Wikipedia

User:Saftgurka/sandbox48

< User:Saftgurka
Swedish Armoured Troops
Luftvärnet
Branch insignia m/60.
Active1942–present
CountrySweden
AllegianceSwedish Armed Forces
BranchSwedish Army
TypeCombat arms
RoleAir and missile defence
Part ofSwedish Armed Forces Headquarters[a]

The Swedish Air Defense Artillery Branch (Swedish: Luftvärnet) is the branch of the Swedish Army that specializes in anti-aircraft weapons (such as surface to air missiles). In the Swedish Army, these groups are composed of mainly air defence systems such as the MIM-104 Patriot, MIM-23 HAWK, RBS 70, and RBS 23.

History

edit

Från och med 1 oktober 1942 blir luftvärnsartilleriet självständigt truppslag med egen inspektion. Överste Gunnar Sjöberg är utnämnd till inspektör. Det svenska luftvärndsartillertiet har hittills organisatoriskt bildat en avdelning av artilleriet. Det blir alltså hädanefter helt självständigt och omfattar i fredsorganisationen tre regementen och fyra kårer: de förra förlagda till Karlsborg, Linköping och Stockholm och de senare i Malmö, Sundsvall, Göteborg och Luleå. Luftvärnet har även fått sin egen skjutskola på Väddö;[1] Luftvärnsskjutskolan (LvSS). Den har till uppgift att meddela undervisning (kurser) om luftvärnets eld och taktiska användning samt om luftvärnets utbildningsmetodik. Vid skolan utföras därjämte vissa försök med materiel, ammunition och skjutmetoder.[2]

Den 14 april 1964 klockan 14.22.15 avfyrades från ett skjutfält i över Norrland den första luftvärnsroboten i Sverige. Det var en omkring fem meter lång och 575 kilo tung amerikansk robot med högexplosiv sprängladdning i stridsdelen som skickades upp mot flygvapnets målrobot RB 02 och prickade den na på flera måls avstånd från skjutplatsen. Avfyrning hade genomfört av ett kompani från Lv 4 i Malmö.[3] Övningen genomfördes under ledning av chefen för Lv 4 överste Olle Rydner [sv], biträdd av major Kurt Lundberg. Den aktuella försvarsrobotsystemet Hawk beställdes i USA hösten 1960 av Armétygförvaltningen. Huvuddelen av materielen levererades hösten 1962. Under åren 1961-1962 var ett mindre antal officerare, ingenjörer och tekniker i USA för att studera vapensystemet. Efter deras hemkomst igångsattes utbildningen av förband i Sverige. Närvarande vid skjutningen av bland annat militärbefälhavarna i I och VI militärområdena generalerna Tage Olihn och generalmajor Arne Mohlin, chefen för 2:a flygeskadern generalmajor Ingvar Berg, förre chefen för armetygförvaltningens vapenavdelning generalmajor Harald Jentzen [sv], luftvärnsinspektören överste Sven Thofelt samt personal ur försvarsgrensstaberna, förvaltningarna, försvarets forskningsanstalt, Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola och Luftvärnsskjutskolan.[4]

Det svenska luftvärnet fyller i år 50 år och jubileumsfirandet inleds i helgen på Lv 3 i Norrtälje och Lv 6 i Göteborg. Luftvärnet blev eget truppslag mitt under brinnande världskrig 1942 då det bröts ut ur artilleriet.[5]

