Carl Wilhelm Oseen

Carl Wilhelm Oseen
Født	17. apr. 1879; Lund
Død	7. nov. 1944 (65 år); Uppsala
Beskjeftigelse	Fysiker, universitetslærer, teoretisk fysiker, kunstmaler, tegner
Utdannet ved	Lunds universitet
Barn	Jurd Oseen
Nasjonalitet	Sverige
Gravlagt	Uppsala gamle kirkegård (1944–)
Medlem av	Kungliga Vetenskapsakademien; Bayerische Akademie der Wissenschaften; Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund; Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien; Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg
Utmerkelser	Björkénska prisen (1928)
	Carl Wilhelm Oseen på Commons

Carl Wilhelm Oseen (1879–1944) var en svensk matematiker og teoretisk fysiker.

Biografi

Oseen studerte fra 1896 ved Lunds universitet, der han i 1900 ble filosofie licentiat, 1903 filosofie doktor, 1902 dosent i matematikk samt tillförordnad professor i matematikk 1904–1906 og 1907–1910. Han var 1909-1933 professor i mekanikk og matematisk fysikk ved Uppsala universitet. Fra 1933 var han leder (svensk: föreståndare) for Kungliga Vetenskapsakademiens Nobelinstitut. Han var fra 1907 styrerepresentant (svensk: ledamot) av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund, fra 1910 av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, fra 1920 av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg, fra 1921 av Kungliga Vetenskapsakademien og fra 1934 av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Etter at Oseen i 1922 ble valgt inn i Vetenskapsakademiens Nobelkomité for fysikk, som tidligere ikke hadde hatt noen teoretisk fysiker, foreslo Oseen^[6] at Albert Einstein skulle tildeles Nobelprisen i fysikk i 1921 for arbeidet med den fotoelektriske effekten (1921 års pris ble delt ut ved prisutdelingen den 10. desember 1922^[7]).

Oseen var en produktiv forsker og forfatter, også populærvitenskapelig. Han fornyet hydrodynamikken blant annet gjennom den «asymptotiske teorien» som tok hensyn til væskenes indre friksjon. Hans teorier ble videreutviklet av blant andre Nils Zeilon og Hilding Faxén. Oseen la også grunnlaget for elastisitetsteorien for flytende krystaller og ga sammen med Horace Lamb navn til Lamb-Oseen-virvlene.

Etter en artikkel i Vetenskapen och livet i 1918 innledet den fysikkinteresserte hovrättsnotarien Sten Lothigius en brevveksling med C.W. Oseen, som resulterte i at Svenska Fysikersamfundet ble stiftet den 16. oktober 1920. Oseen ble valgt til leder og Lothigius ble kasserer og foreningen begynte å utgi årsskriftet Kosmos. Deres vurdering av Einsteins relativitetsteori kom dog til å skille de to. Amatøren Lothigius likte ikke den abstrakte relativitetsteorien, og holdt seg ikke for god for antisemitiske utfall for å rakke ned på Einstein.

I 1919 ble den norske studenten Jørg Tofte Jebsen invitert av Oseen til et års opphold ved universitetet i Uppsala. Her fulgte han dennes forelesninger om Einsteins generelle relativitetsteori, noe som resulterte i at han oppdaget det som nå kalles Jebsen-Birkhoffs teorem for metrikken utenfor en sfærisk symmetrisk massefordeling som kan variere med tiden. Oseen var også behjelpelig med å få dette viktige resultatet publisert.

Oseen var en nær venn av fysikeren Eva von Bahr og ble gjennom henne kjent med østerrikske Lise Meitner. Da hun måtte flykte fra Tyskland i 1938, var Oseen en av dem som både hjalp henne til Sverige og støttet henne i hennes nye hjemland.

