Fröförökning

Jag har lyckats driva upp magnolia-plantor från frö en gång förut.

Av tiotalet småplantor vissnade de flesta bort när jag glömde vattna, men ett par plantor överlevde. Året var 2015 och på hösten planterade jag ut dem.

Två torra somrar i rad klarade jag dock inte att hålla liv i dem. Torkade de verkligen bort? Kanske vattnade jag för mycket...? Kanske hade myrorna byggt bo i marken och förstört? I alla fall, i våras förblev sista lilla pinnen livlös.

Nu är det dags att börja om. Skam den som ger sig. Frukterna är mogna och fröna börjar trilla ut.

  

  

Jag har petat ner fröna i krukor som jag täckt med fiberduk. Sedan får de stå nedbäddade i en av pallkragsbäddarna över vintern. Så lyckades jag förra gången. Det ska väl gå igen, tänker jag.

 

Fungerar inte fröförökningen så har jag faktiskt en rotad avläggare som jag har flyttat till kruka också. Har inte bestämt mig för om jag ska förvara krukan inomhus (frostfri källare) eller om den ska få stå nergrävd i pallkrage bredvid frökrukorna. Jag tror ju att utomhus är bättre egentligen, bara det inte blir vargavinter.

Jag har ingen bild på "sticklingen" - men många, många bilder på moderplantan. Inte så många i helfigur dock, men en bild sedan i somras hittar jag i arkivet.

♥ ♥ ♥

Friskt och fräscht

Det är friskt och fräscht efter lite regn som förvånande nog föll i sakta mak och inte gjorde mer skada än att pionerna böjde sig mot marken men utan att gå sönder.

Krolliljorna har också storhetstid nu. Liljebaggarna har nog tagit stryk av torkan eller så är de helt enkelt bara senare än blommorna i år.

Magnolian har varit magnifik i år. Så många blommor och ännu finns det knoppar som inte har slagit ut. Det känns som en ynnest att få ha en Magnolia sieboldii i sin trädgård. Fast egentligen är den inte alls speciellt krävande. Det krävdes bara tålamod och låta åren få ge den volym som behövdes.

Den är så fotogenic, här kommer en bild till.

Det är rosen Rumba också.

Jag kan inte fatta att rosorna har börjat slå ut innan skolan har slutat. Hoppas, hoppas nu att växterna tar det lilla lugna och inte tappar sugen (och blomsterfägringen) lagom till midsommar.

Men än så länge är trädgården frisk och fräsch och full av överraskande tidiga blomsterutslag.

♥ ♥ ♥

Trädgårdsfägring

Magnolia tajm

Magnolia sieboldii, buskmagnolia - jag tror att de har de allra finaste blommorna av alla... I alla fall tycker jag det när jag har möjligheten att titta och dofta på dem så här i början av juni.

♥ ♥ ♥

Det ska börjas i tid

Det som magnifikt ska bli.

Två nyplanterade fröplantor av magnolia sieboldii. 

Här är moderbusken förra våren. Fröna stod ute i en kruka över vintern och jag hade glömt av dem i våras, eller snarare under försommaren och torkan. En dag upptäckte jag att det var något under fiberduken på en kruka och se två plantor var fortfarande vid liv. Dessa har vårdats under sommaren och jag är stolt över att jag inte har glömt bort dem igen.

Nu är de planterade i rabatten och där hoppas jag på några års tillväxt under tiden som jag funderar på var i hela friden jag ska göra plats med en (eller två) stora magnoliabuskar till. Angenäma bekymmer om de klarar sig.

Fler träd och buskar hos Nature Footstep

Tänka sig, det tog sig

Petade ner några frön i en kruka, spände fiberduk över och ställde krukan i en av odlingslådorna över vintern.

Tittde väl till krukan någon gång då och då, förra hösten. Och i våras så såg jag nog till att vattna någon gång också, när andra krukor fick vatten. Men sedan glömde jag av dem. Inte ens under förra veckans supervärme kom jag ihåg just den kurkan.

Och idag när jag var där i odlingslådan och petade bland lite andra krukor så såg jag en skugga under fiberduken. När jag tog bort fiberduken såg jag att minst sju frön hade grott, men det var bara en stackare som hade överlevt torkan...

Nu är det bara att försöka att komma ihåg den lilla bebisplantan, så kanske, kanske kan den också få blomma någon gång i framtiden.

Jag ska ta och kika lite under moderplantan också en dag. Kan det ha kommit upp något där under också? Nu vet jag ju hur de små bebisarna ser ut i alla fall.

Största lyckan

är att få ligga på knä i gruset och fota den första utslagna magnoliablomman för säsongen.

Mmmmm...magnolia

Långt ner, nästan i gruset, gömde sig den första utslagna magnoliablomman. Jag fick ligga på knä och vrida nacken ur led för att få mina premiärbilder på denna, en annan av mina trädgårdsfavoriter.

Solhatt på

Magnolian skyddar sina knoppar på alla de vis.

Tänk om

det dyker upp en massa fröplantor under magnolian nästa år? I så fall får ni komma och hämta för mirakel och lycka ska delas.

Fortare

Det gick fortare än jag trodde för magnoliaknoppen att slå ut. Det är bara en blomma idag, men många knoppar som visar intresse att bryta fram så här i augusti.

Man skulle nästan kunna få lite vårkänslor när man ser magnolian, men de känslorna försvinner snart när man tittar överallt annars i trädgården. För där finns det fnös. Björkfnös!

Överallt är det björkfnös! Det är underligt för vinden blåser ner fnöset, men den blåser aldrig bort det.