Rysslands biträdande utrikesminister: Vi tänker inte göra eftergifter
USA och Ukraina håller på att diskutera en ny fredsplan som innehåller färre punkter än den ursprungliga amerikanska.
Amelie Carlsson
Kristian Kurki
Anneli Bülow
Dan Helenius
Ingrid Mallén
Milena Hackman
Petra Thilman
Wilhelm Lindgren
Bruno Ekman
Thomas Silén
Mikael Stenlund
Maria von Kraemer
Lovisa Östman
Alexandra Heerman
Lukas Lindström
Sara Torvalds
Sandra Anttila
•
Det här behöver du veta
Förra veckan publicerade flera internationella medier en ny fredsplan på 28 punkter som USA ville att Ukraina skulle acceptera. Ukraina och Europa reagerade kraftigt på planen som verkade utgå endast från de ryska kraven.
Efter nya förhandlingar i Genève har Ukraina och USA tillsammans med europeiska länder tagit fram en bearbetad version av fredsplanen på 19 punkter.
Enligt Ukraina och USA har viktiga framsteg gjorts, men svåra frågor om territoriella eftergifter och Ukrainas framtida relationer till Nato, USA och Ryssland kvarstår och förhandlingarna fortsätter.
Den fredsplan som de europeiska länderna har utarbetat stöder Ukrainas suveränitet, men innehåller också flera eftergifter för Ryssland, som enligt planen ska “återintegreras” i den globala ekonomin.
Kreml har meddelat att Ryssland inte accepterar det europeiska motförslaget.
Sandra Anttila
Tack för att du följt vår rapportering här!
Vi fortsätter att följa situationen i Ukraina och återkommer med nyheter och analyser på svenska.yle.fi och i Yle-appen.
I Yle-appen kan du också klicka på taggen ”Ryskt anfall mot Ukraina” under en artikel och beställa pushnotiser om ämnet.
Anneli Bülow
Rysslands biträdande utrikesminister: Vi tänker inte gå med på några eftergifter
– Vi välkomnar Trumpadministrationens ansträngningar för att hitta rimliga och förnuftiga lösningar. De olika versionerna av planen är en förhandlinsfråga, sa Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov under en presskonferens på onsdagen.
Men samtidigt uteslöt Rjabkov alla betydande ryska eftergifter då det gäller ett fredsavtal med Ukraina.
– Det kan inte bli tal om några eftergifter eller någon kapitulation vad gäller nyckelaspekten för att lösa de utmaningar vi står inför, inklusive inom ramen för den militära specialoperationen , tillade Rjabkov.
Ryssland kallar sitt krig i Ukraina för en militär specialoperation.
Biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov förefaller ha fått en allt mer framträdande roll inom rysk utrikespolitik på senare tid. Ofta syns och hörs han i stället för utrikesminister Sergej Lavrov. Bild: Alexander Zemlianichenko / EPA
Enligt Rjabkov uppnår Ryssland helst sina mål genom diplomati.
– Frågan är närvaron eller frånvaron av politisk vilja att strikt följa de överenskommelser som ledarna nådde i Anchorage. Vi är fast beslutna att hålla oss till resultaten av Anchorage och kommer att fortsätta att agera inom ramen för det ramverket, sa Rjabkov, enligt ryska Interfax och Ukrainska Pravda.
Samtidigt underströk Rjabkov att Ryssland gick med på vissa kompromisser redan i Anchorage.
Han hänvisar alltså till mötet mellan Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Donald Trump i Alaska i augusti.
Ryssland och USA hade olika tolkningar av vad det mötet ledde till.
Ukraina ska inte tvingas att ensidigt avstå från territorium, konstaterar den tyska försvarsministern Boris Pistorius.
I ett tal inför Tysklands förbundsdag sa han på onsdagen att en fred i kapitulationsstil skulle innebära att de allierade sviker Ukraina.
Pistorius efterlyste seriösa fredsinitiativ som leder till ett tryggare Europa.
Han uttalade sig också om Tyskland och sa att det gäller för landet att omdefiniera sin geopolitiska roll för att anpassa sig till en situation där det är oklart vilka allianser man kan lita på.
– Det geopolitiska schackbrädet förändras snabbt, sa Pistorius.
– Allianser förändras snabbare än man kunde föreställa sig förut.
Tyskland har varit medlem i militäralliansen Nato sedan 1955. USA:s president Donald Trump har ändå gjort det klart att Europa måste axla ett större ansvar för sitt eget försvar.
I somras kom Natoländerna överens om att årligen satsa fem procent av bnp på försvars- och säkerhetsrelaterade utgifter senast år 2035.
Källa: Reuters
Sara Torvalds
EU:s utrikeschef: Begränsa Rysslands armé och militärbudget
En hållbar fred förutsätter att även Ryssland gör eftergifter, konstaterade EU:s utrikeschef Kaja Kallas på onsdagen.
– Om vi vill förhindra att det här kriget fortsätter så är det vi borde göra att begränsa Rysslands armé och militärbudget, sa hon på en pressträff efter att unionens utrikesministrar hållit ett distansmöte.
Kallas sa då bland annat att en fredsplan behöver stöd från Ukraina och Europa för att fungera.
Källa: Reuters
Sara Torvalds
Valtonen: Ett eldupphör skulle ge bättre förutsättningar för fredssamtal
Utrikesminister Elina Valtonen (Saml) välkomnar beskedet om att USA:s ledning har backat från en tidigare tidsfrist om ett avtal med Ukraina före torsdag.