Bibliografi

Bidrag till teorien för vågrörelse i strömmar (1901)
Om ett fall af hvirfvelrörelse i en vätska (1902)
Om Dirichlets problem vid värmeledningsekvationen (1907)
Frågan om viljans frihet betraktad från naturvetenskaplig synpunkt (1909)
Tid, rum och materia (1909)
Zur Theorie des Flüssigkeitswiderstandes (1914)
Über die Möglichkeit ungedämpfter Schwingungen nach der Maxwell-Lorentzschen Theorie und über die Plancksche Strahlungstheorie (1914)
Das Bohrsche Atommodell und die Maxwellschen Gleichungen (1915)
Zur Kritik der Elektronentheorie der Metalle (1916)
Sur la representation analytique de la vitesse dans certains problèmes d'hydrodynamique (1917)
«Sambandet mellan ljus och elektricitet» i Vetenskapen och livet (1918)
Atomiska föreställningar i nutidens fysik : Tid, rum och materia : Femton föreläsningar (1919), populärvetenskaplig framställning.
- Litteraturanmälan av H.A. Kramers i danska Matematisk Tidsskrift 1920
«Omkring relativitetsteorien» i Kosmos (1921)
- Edvard Westin publicerade som svar Några anmärkningar beträffande C. W. Oseens avhandling "Omkring relativitetsteorien" (1922)
"Den fotoelektriska effekten" i Kosmos (1921)
Versuch einer kinetischen Theorie der kristallinischen Flüssigkeiten (3 delar, 1921-1923)
Die Einsteinsche Nadelstichstrahlung und die Maxwellschen Gleichungen (1922)
Albert Victor Bäcklund: Minnesteckning (1924)
Samuel Klingenstiernas levnad och verk : biografisk skildring (1925)
Über eine mögliche Erklärung der von Ingersoll entdeckten unmagnetischen Nickelschichten (1925)
Über eine potentialtheoretische Randwertaufgabe aus der Hydrodynamik (1926)
Neuere Methoden und Ergebnisse in der Hydrodynamik (1927)
Die anisotropen Flüssigkeiten : Tatsachen und Theorien (1929)
Das hydrodynamische Randwertproblem (1930)
(red., tillsammans med Waloddi Weibull) Verhandlungen des 3. Internationalen Kongresses für technische Mechanik / Proceedings of the 3rd International congress for applied mechanics (1931)
Probleme für die Theorie der anisotropen Flüssigkeiten (1931)
Das Fundamentalintegral des wellenmechanischen Keplerproblems (1931)
Fysikens rumskonstruktion (1932)
Über Beziehungen zwischen Potentialtheorie und Liniengeometri (1934)
Om den nya atomfysiken (1934)
Platons idélära och matematiken (1935), Föredrag vid presidiets nedläggande, hållet den 10 april 1935.
Allvar Gullstrand : Minnesteckning (1935)
Une méthode nouvelle de l'optique géométrique (1936)
Johan Carl Wilcke: experimentalfysiker (1939)
Isaac Newton (1939)
Torbern Bergman och Carl Wilhelm Scheele (1940)
Carl Wilhelm Scheele, Manuskript : 1756-1777 (1942), utgivna av C.W. Oseen.

Referanser

^ ^a ^b Svenskt biografiskt lexikon, «C Wilhelm Oseen», Svensk biografisk leksikon-ID 7816^{[Hentet fra Wikidata]}
^ ^a ^b Autorités BnF, oppført som Carl Wilhelm Oseen, BNF-ID 13197723w^{[Hentet fra Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, besøkt 31. desember 2014^{[Hentet fra Wikidata]}
^ LIBRIS, libris.kb.se, utgitt 26. mars 2018, besøkt 24. august 2018^{[Hentet fra Wikidata]}
^ Svenskagravar.se, «Oseen, Carl Vilhelm», besøkt 5. august 2017^{[Hentet fra Wikidata]}
^ «Närsynta Nobelpris i naturvetenskap», Svenska Dagbladet, 27. mars 2002
^ «Award Ceremony Speech»

Litteratur

Nordisk familjebok, 4:e upplagan (1956)
Karl Grandin, «Relativa bekymmer : Motståndet mot Einstein i Tyskland och Sverige», i Fysikaktuellt nr. 4 (2007), side. 10-11, PDF

[hash-7a4f109af1264b9105785b880f1219b84b9cffbf-1] Svenskt biografiskt lexikon, «C Wilhelm Oseen», Svensk biografisk leksikon-ID 7816^{[Hentet fra Wikidata]}

[hash-f8a5c9675b4e2df5c17e7566b9c1cc3c0a134f1a-2] Autorités BnF, oppført som Carl Wilhelm Oseen, BNF-ID 13197723w^{[Hentet fra Wikidata]}

[hash-82136f8a98a4982f31e232ee983777c369136231-3] Gemeinsame Normdatei, besøkt 31. desember 2014^{[Hentet fra Wikidata]}

[hash-b7abb2bfd35fb62c8489c355baa58f4f0e8fe799-4] LIBRIS, libris.kb.se, utgitt 26. mars 2018, besøkt 24. august 2018^{[Hentet fra Wikidata]}

[hash-78a27d03d033a71266b4a10f67f7da1fffb2e068-5] Svenskagravar.se, «Oseen, Carl Vilhelm», besøkt 5. august 2017^{[Hentet fra Wikidata]}

[6] «Närsynta Nobelpris i naturvetenskap», Svenska Dagbladet, 27. mars 2002

[7] «Award Ceremony Speech»

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]