Blommande porslin

Var på loppis i helgen och fyllde jag på lagret med blommande porslin. Jag har som sagt en samlarådra och vackra fat och kannor är svåra att motstå. Hittade assietter av Lotus grå från Gustavsberg. Servisen tillverkades mellan 1958-70. Mönstret är designat av Bibi Berger. Allas vår Stig Lindberg (illustrationer till Krakel spektakel bl.a.) hade skapat modellen.

Inne i mina skåp står de uppradade, tallrikar, assietter, skålar och äggkoppar. Jo, jag använder porslinet ibland, men planerar att köpa en tallrikshylla för kunna njuta av dem oftare. Tallriken med de diskreta blommorna i bården är Solbritt. Tillverkad av Gefle mellan 1945-1956. Det enkla mönstret skapades av Helmer Ringström som ritat massor av 50-talsmönster, som han också är mest känd för. Solbritt är en av mina favoriter.

Ett jugendmönster kan jag inte passera. 4 tallrikar från Villeroy & Boch slank med på en runda. De typiska böljande vågorna av stjälkar, blad och blommor. I början av 1900-talet, främst i Frankrike och Belgien höll man inte igen. Den europeiska jugendstilvågen var inspirerad av asiatiska konstnärer, den sk. Japonismen. Det är kul att se hur man använt olika växter, gjort de mer eller mindre slingrande.

Sist ett mönster som är lätt att tycka om; Tussilago. Ritad av Wilhelm Kåge, eftersökt av samlare då det kan vara svårt att hitta delar i fint skick. Tussilago var en bruksservis, "vanliga" arbetarklass familjer hade råd att köpa den. Äldre människor tycker den här servisen är för enkel, inget att jaga efter. Men visst är den underbar.

En galen vallmosamlares bekännelse

Förra året sådde jag denna underbara dubbla svarta vallmon. Den är fluffig och oemotståndlig. En blomma som ropar på uppmärksamhet. Klart att jag ska så den även i år. Men igår kväll fick jag akut ha-begär. Jag köpte inte mindre än 4 olika färger av pionvallmon.

Papaver somniferum Candy floss

Papaver somniferum Red pom pom

Papaver somniferum Applegreen

Papaver somniferum Violetta Blush

Visst är de fina! Bilderna är lånade av Thompson & Morgan som har frön av dessa. Jag gick jag också igenom min låda med frön efteråt. Det visade sig att jag hade vallmofrön i MÄNGDER.

Så förutom Pionvallmo, ska det sås Orientalisk vallmo (både vit och rosa), Sibirisk vallmo och en underbar variant av Kornvallmo som heter "Bridal silk". Och visst ska jag ge mig på Blå bergsvallmo som jag nästan lyckades med förra året. (Nu har jag åtminstone med erfarenhet i ryggen en stor möjlighet att lyckas och få många plantor.) Undrar om jag får plats med något annat i rabatterna? Men gillar man något så gör man, och det ska väl synas... eller?

Gissa blomman

Har just nu 6 stycken jättevackra bordstabletter i butiken. De är handbroderade och varje tablett har ett unikt mönster. Men hur är det med botanikkunskaperna? Vilka blommor är det som avbildats?

Odjur i paradiset

Den tråkiga delen med odling är ohyra och skadedjur. Jag tycker väldigt mycket om de flesta djur, insekter och fåglar. Tycker inte om att döda någonting som lever, utan räddar allt jag kan. Men här har vi ett exempel på någonting jag inte vill ha i min närhet; Vita flygare eller som de också kallas; Mjöllöss. De livnär sig genom att suga ut saften ur bladen och på så sätt uppstår skador som gör att plantan blir mottaglig för andra sjukdomar. När man ser de små, ca 3 mm vita flugorna vet man att det antagligen både finns ägg och puppor någonstans på växterna. Vänd på bladen, undersök noggrant och när du hittar de små vita "prickarna", så skrapa antingen bort dem med nageln eller bryt av hela bladet och kasta det.

Jag krossar varenda än jag ser, och tyvärr kan det i perioder bli många. Det är främst på mina vildpelargoner och tomatplantor som haft mest problem med vita flygare.
Det är dåligt med bekämpningsmedel som hjälper (och som man vill använda). Provadopinnar i krukan rekommenderas i förebyggande syfte, annars är det att spreja med såpavatten upprepade gånger. Men jag hittade ett tips om att gnida in krukor, pinnar m.m. i närheten av själva plantan, med färsk Basilika. Doften ska avskräcka... Ja, prova kan manju alltid.
Ha en bra helg
Johanna

Gult, rött och oranget

I år blir det mer färg i rabatterna. Jo, jag ska vara modig, ta ut svängarna. Men redan nu har jag lyckats få ihop en del färglatt och vackert. Som här ovan Engelsk vallmo och Iris i perfekt samklang till friskt gröna blad.

Ett speciellt förhållande har jag och Lejongapet "Black Prince" . Sammetslystern ger lust att röra för att se om blommorna är så lena som de lovar. Jag sår den varje år och blommorna står sig tills frosten tar dem.

