Den första januari upphörde arbets- och näringsbyråerna att existera, och deras uppgifter togs över av de nya sysselsättningsområdena.
Pia Fraktman är direktör för Jakobstadsregionens sysselsättningsområde, som har hand om tjänsterna i Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Kronoby. Hon säger att starten har gått bättre än förväntat.
– Det är ännu lite strul med datasystemen, men till största delen fungerar det så som vi har planerat. Så vi har kanske haft en så smidig övergång som man kan ha.
Liknande tankar har Juha Nummela, direktör för Österbottens sysselsättningsområde som omfattar kommunerna från Nykarleby i norr till Närpes i söder.
– Helt nöjda är vi inte, men inte heller helt missnöjda. Det gick bättre än vi befarade att det skulle gå.
Ett problem som uppdagades tidigt var att alla blanketter inte fanns översatta till svenska och engelska.
Nummela säger att särskilt den tekniska delen var ett orosmoment. Nu har ändå programmet som används i kundbetjäningen i stort sett fungerat som det ska.
Också Perttu Kellomäki, sysselsättningsdirektör i Mellersta Österbotten, tycker att man har kommit bra igång.
– Jag tycker att den här basen är färdig. Nu är det dags att ta in kunderna mer och mer.
Besluten fattas nära kunderna
Även för kunderna har det nya året fört med sig en del förändringar. Tidigare var telefontjänsten öppen fem dagar i veckan, nu är det uppdelat i de olika områdena. Kunder styrs också i högre grad än tidigare att använda de elektroniska tjänsterna.
För Nykarlebyborna har servicen flyttat från Jakobstad till Vasa, i och med att Nykarleby valde att ansluta sig till Österbottens sysselsättningsområde med Vasa som värdkommun.
Enligt Juha Nummela ska förändringen ändå inte vara särskilt dramatisk ur kundernas synvinkel. I Österbotten finns serviceställen precis som tidigare i Vasa och Närpes.
På sikt är tanken att sysselsättningsområdet också ska vara mera ute i kommunerna och träffa kunder fysiskt.
– Det kommer att synas under januari och februari månad, säger Nummela.
Som Perttu Kellomäki ser det är den största förändringen att beslutsfattandet nu har kommit närmare kunderna, jämfört med när förvaltningen fanns i Vasa och i förlängningen i Helsingfors.
– Jag tycker det viktigaste är att ingen i Helsingfors bestämmer vad som ska hända i Mellersta Österbotten. Men om man tänker på kundbetjäningen förändras inte så många saker.
I Karleby tjuvstartade man med reformen redan 2021, då staden gick med i ett kommunförsök där man tog över en del av TE-byråns kunder. Enligt Kellomäki har man haft nytta av försöket när kommunerna nu tar över hela ansvaret för sysselsättningstjänsterna.
Mindre statliga pengar än väntat
De tre direktörerna är överens om att ekonomin kommer att vara den största utmaningen för sysselsättningsområdena.
– Skulle du ha frågat i december hade jag varit mer positiv. Nu räcker finansieringen inte till, och därför har vi ganska stora utmaningar, säger Perttu Kellomäki.
Enligt den senaste informationen till områdena kommer staten inte att ersätta alla förmåner som beviljats under fjolåret och där utbetalningen fortsätter under 2025. Det ska gälla bland annat lönestöd, det vill säga en subvention till en arbetsgivare som anställer en person som varit arbetslös en tid.
Det här innebär att sysselsättningsområdena kan bli tvungna att skärpa kriterierna för när de beviljar lönestöd. De måste också fundera noga innan de upphandlar utbildningar eller coachning.
Skulle du ha frågat i december hade jag varit mer positiv
Perttu Kellomäki, sysselsättningsdirektör i Mellersta Österbotten
Juha Nummela säger att den statliga finansieringen inte nödvändigtvis kommer att räcka till för att producera alla de tjänster som TE-byråerna tidigare har erbjudit. Dessutom har antalet arbetssökande ökat, vilket gör att det egentligen skulle behövas pengar för ytterligare tjänster.
– Som det ser ut för tillfället med de statsbidragen som vi får så kommer det att räcka så långt det räcker och så får vi se hur det ser ut i höst och vilka tjänster vi har åt kunderna, säger Nummela.
Också Pia Fraktman säger att ekonomin kommer att vara en utmaning. Hon ser ändå Jakobstadsregionens budget som realistisk.
– Vi har godkänt att statsandelarna endast är en del av finansieringen. Kommunernas egen finansiering finns också med i helheten.
Samarbete över gränserna viktigt
I den senaste översikten från november låg arbetslösheten i Österbotten och Mellersta Österbotten på sju procent. Medeltalet i Fastlandsfinland är 10,9 procent.
Trots att arbetslösheten har ökat en aning säger Pia Fraktman att den stora frågan är hur man tryggar tillgången på kunnig arbetskraft. Under våren publiceras resultatet av utvecklingsbolaget Concordias företagarenkät som ger en fingervisning om behovet av arbetskraft framöver.
– Det är absolut något vi måste kunna understödja tillsammans. Det är en livskraftsfråga för vår region.
Och att lösa den frågan är ingen enkel uppgift. Fraktman säger att det krävs mycket samarbete med utvecklingsbolag och företag i regionen. Samarbete måste också finnas mellan de olika sysselsättningsområdena, eftersom de kämpar med liknande utmaningar.
– Vi vill inte konkurrera med varandra. Vi vill samarbeta kring de här frågorna, säger Fraktman.
Kollegan Perttu Kellomäki i Mellersta Österbotten är inne på samma linje.
– Företagen har inte kommungränser, landskapsgränser eller sysselsättningsområdesgränser.