Den 17 december 1992 var luftvärnsinspektören tillsamamns med ÖB Bengt Gustafsson och arméchefen Åke Sagrén kallade till den parlamentariska försvarsberedningens sammanträde för att diskutera luftvärnets framtid. Mötet var föranlett av starka protesterna från luftvärnets företrädare mot ÖB:s beslut den 3 december att lägga ner Lv 4 i Ystad och sprida utbildningen till Halmstad, Skövde, Linköping och Norrtälje. Riksdagen har redan beslutat att även Lv 6 i Göteborg skall läggas ned och dess verksamhet flyttas till I 16 i Halmstad. Inför sammanträdet hade Sven Sjölander, som har ett övergripande ansvar för luftvärnet, i ett brev begärt att försvarsberedningen och militärledningen norggrant skulle pröva frågan om ett luftvärnscentrum i syd, endera i Ystad, Halmstad eller Göteborg. Sjölander fick stöd av de moderata riksdagsmännen Per Stenmarck, Skanör, och Inga Berggren, Trelleborg. Sjölander fick i uppdrag av arméchefen att avveckla Lv 4 och Lv 6 och förklarade vid förvarsberedningens sammanträde att han skulle avgå i protest då han inte kunde gå med på detta.[6] Samtliga sju förbandschefer i Luftvärnet stödde den avgående liftvärnsinspektören Sven Sjölander och krävde en förutsättningslös utredning om luftförsvaret.[7]

Units

edit

Lv 1 (1937–1961)

edit

Lv 2 (1938–1962)

edit

Lv 2 (1944–2000)

edit

Lv 3 (1939–2000)

edit

Lv 4 (1941–1997)

edit

Lv 5 (1940–1982)

edit

Lv 6 (1941–present)

edit

Lv 7 (1942–2004)

edit

Schools

edit
  • Swedish Army Radar and Anti-Aircraft Engineering School (Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola, RMS) 1957–1981
  • Swedish Army Anti-Aircraft Cadet School (Luftvärnets kadettskola, LvKS) 1945–1961
  • Swedish Army Anti-Aircraft Cadet and Officer Candidate School (Luftvärnets kadett- och aspirantskola, LvKAS) 1961–1981
  • Swedish Army Anti-Aircraft Engineering School (Luftvärnets mekanikerskola, LvMekS) 1952–1957
  • Luftvärnets officersaspirantskola (LvOAS) 1942–1945
  • Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS) 1981–1991
  • Army Anti-Aircraft School (Luftvärnsskjutskolan, LvSS) 1942–1997
  • Swedish Air Defence School (Luftvärnets stridsskola, LvSS) 1998–present

Other

edit
  • Arméns luftvärnscentrum (LvC) 1991–1997

Commanding officer

edit

The head of the branch was called the Inspector of the [Swedish] Anti-Aircraft Artillery (Luftvärnsinspektören).[8] The Inspector was from 1991 to 1997 the head of Arméns luftvärnscentrum.

Officeholders

edit
No. Portrait Name Took office Left office Time in office Chief of the Army Staff Ref.
1Sjöberg, RagnarColonel
Ragnar Sjöberg
(1886–1975)		1 October 1942[b]19463–4 yearsHenry Tottie
Hugo Gadd		[1]
2Lindblad, RagnarColonel
Ragnar Lindblad
(1893–1961)		1 April 194619536–7 yearsIvar Backlund
Viking Tamm		[10]
3Bengtsson, BengtColonel
Bengt Bengtsson
(1897–1977)		1 October 195319573–4 yearsBert Carpelan[11]
4Thofelt, SvenColonel
Sven Thofelt
(1904–1993)		1 October 195719646–7 yearsGustav Åkerman
Arne Mohlin
Stig Synnergren		[12]
5Hådell, SvenColonel
Sven Hådell
(1907–1996)		1 October 196419683–4 yearsStig Synnergren
Ove Ljung		[13]
6Herlitz, CarlSenior colonel[c]
Carl Herlitz
(1914–2003)		1 April 196819756–7 yearsKarl Eric Holm
Lennart Ljung
Gösta Hökmark		[14]
7Persson, GöranSenior colonel
Göran Persson
(1921–2001)		1 April 197519826–7 yearsGösta Hökmark
Robert Lugn		[15]
8Sjölander, SvenSenior colonel
Sven Sjölander
(1934–2020)		1 July 198231 December 19929–10 yearsRobert Lugn
Krister Larsson
Curt Sjöö		[16][17]
–Gunnerhell, LeifColonel
Leif Gunnerhell
(born 1942)
Acting		1 January 19921 April 19930–1 yearsLennart Rönnberg[17]
9Gunnerhell, LeifSenior colonel
Leif Gunnerhell
(born 1942)		199319951–2 yearsLennart Rönnberg–
10Schyldt, StigSenior colonel
Stig Schyldt
(born 1944)		1 July 199519971–2 years–[18]

