I Finland har det i några år varit möjligt att tvinga personer som har besöksförbud att bära fotboja.
Sådan här teknisk övervakning infördes i lagstiftningen 2023 som ett verktyg för att skydda våldsoffer.
Fotbojan bärs av gärningspersonen som har besöksförbud. Tanken är att offret som hotas sedan får ett larm om gärningspersonen närmar sig och hinner ringa nödcentralen, fly eller låsa in sig.
Samtidigt kan Brottspåföljdsmyndigheten kontrollera att förbudet följs.
Trots att teknisk övervakning av besöksförbud numera är ett alternativ har fotbojor förordnats bara 18 gånger sedan den nya lagen trädde i kraft.
Alla övervakade hittills har varit män och majoriteten av de skyddade kvinnor och barn. Ofta handlar fallen om våld i nära relationer.
För att kunna tvinga gärningspersonen att bära fotboja krävs ett utvidgat besöksförbud.
Myndighet hoppas på fler bojor
Pasi Lehmus, Brottspåföljdsmyndighetens specialsakkunnig i elektronisk övervakning, tror att antalet tekniskt övervakade besöksförbud kommer att öka.
– Användningen av tekniskt övervakat besöksförbud förutsätter att den övervakades och den skyddades vardagliga livssfärer är tillräckligt separerade, säger han.
När förbjudna områden fastställs för den övervakade får parternas bostäder, arbetsplatser eller andra naturliga livsmiljöer inte ligga för nära varandra.
Allmän praxis är att följa ett nödvändigt avstånd på minst 500 meter för att positionsspårning ska vara möjlig, och för att kontinuerliga närhetslarm inte ska förekomma i störande grad.
Övervakningssystemet från fotbojan kan larma på olika sätt. Den elektroniska centralövervakningen tar emot information om avvikelser i övervakningen och skickar dem vidare till nödcentralen beroende på hur brådskande situationen är.
Om något kräver snabb åtgärd går larmet direkt via polisens lägescentral vidare till polispatrullerna i fält.
Brottspåföljdsmyndigheten är redo för flera bojor, men det finns utmaningar.
– Många av dem som döms till besöksförbud har stora problem med livshanteringen: missbruk eller psykiska problem. Det kan hindra att man tar hand om apparaterna. Till exempel måste fotbojan laddas regelbundet, säger Pasi Lehmus.
Det är inte tillåtet att låta fotbojan ladda ur, men det finns inget som garanterar att den dömda följer reglerna trots hot om konsekvenser.
Domstolen beslutar om övervakat besöksförbud på begäran av polis och det används när det finns risk för allvarliga brott mot liv, hälsa eller frihet.
Kraftig ökning av besöksförbud
I fjol gavs sammanlagt 1 650 besöksförbud.
Siffran har stigit märkbart under de senaste åren.
Bland dem som skyddas med besöksförbud är majoriteten (73 procent) kvinnor.
Av de män som skyddas med besöksförbud är nästan 40 procent barn.
Våld eller hot i ett pågående eller nyligen avslutat förhållande är en vanlig orsak till besöksförbud. Nästan hälften av besöksförbuden som utfärdades i fjol var mellan nuvarande eller före detta partner.
Årligen sker över tusen brott mot besöksförbud. Polisen får kännedom om tiotals överträdelser varje månad, och vissa månader närmare hundra.
Polisen känner ofta förbrytarna sedan tidigare
Kriminalkommissarie Freddie Cederlund, utredningsledare vid Borgåpolisen, konstaterar att de flesta besöksförbud har önskad effekt.
– De som bryter mot förbuden är kanske cirka tio procent och då kommer brottet till polisens kännedom.
Han beskriver ett mönster där de som inte respekterar besöksförbuden ofta är kända av polisen sedan tidigare.
– Jag skulle säga att de som inte tar det här förbudet på allvar är sådana fall som polisen vet om i förväg.
Situationerna bakom besöksförbuden varierar.
Det kan handla om svåra relationer eller våld i nära relationer, infekterade grannfejder eller osämja kring användning av skog och mark.
Det kan också vara ett vuxet barn som hotar, utpressar eller misshandlar sin ålderstigna förälder.
I många fall finns också droger och psykisk ohälsa med i bilden.
– Speciellt i familjevåldssituationer där det förekommer droger sker det ofta brott mot besöksförbuden, säger Cederlund.
Från böter till häktning
När någon bryter mot ett besöksförbud finns det ett hot om straff på upp till ett års fängelse.
Freddie Cederlund förklarar ändå att myndigheterna går den lindriga vägen först.
– Första gången det görs en polisanmälan går det till åklagaren och sedan blir det vanligtvis böter.
Om brotten fortsätter kan polisen ta till tvångsmedel, ta in personen till förvaring och i yttersta fall begära häktning.
Trots att ett enda brott mot besöksförbud kan ge upp till ett års fängelse är det ovanligt att man fängslas ens för upprepade brott mot förbudet.
– Om vi talar om den här andelen förbrytare på omkring tio procent som inte följer förbuden för att de inte vill, eller inte förstår allvaret med besöksförbudet, så händer det årligen att man måste häkta någon för att den är farlig, säger Cederlund.
Nuförtiden kan polisen också utfärda temporära besöksförbud på eget initiativ.
Trots problemen med den tekniska övervakningen ser Freddie Cederlund flera positiva förändringar i besöksförbudslagstiftningen.
Sedan lagändringen kostar det inte längre något att ansöka om besöksförbud, inte ens om ansökan avslås eller ärendet förfaller. Den som blivit offer för ett allvarligt brott kan också få hjälp med att ansöka.
– Jag skulle säga att den här lagändringen har gjort att man utfärdar fler besöksförbud.
Har du ett nyhetstips? Här får du kontakt med redaktionen.