På bara ett år har Alko tappat 8 procent av sin omsättning och 39 procent av sin rörelsevinst, visar monopolbolagets färska bokslut för 2025.
Alkos ekonomidirektör Anton Westermarck säger att det finns tre huvudorsaker till den negativa utvecklingen.
- Ökad distansförsäljning. Allt fler köper sin alkohol från utländska nätbutiker.
- Förändrad lagstiftning. Sedan sommaren 2024 får matbutiker sälja drycker med upp till åtta procent alkohol.
- Minskad konsumtion. Sedan 2007 har alkoholkonsumtionen i snitt sjunkit med ett par procent per år.
Alko vill inte lägga ner butiker
På fem år har Alko tappat 20 procent av sin omsättning.
Anton Westermarck vill understryka att år 2021 var exceptionellt bra på grund av coronaeffekten. Stängda restauranger och färre resenärer på färjorna gav Alko ett starkt uppsving.
Trots att Alko har tappat omsättning är butiksnätet nästan intakt. År 2021 hade Alko 373 butiker, år 2025 var antalet 360.
Som jämförelse betjänar Systembolaget i Sverige en dubbelt så stor befolkning med sina 452 butiker.
Westermarck säger att det är ett strategiskt val av Alko att fortsätta erbjuda en landsomfattande service.
– Vi väljer hellre att krympa butiksytan och justera öppettiderna än att drastiskt minska antalet butiker. Förra året kapade vi över 2 000 kvadratmeter i butiksyta.
Betalar alla skatt?
Just nu är hemleveranser en het potatis i den finländska alkoholdebatten. Riksdagen bereder en lagändring som ska tillåta hemleverans av alkohol. Lagen väntas träda i kraft till sommaren.
Anton Westermarck säger att näthandeln har resulterat i en del osund konkurrens, som han hoppas att den nya lagen ska kunna råda bot på.
– Vissa utländska aktörer säljer drycker till finländska konsumenter men ”glömmer” att betala den finländska alkoholskatten, säger Westermarck.
När Alko nu säljer en flaska starksprit är skatternas andel av försäljningspriset hela 75 procent.
Westermarck pekar på ett aktuellt fall där en enda tysk nätbutik misstänks ha undvikit att betala nästan 40 miljoner euro i skatter.
När det handlar om försändelser inom EU har tullen begränsade möjligheter att ingripa. För att täppa till hålet föreslår Alko att skatteansvaret ska kompletteras.
– Vi vill att transportföretaget ska försäkra sig om att skatten är betald innan försändelsen når kunden, säger Westermarck.
Alkoholskatten påverkar inte bara Alkos konkurrenskraft, utan ger även klirr i statens kassa. Förra året genererade alkoholskatten 1,4 miljarder euro.
Inget vinmonopol, inget Alko?
Vinförsäljningen är en ödesfråga för Alkos framtid.
Rött och vitt vin utgör nämligen tillsammans 50 procent av den totala försäljningen på 66 miljoner liter.
Av riksdagspartierna har Samlingspartiet tydligast flaggat för att vin även kunde få säljas i matbutiker.
Anton Westermarck säger att vin i matbutikerna är ett existentiellt hot för Alko. Han befarar att bolaget inte skulle överleva en sådan förändring.
– Som ekonomidirektör kan jag säga att det är en reell risk. Om vinerna flyttas är det svårt att argumentera för varför inte starksprit också skulle göra det. Då skulle det Alko som vi känner i dag inte längre vara vinstbringande.
Han menar att ett renodlat spritmonopol skulle kunna ifrågasättas både juridiskt av EU och ur ett folkhälsoperspektiv.
Westermarck argumenterar för att det inte är möjligt att plocka bort de lönsammaste delarna och förvänta sig att Alko skulle överleva som spritmonopol.
Dessutom finns en uppenbar risk för att ett sådant Alko skulle gå med förlust och kräva statliga subventioner.
– Och hur stort skulle intresset vara för det? säger Westermarck.
Efterlyser parlamentarisk diskussion
Anton Westermarck ställer sig frågande till hur stort folkets stöd för ett nedmonterat Alko egentligen är.
Han varnar för att monopolet kan avvecklas successivt, utan konsekvensbedömningar.
– Genom stegvisa förändringar – först vin, sedan starksprit – kan slutresultatet bli något som majoriteten av finländarna egentligen inte vill ha. Därför efterlyser Alko en öppen diskussion om vad förändringar faktiskt kan resultera i.
Enligt Westermarck finns det inga globala exempel på livskraftiga kedjor som endast säljer starka drycker.
Alkoholförsäljningen är Alkos kärnuppdrag, och försök med att sälja kringprodukter som tidningar, choklad och dryckesglas har visat sig vara parenteser i det stora hela.
Westermarck tycker att frågor som berör Alkos framtid ska behandlas parlamentariskt, det vill säga av hela riksdagen. Motiveringen är att alkoholfrågorna är en så stor del av samhället.
Alko motsätter sig inte att vin och starksprit flyttar till mataffärerna, om det är vad folket verkligen vill.
Men Westermarck kräver intellektuell ärlighet i debatten.
– Det krävs en grundlig offentlig diskussion där både fördelar och risker lyfts fram. Det Alko motsätter sig är att man låtsas att konsekvenserna är något annat än vad de faktiskt är.
Tycker du att Alko framöver ska ha monopol på vin- och spritförsäljning? Kommentera gärna.