Hoppa till innehållet

vän

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även van, vån och van-.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av vän  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ vän vännen vänner vännerna
Genitiv väns vännens vänners vännernas

vän

  1. (relationer) person som man är nära bekant med och umgås förtroligt med
    Till festen har vi bjudit in vänner och bekanta.
    Jämför: bekanting, beundrare, bundis, bästis, friare, förtrogen, hjärtevän, kamrat, kompis, kumpan, nära bekant, nära bekantskap, polare, stallbroder, umgängesvän
    Antonymer: ovän, fiende
    Besläktade ord: väninna, vänlig, vänligen, vänlighet, vänskap, vänskaplig, vänskaplighet
    Sammansättningar: affärsvän, barndomsvän, brevvän, dansvän, exflickvän, expojkvän, flickvän, hjärtevän, konstnärsvän, ovän, pojkvän, umgängesvän, ungdomsvän, vänfast, vänfasthet, vängåva, vänkrets, vänort, vänpris, vänskola, vänsäll, väntjänst
  2. (relationer) person som sympatiserar med (gillar) något
    Besläktade ord: -vänlig
    Jämför: allierad, anhängare, beskyddare, bundsförvant, diggare, fan, gynnare, nära lierad, supporter, sympatisör, 'älskare'
    Sammansättningar: affärsvän, blomstervän, bokvän, dansvän, deckarvän, djurvän, EU-vän, fosterlandsvän, fredsvän, frihetsvän, fågelvän, förbudsvän, försvarsvän, hundvän, hästvän, konstvän, miljövän, musikvän, människovän, naturvän, norgevän, nykterhetsvän, partivän, pingstvän, reformvän, ryssvän, sparsamhetsvän, sverigevän, teatervän, tyskvän, vänförening
    Se även: bekant, kollega, själsfrände

Översättningar

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av vän  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum vän vänare  
Neutrum vänt
Bestämd
singular
Maskulinum väne vänaste
Alla väna
Plural väna
  Predikativt
Singular Utrum vän vänare vänast
Neutrum vänt
Plural väna
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (vänt)?

vän

  1. (ålderdomligt) fin, liten eller söt; mild

Översättningar

[redigera]