See also

edit

Footnotes

edit
  1. ^ The branch was subordinate the Inspector of the [Swedish] Anti-Aircraft Artillery (Luftvärnsinspektören) at the Anti-Aircraft Department of the Army Staff from 1942 to 1991. After that, it was subordinate to the commander of the Swedish Army Anti-Aircraft Centre (1991–1997), the commander of the Swedish Army Center (1997–2000), the Joint Forces Command (2000–2005), and the Swedish Armed Forces Headquarters from 2005.
  2. ^ Luftvärnet bildades formellt 1 oktober 1942 och innan detta var det en avdelning inom artilleriet[1] där Sjöberg var biträdande luftvärnsinspektör från september 1941.[9]
  3. ^ Den 8 December 1967 utnämndes Herlitz till truppslagsinspektör med arméstaben, luftvärnsinspektör och tjänstegrad som överste med tjänst i C 2 eller högre lönegrad från 1 april 1968.[14] Graden överste av 1. graden infördes 1972 och då utnämndes Herlitz till det.

References

edit

Notes

edit
  1. ^ a b c "Luftvärnet blir självständigt". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1942-09-30. p. A7. Retrieved 31 March 2023.
  2. ^ Bergelin 1951, p. 92
  3. ^ "Luftvärnsrobot fick fullträff på fjärran mål". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1964-04-16. p. 1. Retrieved 31 March 2023.
  4. ^ "Raket...". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1964-04-16. p. A25. Retrieved 31 March 2023.
  5. ^ "Luftvärnet fyller 50 år". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1992-04-23. p. 13. Retrieved 31 March 2023.
  6. ^ Olofson, Sune (1992-12-18). "Luftvärnsinspektör hoppar av i protest". Svenska Dagbladet (in Swedish). p. 7. Retrieved 31 March 2023.
  7. ^ Olofson, Sune (1992-12-19). "Luftvärnschefer i uppror mot ÖB". Svenska Dagbladet (in Swedish). p. 13. Retrieved 31 March 2023.
  8. ^ Gullberg 1977, p. 498
  9. ^ "Översteporträtt". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1941-09-01. p. 8A. Retrieved 31 March 2023.
  10. ^ "Många utnämningar i högre armébefälet". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1945-12-15. p. A9. Retrieved 31 March 2023.
  11. ^ "Flera högre militära utnämningar". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1953-03-28. p. 4A. Retrieved 31 March 2023.
  12. ^ "Kraftig omflyttning i försvarets toppskikt". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1957-02-23. p. 4A. Retrieved 31 March 2023.
  13. ^ "Överste på väggen". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1964-09-20. p. 22A. Retrieved 31 March 2023.
  14. ^ a b "Många höga militära utnämningar". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1967-12-09. p. 32. Retrieved 31 March 2023.
  15. ^ "Nya militära chefer utnämnda". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1974-09-28. p. 17. Retrieved 31 March 2023.
  16. ^ "Ny luftvärnsinspektör". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1981-10-16. p. 19. Retrieved 31 March 2023.
  17. ^ a b Olofson, Sune (1992-12-22). "Milochef kritiserar ÖB". Svenska Dagbladet (in Swedish). p. 7. Retrieved 31 March 2023.
  18. ^ "Chef luftvärnscentrum". Svenska Dagbladet (in Swedish). 1995-04-25. p. 23. Retrieved 31 March 2023.

Print

edit

Further reading

edit
  • Schyldt, Stig, ed. (2012). Luftvärnet vid millennieskiftet: en resumé av åren 1980-2012 (in Swedish). Halmstad: Luftvärnsregementets kamratförening i samarbete med Utblick media. ISBN 9789186709143. SELIBR 13496983.

Category:Military units and formations of the Swedish Army Category:Military units and formations established in 1942 Category:1942 establishments in Sweden Category:Air defence forces

Retrieved from "https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=User:Saftgurka/sandbox48&oldid=1255022961"