Och så "otäckingarna". De jag tänkt gräva bort, men så fort de stora knopparna börjar brista så är jag såld. Den orangefärgade jättevallmon är stor och svulstig, fladdrande kronblad och kolsvart öga. Tillsammans med Ängsnävans blålila blommor är det sommarens blickfång.
Och fler blir det den här sommaren. Vill man synas ska man göra det ordentligt.
Ha en fortsatt bra vecka
/Johanna

Så kan det vara

Jag hade fått syn på en för mig ny växt som jag ville ha. Jätterams eller på latin Polygonatum x hybridum. En storvuxen vacker växt med böjda stjälkar. Blommorna hänger som ett pärlband längs med stjälken, i vitt och grönt. Det var på den fantastiska växtmarknaden i Alnarp jag nöp en kruka med en stor fin planta. Väl hemkommen med mitt fynd, planterades den ut på en avsatt plats. Innan jag åkte iväg på växtjakt hade jag läst in mig på att Jätterams passade i den skuggiga delen av trädgården, var känslig för vinterväta och att de svarta bären som kommer efter blomningen, är giftiga.

Några veckor senare, men fortfarande upprymd efter växtmarknadens alla växtinköp, är jag ute på promenad med hundarna och vad skådar då mitt öga? Jo, en stor Ramsplanta vid sidan av grusvägen! Nej men kan det vara möjligt? Jo då, nu när jag sett den första hittar jag ytterligare 3 stycken lika stora och fina. Man kan väl säga att den som letar den finner. Hade väl missat att den fanns vildväxande i södra Sverige...
Ha en bra söndag
/Johanna

Nu börjar det

Första tulpanbuketten är beställd. Våren är äntligen här! På min arbetsplats hängs det upp en beställningslista till hugade köpare vecka efter vecka den här tiden. 40:- för en bukett med 10 tulpaner och samtidigt lämnar man ju stöd till en framtida klassresa. Det blir gärna en extra tulpanbukett till grannen, kanske en gåva till sin respektive eller varför inte ha varje rum med en välfylld vas. Bara för den goda sakens skull? Vi åker alla hem varje fredag med fler tulpaner än vi behöver... Och det känns så bra.

Idag är det kaos

Sista dagen innan det är dags att börja jobba, och jag vill hinna med så mycket som möjligt. Eftersom jag varit sjuk i 14 dagar av tiden jag hade planerat använda till att göra allt, känner jag mig jättestressad. Mitt enorma slagbord är överbelamrat med saker. Just nu planerar jag första sådderna (som ska i jorden IDAG), tillverkar smycken, virkar (en ny idé ska provas), fotar antikviteter och böcker (som ska in på hemsidan senare IDAG) och läser.
Hoppas att du har en bra söndag
/Johanna

Den längsta näsan...

...flyttade hem till oss i april 2011. Ella är en omplaceringshund som kom till oss genom en organisation som hjälper hundar på Irland Neverneverland. Hon fanns hos en jourfamilj här i Sverige, så jag åkte och träffade henne med en väninna. Jag hade bestämt innan att inte ta några beslut förrän jag kommit hem igen. Tror inte att man kan göra några bra val för att man tycker synd om någon.

Vi hade ganska nyligen avlivat vår äldsta hund, bar på sorg och var inte alls sugna på en till. Framförallt ingen valp. Men den yngre hunden, Figo, som vi hade kvar, förändras väldigt. Han blev orolig och klängig. Det var svårt att göra större förändringar eftersom till jobbet måste man ju gå.
Så mötte vi denna Ella. "Mild" var det första ordet som kom upp. Ella var glad och tillgänglig, men försiktig. Man kunde ändå se att hon var lättdistraherad som en unghund ska vara, och ville gärna leka om det erbjöds.

Och så det stora eldprovet; Jag hämtade Figo från bilen och visste vad jag ville/hoppades se när hundarna möttes. Under den första promenaden visste jag att jag hittat "rätt" hundkompis till Figo. Nu är han den äldste, mest kloka, bäst på att räkna ut vilka tricks man ska göra för att få korven. Men Ella ligger honom i hasorna så han måste anstränga sig. Hon ser upp till Figo och litar på hans lugn.

Så här bor hon hos oss nu. Ett underbart vackert öga under lång lugg, det andra bortopererad efter en olycka före tiden hos oss. Ett speciellt utseende som troligtvis beror på att hon är en Whippet/Soft coated wheaten terrier korsning. Men vem vet.

För mig är Ella en ljuvligt, mjukt flygande pälstuss, hon liknar en afghanvalp och det är en ras jag älskar. Hon har fått balans i flocken och att ta emot en omplaceringshund har gått lättare än jag hade trott. Det är i springande form man oftast ser Ella. Hon har svårt att hålla igen och lämnar allt och alla bakom sig. Och vi är tacksamma...

Nytt(igt) språk

Om man nu ska krångla till det här med blommor: I början av förra seklet kunde man inte lämna över en kvist kummin till sin granne utan att mötas av förskräckelse, eller kanske av undran. "Av vem ?" fick man till svar istället för tack. Och trots att det bara varit med välmening man räckt över blomman, eftersom kumminkryddat bröd är väldigt gott, hade man egentligen förmedlat "Vi är förrådda!"

Att överlämna en bukett var inte ens att tänka på.