Christoffer Holm vill att också vanliga människors berättelser ska höras

I Veckans gäst berättar Christoffer Holm om hur det känns att intervjua personer som upplevt stora trauman och varför det är värt att ge sig in i den svåra förlagsbranschen.

En man står på torget, klädd i en rutig skjorta och vit tröja. Bakgrunden visar stadsmiljö med byggnader och marknadsstånd.
Christoffer Holm är Åbobo sedan många år tillbaka och lärde sig mycket om Åbolands historia då han skrev Åbo Underrättelsers 200-årshistorik. Bild: Isabel Nordberg / Yle

Historia och berättelser har alltid varit några av Åbobon Christoffer Holms största intressen.

Han menar att alla har en historia och han vill också vara med och förmedla de berättelserna. I dag äger han förlaget Libraria tillsammans med sin pappa och ger ut allt från historiska romaner till facklitteratur, och har själv intervjuat många olika typer av människor i sitt arbete.

– Jag har ännu inte träffat en enda människa som inte har något intressant att berätta. Alla har någonting, det gäller bara att hitta det, säger Holm.

Christoffer Holm i en svart skjorta tittar in i kameran.
Som forskare i historia vid Åbo Akademi intresserar sig Christoffer Holm och för varför vi blir nostalgiska och har en tendens att romantisera gångna tider. Bild: Lina Frisk / Yle

Intresset för människors personliga berättelser har varit en röd tråd i mycket av Holms arbete, som doktorand i historia vid Åbo Akademi, manusförfattare och förlagsredaktör. Grunden lades redan under barndomen i Hangö, med familjens bilresor i Europa som väckte en fascination för historia och olika kulturer.

Hur mycket ska man gräva i det förflutna?

Som historiker och manusförfattare har Christoffer Holm undersökt Finlands 1900-talshistoria med fokus på händelser som varit tabubelagda eller bortglömda. I dokumentärerna ”Harparskoglinjen - Västfronten mot Sovjet” och ”Porkala – röster från parentesen” har han bland annat intervjuat krigsveteraner om sina upplever under kriget.

Som ung journalist och historiker, utan några större kriser eller trauman i bagaget, var det svårt att veta hur man skulle möta de berättelser han fick ta del av.

– De här krigsveteranerna pratar som om det skulle vara vardag, medan jag kände en klump i magen. Jag visste inte om jag skulle visa mina känslor, beklaga, eller bara fortsätta intervjun som om inget hade hänt.

En gammal svartvit bild som visar arbetare på ett smältverk i Åminnefors.
Holm har också undersökt hur nedläggning av industri i Västnyland har påverkat befolkningen och samhället. Bilden är tagen vid smältverket i Åminnefors i Pojo i början av 1900-talet. Bild: Christer Nylund / Fiskars museums bildsamling

Intervjuerna väckte också etiska frågor i honom. Hur mycket ska man gräva i andras trauman?

– De flesta veteraner har inte kunnat prata om det här. Det var tabu så länge. Som journalist och historiker måste man fundera på etiken i det hela. Samtidigt så kan vi kanske förmedla hur allvarligt det var då vi får se de här personernas känslor.

Vem skulle du vilja höra som Veckans gäst? Föreslå personer, gärna med en kort motivering!

Laddar formulär...