wirén i Lovisa ser det inte som möjligt för företagarna att minska på sina marginaler och sänka priserna nämnvärt.
Restaurangbranschen kräver dessutom personal, som kostar pengar. Samtidigt styr lunchkupongernas värde priset.
Skattepolitiken har gjort sitt för att försvåra krögarnas situation. Hon tror ändå inte att det är realism att till exempel sänka alkoholskatten.
– Visst kunde man med skatter göra en hel del. Men jag tror att den diskussionen är väldigt svår inom politiken.