Hoppa till innehållet

borg

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Wikipedia har en artikel om:
borg

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av borg  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ borg borgen borgar borgarna
Genitiv borgs borgens borgars borgarnas

borg

  1. om forntida kringgående befästning (ringmur, försvarsvall), främst byggd på en förhöjning, kulle eller berg, med boning inom, avsedd för kristid
  2. om medeltidatidigmodern befäst bostadsbyggnad med försvarsmur, ibland vallgrav med mera
    Synonymer: citadell, fort, fästning, kastell, slott
  3. (överfört, bildligt) tungt befäst byggnad
    Synonymer: fort, fästning
  4. (vardagligt) försvarsmur, även bildligt
    Sammansättningar: sköldborg
  5. (mindre brukligt) stadsmur
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: Björneborg, borgfred, borggård, Borgholm, borgmur, borgruin, Borgå, borggård, fingerborg, fornborg, förborg, Göteborg, Helsingborg, högborg, huvudborg, innerborg, Karlsborg, riddarborg, vagnborg
Etymologi: Av fornsvenska borgh, av fornnordiska borg, från ett urgermanskt exempel, hörande samma rot som berg, då borgar i forntiden byggdes på kullar och berg. Kognat med fornengelska beorg i samma betydelse med mera. I forntiden även bildligt brukat, se exempelvis fornsvenska fingerborgh (”fingerborg”), fornnordiska skjaldborg (”sköldborg”), fornengelska heafodbeorg (”huvudborg, hjälmklocka”).
Besläktade ord: borga, borgare, borgen, borgenär, borgerlig

Översättningar

[redigera]

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

borg

  1. borg

Isländska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av borg  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ borg borgin borgir borgirnar
Ackusativ borg borgina borgir borgirnar
Dativ borg borginni borgum borgunum
Genitiv borgar borgarinnar borga borganna

borg

  1. stad
  2. befästning, borg