Buljongpreparat och såsbaser byts delvis ut mot salt, kryddor och andra råvaror. Matlagningsgrädde ska användas i stället för vegetabiliskt fett i mycket högre grad än nu.
Åtminstone de här förändringarna ska Sibbos måltidstjänster göra för att minska på användningen av tillsatsämnen och ultraprocesserade livsmedel i skolmaten.
Det har en ny multiprofessionell arbetsgrupp kommit fram till. Den bildades av kommunens måltidstjänster i augusti för att komma på sätt för att minska användningen av tillsatsämnen och ultraprocesserad mat.
Gruppen ska också utveckla klara riktlinjer att utgå ifrån när menyn årligen utvärderas.
Arbetsgruppen består av fyra personer: kostservicechef Tiina Soikkeli och den personen vid måltidstjänsterna som ansvarar för inköp av råvaror och för att planera menyer och recept.
Dessutom har man tagit med två utomstående experter: en näringsterapeut och en person som är specialist på att utveckla måltidstjänstverksamhet.
Förändringarna syns på menyn antingen på våren eller på hösten nästa år. Recepten på brun sås, bolognesesås och kycklingsås har gjorts om och testas som bäst.
– Cook and chill-metoden, alltså det att maten tillagas, kyls ner, transporteras till skolorna och värms upp, kräver att vi noggrant testar och provar produkterna så att de också fungerar när de värms upp i serveringsköken. Maten ska smaka åtminstone lika bra som nu, säger kostservicechef Tiina Soikkeli.
Budgeten bestämmer
Om de omgjorda recepten fungerar kan man börja uppdatera andra recept också. Eventuellt kan det bli aktuellt att byta ut kryddsåserna.
– Vi har haft en del färdiga kryddsåser och blandningar. Vi försöker göra dem enklare eller undvika färdigblandningar, säger Soikkeli.
Förändringarna ska inte påverka specialkosten negativt.
I skolköket kan man bara göra sådana ändringar som inte kostar något extra. Det finns inte pengar till att byta ut salladssåser och styckprodukter som kycklingnuggets och köttbullar till versioner med mindre tillsatsämnen.
Orsaken till att man inte tidigare skippat buljongtärningarna, de färdiga såsbaserna och det vegetabiliska fettet är att mattjänsterna inte haft resurser till det.
– Vi gör detta nu, men det är väldigt arbetskrävande och görs vid sidan av det vanliga arbetet, säger Soikkeli.
Arbetet med att förbättra skolmaten är en pågående process. Redan för ett år sedan genomfördes stora förändringar då de nya kostrekommendationerna infördes, vilket bland annat innebar mer fullkorn och mindre rött kött.
Enligt Soikkeli har mottagandet varit positivt. Skolmatsenkäten som görs i september varje år visar att fler elever än tidigare tar av både köttmaten och den vegetariska maten. Båda alternativen finns framme varje dag, förutom en dag i veckan då det är vegedag.