Hoppa till innehållet

Alain Aspect

Från Wikipedia
Version från den 4 oktober 2022 kl. 12.00 av Plumbum208 (Diskussion | Bidrag) (Nobelprismotivering)
Alain Aspect Nobelpristagare i fysik 2022
Alain Aspect, 3 maj 2016.
Född15 juni 1947[1] (77 år)
Agen[2], Frankrike
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidÉcole normale supérieure de Cachan
Université Paris-Sud, doktorsexamen, [3]
SysselsättningKvantfysiker, forskare[4]
Befattning
Professor[5]
Forskningsdirektör vid CNRS, professor emeritus
ArbetsgivareÉcole normale supérieure de Cachan (1974–1985)
Collège de France (1985–1992)[5]
CNRS Ile-de-France South Delegation (1985–2012)[6]
Centre national de la recherche scientifique (1992–2012)[7][8]
Institut d'optique Graduate School (2012–)[9]
Utmärkelser
CNRS guldmedalj (2005)[10][4]
Wolfpriset i fysik (2010)[5]
Niels Bohr-medaljen (2013)[5]
Frederic Ives-medaljen (2013)[7]
Balzanpriset (2013)[11]
Nobelpriset i fysik (2022)[12]
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Alain Aspect, född 15 juni 1947 i Agen, är en fransk fysiker och nobelpristagare. Han är biträdande direktör för Laboratoire de physique atomique et moléculaire, Collège de France sedan 1987. Aspect var den som med hjälp av Bells teorem lyckades påvisa Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen.[13][14][15]

Aspect tilldelades 2010 Wolfpriset i fysik tillsammans med John Clauser och Anton Zeilinger. Samma trio tilldelades 2022 nobelpriset i fysik med motiveringen: "för experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap".[16]

Biografi

Aspect tog examen vid École normale supérieure de Cachan (ENS Cachan) och avgick med "agrégation" i fysik 1969 och tog sin masterexamen från Université d'Orsay. Han gjorde sedan sin samhällstjänst med undervisning i tre år i Kamerun.

I början av 1980-talet, medan han arbetade med sin doktorsavhandling[17] från den akademiska graden av lektor, utförde han Bell-testexperimenten som visade att Albert Einstein, Boris Podolsky och Nathan Rosens ”reductio ad absurdum” av kvantmekanik, nämligen att det medförde "spöklik handling på avstånd", faktiskt verkade förverkligas när två partiklar separerades med ett godtyckligt stort avstånd (se EPR-paradoxen). En korrelation mellan deras vågfunktioner kvarstod, eftersom de en gång var en del av samma vågfunktion som inte stördes innan en av dotterpartiklarna mättes.

Aspect tilldelades också ett hedersdoktorat vid Heriot-Watt University 2008.[18]

Vetenskapligt arbete

Aspects experiment, efter det första experimentet av Stuart Freedman och John Clauser 1972, ansågs ge ytterligare stöd till tesen att Bells olikheter bryts i sin CHSH-version, särskilt genom att stänga en form av lokala kryphål. Hans resultat var dock inte slutgiltigt avgörande eftersom det fanns kryphål som tillät alternativa förklaringar som överensstämmer med lokal realism.[19] Efter sina arbeten om Bells olikheter vände sig Aspect till studier av laserkylning av neutrala atomer och är mestadels involverad i experiment relaterade till Bose–Einstein-kondensat.

Aspect på École polytechnique.

Aspect var biträdande direktör för den franska "grande école" SupOptique fram till 1994. Han är ledamot av franska vetenskapsakademin och franska tekniska akademin och professor vid École Polytechnique.

Aspect i Budapest, 2013
Aspect vid ett besök på Tel Aviv University 2010

Utmärkelser och hedersbetygelser

[Redigera Wikidata] Aspect valdes till utländsk medlem av Royal Society (ForMemRS) 2015.[20]

År 2005 tilldelades han guldmedaljen i Centre national de la recherche scientifique, där han är forskningschef. 2010 års Wolfpris i fysik tilldelades Aspect, Anton Zeilinger och John Clauser.

