Paris var till synes på sin vakt fredagen den 13 november 2015.
Terrordåden mot satirtidningen Charlie Hebdo och ett judiskt snabbköp i januari samma år hade lett till upptrappade säkerhetsåtgärder.
Dammet hade lagt sig och på ytan började den fredagskvällen precis som andra i Paris.
Människor samlades vid kaféer och restauranger, tiotusentals samlades för att se det egna landslaget möta Tyskland och andra gick på konsert.
Men den fredagskvällen inträffade det värsta terrordådet i landets historia i fredstid.
Klockan 21.16 sprängde den första gärningsmannen sig själv utanför idrottsstadion Stade de France. Några timmar senare hade 130 människor dödats och över 400 skadats.
Så här lät det i vår sändning ett drygt dygn efter attacken:
En vaksam säkerhetsvakt
Gärningsmännens plan antas ha varit att en av gärningsmännen skulle ta sig in på stadion, spränga sitt bombbälte och orsaka en panikartad flykt ut på gatan, där två andra självmordsbombare väntade på folkmassorna.
En vaksam säkerhetsvakt upptäckte ändå sprängladdningen vid porten och hindrade gärningsmannen att ta sig in.
Han sprängde sig strax utanför porten och publiken hölls kvar på stadion av säkerhetsskäl.
Inom loppet av 40 minuter sprängde de två andra gärningsmännen sig utanför en annan av stadions portar och en snabbmatsrestaurang i närheten.
Samtidigt slog andra gärningsmän till i centrala Paris.
Angrepp mot symboler
Klockan 21.25 började den första av attackerna mot vad som beskrivs som symboler för stadens världskända restaurang- och kafékultur.
Gärningsmännen själva beskrev sina mål som symboler för dekadens och förfall.
Det första angreppet skedde på Rue Bichat i det 10 arrondissementet. Tre beväpnade män steg ur en bil och öppnade eld mot baren Le Carillion, varpå de angrep restaurangen Le Petit Cambodge på andra sidan gatan.
Här dödades 13 människor.
Inom ett tidspann på mindre än 20 minuter slog gärningsmän med automatvapen och en självmordsbombare till mot ytterligare tre kaféer och restauranger på olika håll i centrala Paris och dödade över 20 människor.
Den sista av de här attackerna var självmordsbombningen på kaféet Comptoir Voltaire.
Enligt vittnen steg gärningsmannen upp vid sitt bord, bad leende om ursäkt för att han stör och detonerade sedan sitt bombbälte. Som genom ett under blev han det enda dödsoffret i det fullsatta kaféet.
Det skedde klockan 21.40, samtidigt som den blodigaste av kvällens attacker började.
Bataclan
Ungefär klockan 21.40 tog sig tre gärningsmän beväpnade med automatvapen sig in på den legendariska rockklubben Bataclan där den amerikanska gruppen Eagles of Death Metal spelade för 1 500 människor.
Kring 21.50 ska polisen ha fått det första larmet om skottlossning.
Gärningsmännen sköt in i folkmassan framför scenen och mot läktarna kring salen. Panik bröt ut, alla försökte fly så gott de kunde. Bandet på scenen lyckades undkomma.
Salen var enligt vittnen mörklagd, det enda ljuset var mynningsflammor från gärningsmännens vapen.
En reporter som råkade vara på plats sa senare att gärningsmännen uppträdde med totalt lugn.
De förklarade att attacken var hämnd för franska angrepp mot IS i Irak och Syrien medan de sköt. De laddade om tre eller fyra gånger, enligt uppgifter.
Ett annat vittne hörde gärningsmännen tala om var bandet kunde befinna sig, och en av dem började leta igenom läktarna efter överlevande.
Polisens insatsstyrka BRI anlände till platsen klockan 22.15 varpå två poliser ur styrkan tog sig in i byggnaden och dödade en av gärningsmännen.
De tvingades tillbaka av skottlossning från de övriga två gärningsmännen som då tog överlevande som gisslan.
Gisslandrama
Gisslan fördes in i ett rum längre in i klubben.
Klockan 23.30 tog sig medlemmar i polisens elitstyrka RAID in i klubben och började evakuera överlevande de hittade, samtidigt som andra poliser började leta efter gärningsmännen.
Poliserna hittade gärningsmännen som gömde sig bakom gisslan och krävde att få förhandla per telefon.
Under 50 minuter fördes samtal mellan polis och gärningsmännen. De krävde bland annat ett dokument med löften om att franska styrkor skulle lämna alla muslimska länder.
Då polisen befarade att gärningsmännen snart skulle börja döda gisslan fattades beslutet att frita dem med våld.
Polisen inledde sitt angrepp klockan 00.20, tre minuter senare var gärningsmännen döda och all gisslan hade befriats utan ytterligare offer.
Attacken mot Bataclan krävde till slut 90 dödsoffer. Flera hundra människor skadades.
Gärningsmännen på spåren
Samtidigt som solidaritetsyttringar flödade in från omvärlden började jakten på gärningsmännen.
Redan dagen efter var myndigheterna terrorcellen på spåren.
Den 15 november släppte polisen bilder på Salah Abdeslam, en av gärningsmännen, och varnade för att han ska anses vara farlig.
Salah Abdeslam körde gärningsmännen till Stade de France, och skulle själv utföra en självmordsbombning, men slängde i stället bombbältet i en sopkorg och flydde mot Belgien.
Samma dag som hans bild släpptes utförde belgisk polis en räd mot en lägenhet i Forest i Bryssel. En person dödades, men Abdeslam kom undan.
Den 16 november var franska polisens sikte inriktat på jihadisten Abdelhamid Abaaoud, terrorcellens ledare.
Abaaoud spårades och den 18 november dödades han då polisen gjorde en räd mot lägenheten han gömde sig i.
Abdeslam greps till slut i mars 2016. Då han år 2022 dömdes för sin roll i Parisattacken var han den sista överlevande angriparen.
19 andra personer dömdes för att ha hjälpt att utföra attacken.