– Det var ganska orealistiskt att göra en omfattande fredsplan till i morgon när vi inte ens befinner oss i ett tillstånd av vapenvila, sa Valtonen på onsdagen efter ett extrainsatt videomöte för EU-ländernas utrikesministrar.
Valtonen betonade att ett eldupphör skulle stärka förutsättningarna för att förhandla om en hållbar fred. Hon framhöll att Ukraina har varit redo för eldupphör sedan mars, men att man inte sett någon motsvarande villighet från Rysslands sida.
Utrikesministern påminner om att Ryssland ensamt bär ansvar för kriget, vilket borde beaktas i de pågående fredssonderingarna.
Enligt Valtonen skulle det vara orimligt att begränsa endast Ukrainas försvarsförmåga när Ryssland är den angripande parten.
– I slutändan kan endast Ukraina definiera de fredsvillkor som berör dem själva. Ukraina och ukrainarnas vilja är förutsättningen för en rättvis fred.
von der Leyen varnar för större hot: ”Ukraina bara första steget för Ryssland”
Ursula von der Leyen varnade för de ryska ambitionerna att dela upp världen i intressesfärer. Bild: Lehtikuva
Ryssland nöjer sig inte med att ta delar av Ukraina, varnade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett tal till EU-parlamentet.
– För dem är Ukraina fortfarande ett första steg i ett mycket större spel. För Ryssland handlar varje fredsavtal om att permanent rita om kartor.
Det handlar om att återgå till stormaktsrelationer och inflytelsesfärer, sa von der Leyen.
Hon varnade för att Kremls verkliga avsikt är att etablera ett nytt system där stormakter delar upp världen i sfärer av inflytande, något som hotar själva grunden för Europas säkerhet och frihet.
– Men för Ukraina, och för Europa, handlar varje fredsavtal om att skapa en rättvis och varaktig fred, en fred som stoppar denna konflikt och inte sår frön till nya framtida konflikter, betonade hon.
von der Leyen upprepade löftet om stöd till Ukraina och underströk att Europas säkerhet är beroende av att Ukraina kan försvara sig.
– Ukrainas säkerhet är Europas säkerhet. Därför behöver Ukraina robusta, långsiktiga och trovärdiga säkerhetsgarantier som en del av ett bredare paket för att avskräcka och förhindra framtida attacker från Ryssland.
Hon framhöll också att EU är berett att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas återuppbyggnad, och att inga beslut om Ukraina ska tas utan Ukrainas medverkan.
– Vi måste vara tydliga med att det inte kan ske någon ensidig uppdelning av en suverän europeisk nation, och att gränser inte kan ändras med våld.
– Om vi i dag legitimerar och formaliserar undergrävandet av gränser, öppnar vi dörren till fler krig i morgon, och det kan vi inte låta ske, sa von der Leyen.
Thomas Silén
Rysslandsexpert: Därför blir det inte ett eldupphör den här gången
Martin Kragh, biträdande centrumchef för Centrum för Östeuropastudier, tror inte att fredssamtalen leder till något den här gången.
Enligt Kragh låtsas Kreml gå till förhandlingsbordet med USA:s president Donald Trump varje gång nya sanktioner är aktuella.
Den här gången handlar det om sanktionerna mot ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil.
– Det här beteendemönstret tyder på att Ryssland använder diskussioner om fredsavtal för att påverka Trump i en riktning som är mer fördelaktig för Ryssland, säger Kragh.
Hör resten av Kraghs analys i Nyhetspodden.
Anneli Bülow
Putins rådgivare är förargad över att hans samtal med Witkoff läckte ut
Den ryske presidentens utrikespolitiska rådgivare Jurij Ushakov uttrycker missnöje med att hans telefonsamtal den amerikanske presidentens specialsändebud Steve Witkoff läckte och publicerades av Bloomberg.
Rysk statstelevision frågade Ushakov varför samtalet hade läckt. Enligt Ushakov skedde det sannolikt för att ”störa” fredssamtalen.
– Det är osannolikt att det skedde för att man ville förbättra relationerna, sa Ushakov.
– Jag talar ofta med Witkoff, men de här samtalen är inte offentliga, tillade Ushakov.
Samtidigt bekräftade han att Witkoff, tillsammans med andra amerikanska tjänstemän i nyckelpersoner, är på väg till Moskva nästa vecka för fortsatta samtal om en fredsplan.
Källa: Reuters
Anneli Bülow
Trump tonar ner rapporten om Witkoffs samtal
Journalister ombord på Air Force One frågade Trump om Bloombergs återgivning avett telefonsamtal där Trumps specialsändebud Steve Witkoff tycks ha gett råd till ryssarna om hur de ska lägga fram sina fredsplaner för Trump.
Trump sa att han inte hört samtalet, men att det verkar handla om en ”väldigt vanlig form av förhandlingar”.
Trump upprepade att Witkoff ska möta Putin i Moskva. Enligt Trump ska det ske nästa vecka.
USA:s arméminister Dan Driscoll, i sin tur ska mötas med ukrainarna i Kiev.
Trump själv planerar inte några möten med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj eller Rysslands president Vladimir Putin under de närmaste dagarna.
– Jag ser framemot att förhoppningsvis mötas med president Zelenskyj och president Putin snart, men bara när det finns ett slutligt avtal om att avsluta det här kriget, eller när ett avtal är på slutrakan, sa Trump ombord på Air Force One.