Asteroiden 33163 Alainaspect, upptäckt av astronomer vid Caussols 1998, är uppkallad efter honom.[21] Den officiella namngivningen publicerades av Minor Planet Center den 8 november 2019 (M.P.C. 118220).[22]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Alain Aspect, 10 november 2021.

Noter

  1. ^ Who's Who in France, Who's Who in France: 49512.[källa från Wikidata]
  2. ^ Who's Who in France: 49512.[källa från Wikidata]
  3. ^ Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, Système universitaire de documentation, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, SUDOC: 04305201005201973X, läs online, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] läs online, www.cnrs.fr .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f] läs online, www.ae-info.org , läst: 18 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] läs online, www.academie-sciences.fr .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.radiofrance.fr .[källa från Wikidata]
  9. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Alain Aspect, Physicien - Médaille d’or du CNRS 2005 (på franska), Centre national de la recherche scientifique, läs online, läst: 16 januari 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Les Lauréats Balzan 2013, Balzanpriset, 9 september 2013, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] The Nobel Prize in Physics 2022, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  13. ^ Aspect, Alain; Grangier, Philippe; Roger, Gérard (12 juli 1982). ”Experimental Realization of Einstein-Podolsky-Rosen-Bohm Gedankenexperiment: A New Violation of Bell's Inequalities”. Physical Review Letters (American Physical Society (APS)) 49 (2): sid. 91–94. doi:10.1103/physrevlett.49.91. ISSN 0031-9007. 
  14. ^ Aspect, Alain; Dalibard, Jean; Roger, Gérard (20 december 1982). ”Experimental Test of Bell's Inequalities Using Time-Varying Analyzers”. Physical Review Letters (American Physical Society (APS)) 49 (25): sid. 1804–1807. doi:10.1103/physrevlett.49.1804. ISSN 0031-9007. 
  15. ^ Aspect, Alain (2007). ”Quantum mechanics: To be or not to be local”. Nature 446 (7138): sid. 866–867. doi:10.1038/446866a. ISSN 0028-0836. PMID 17443174. 
  16. ^ >”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2022”. KVA. 4 oktober 2022. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2022/193966-press-release-swedish/. 
  17. ^ ”CV”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120320235525/http://www.lcf.institutoptique.fr/Laboratoire-Charles-Fabry/Groupes-de-recherche/Optique-atomique/Membres/Membres-permanents/Alain-Aspect. Läst 5 mars 2011. 
  18. ^ ”Annual Review 2008: Principal's Review”. www1.hw.ac.uk. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412040140/http://www1.hw.ac.uk/annual-review/2008/people_awards.html. Läst 29 mars 2016. 
  19. ^ J.-Å. Larsson (2014). ”Loopholes in Bell inequality tests of local realism”. J. Phys. A 47: sid. 424003. https://arxiv.org/abs/1407.0363. 
  20. ^ ”Alain Aspect | Royal Society”. https://royalsociety.org/people/alain-aspect-11012/. 
  21. ^ ”(33163) Alainaspect”. Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=33163. Läst 20 november 2019. 
  22. ^ ”MPC/MPO/MPS Archive”. Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/iau/ECS/MPCArchive/MPCArchive_TBL.html. Läst 20 november 2019. 

Vidare läsning

  • Lévy statistics and laser cooling : how rare events bring atoms to rest. Cambridge: Cambridge University Press. 2002. ISBN 0511016018  (medförfattare)
  • Bell, J. S. (2004). Speakable and unspeakable in quantum mechanics : collected papers on quantum philosophy (Rev.). Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0521818621  (förord av Aspect)
  • Grynberg, Gilbert.; Aspect, Alain., Fabre, Claude (2010). Introduction to quantum optics : from the semi-classical approach to quantized light. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 9780511789724 

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Alain Aspect.

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alain_Aspect&oldid=51252434”