Antti J. Jokinens Kalevalafilm Kullervon Tarina har varit en av årets mest sedda filmer i Finland med en bra bit över 100 000 biobesökare.
Filmen hade en budget på 4,9 miljoner euro, och det fanns en förhoppning om att filmen skulle slå igenom också utomlands.
Det har ändå inte gått så bra, och i till exempel Sverige och Norge har filmen bara lockat några hundra tittare till biograferna.
Filmen har också överraskande nog distribuerats i Ryssland där den visats i 85 biografer, men hur många som sett den är oklart.
Men varför lockar inte Kalevalafilmen i Norden eller världen generellt?
Liselott Forsman, direktör på Nordisk Film & TV Fond, berättar att konkurrensen ute i världen är otroligt hård och att de amerikanska budgetarna är betydligt större än de nordiska.
– Då handlar det om vad som gör en film så intressant att den profilerar sig utanför Norden. Det klassiska är att det mest lokala är det mest globala, men då måste man också bli berörd av berättelsen och framförallt upptäcka att den finns.
Det är stor skillnad på hur olika nordiska filmer lyckas i andra länder. Det kan bero på allt från marknadsföring till Cannesvinnande regissörer som är dragplåster.
– Kaurismäkis film Höstlöv som faller (2023), som skördat stor framgång i Finland, skapade också intresse internationellt. Men vi har märkt att det som går bra hemma nödvändigtvis inte alltid fungerar i övriga nordiska länder, säger Liselott Forsman.
När jag har pratat med mina kollegor här i Oslo så var det många som inte visste att Kalevala var Finlands nationalepos
Liselott Forsman, direktör på Nordisk Film & TV fond
Forsman nämner Okänd soldat (2017) som en populär film i Finland som inte drog särskilt mycket publik i Norden. En viss typ av genrefilm som krigsfilmer har svårt att få publik över nordiska gränser.
Detsamma gäller Kullervon tarina som Forsman hoppas få ett nytt lyft i samband med tv-distributionen.
– När jag har pratat med mina kollegor här i Oslo så var det många som inte visste att Kalevala var Finlands nationalepos, de sa att om de vetat det skulle de ha sett filmen.
– Hela världen känner till asagudarna också tack vare Marvelfilmerna, men av någon anledning har Finland inte lyckats göra Kalevala lika känt, Kalevalaeposet är ju verkligen en guldgruva.
Det publiken inte känner till är svårt att distribuera
Yaba Holst, chef för nordiskt förvärv på distributionsbolaget SF Studios, fungerar som distributör för bland annat Kalevala: Kullervon tarina.
Holst tror att Kullervon tarinas låga siffror delvis beror på en förändrad marknad. Efter pandemin går folk inte i samma utsträckning på bio, och många väntar tills filmerna kommer hem till dem, i form av till exempel streaming.
– Jag tror att när det handlar om Kalevala, så har det helt klart varit att publikens intresse och kunskap om Kalevala inte har varit relevant för dem.
Humor är till exempel en svår sak att sälja för alla länder, eftersom humorn är lokal
Yaba Holst, SF Studios
När det gäller att distribuera finsk film i Norden överlag, så finns det större utmaningar än till exempel för dansk och norsk film, som redan har ganska kända varumärken och ofta internationellt erkända regissörer.
Men finländska filmer håller hög kvalitet i förhållande till sina budgetar – det är alltså inte där som problemet ligger.
– Delvis så har det att göra med vad man har för kulturella referenser. Humor är till exempel en svår sak att sälja för alla länder, eftersom humorn är lokal. Språket kan också vara en orsak, förklarar Yaba Holst.
Liselott Forsman har också märkt att den finska buskishumorn inte går hem, medan den mer lågmälda mörka humorn har lättare att hitta sin plats på marknaden.
Varje land har sin egen marknadsföring
Liselott Forsman säger också att varje land behöver en specifik marknadsföringskampanj.
– Olika länder behöver olika trailers. Det är olika saker man bör lägga vikt på när man för den över gränsen till ett visst land jämfört med ett annat. En norsk trailer som är underförstådd i Norge, fungerar inte nödvändigtvis i Finland.
När Nordisk Film & TV Fond stöder en film tittar de på distribution och kvalitet. Båda ska vara starka, men de tänker inte i finansieringsskedet att filmen måste gå med vinst.
– Vissa filmer är tydligare sådana som kommer att samla publik på allmänna biografer, andra kan vara väldigt spännande filmer, men gå på små biografer runt om i Norden, och det är ofta de som sedan blir festivalvinnare.
– I dag talar vi om att eftersträva kommersiell arthouse. Publiken söker det som sticker ut och som berör. Idealet är att kombinera en kommersiell framgång med en kvalitet som motsvarar de bästa arthousefilmernas.
Distributionen över de nordiska gränserna handlar inte bara om pengar utan också om att skapa samarbeten.
– Våra talanger jobbar väldigt mycket över gränserna. Många finlandssvenska skådespelare, men också andra, har berättat om hur mycket det har gett dem att jobba i olika nordiska länder.
Yaba Holst poängterar också att allt är en risk när det kommer till filmdistribution utomlands.
– Man vet aldrig hur det går, man kan ponera, man har förväntningar, men man vet inte. Det är alltid en risk, och den måste vi ta. Huvudfokus är ändå alltid den lokala marknaden.