What a perfect analogy for how painters felt when the camera was invented.

Det här är så himla konstigt.

Jag hoppas att det kan leda till nåt bra men jag tror inte det. (Skillnaden mellan “hoppas” och “tror” känns fortfarande som nåt jag behöver överförtydliga varenda gång bara för att jag själv hade så svårt att lära mig det när jag var liten på 80-talet. Det var på Sesam när Grover försökte förklara det.)