Överst-Juktan
| Överst-Juktan sedd från söder med gården Åkernäs till vänster. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land | |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Sorsele kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Sorsele socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 65°45′47″N 16°10′23″Ö / 65.76314°N 16.17302°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7294011, 553730 |
Överst-Juktan
| |
 Karta över sjön Överst-Juktan. | |
| Mått | |
| Areal | 23,1 km² [1] |
| Höjd | 486,1 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 46,1 km [2] |
| Medeldjup | 20,3 m [1] |
| Maxdjup | 51 m [1] |
| Volym | 475 000 000 m³ [1] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Umeälvens huvudavrinningsområde (28000) |
| Utflöde | Juktån |
| VattendragsID (VDRID) | 720268-159718 |
| GeoNames | 2684959 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | |
| Övergödning | |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | |
| Främmande arter | |
| Kontinuitetsförändringar | |
| Morfologiska förändringar | |
| Källa | VISS (SE728880-152075) |
| Övrigt | |
| SjöID | 728880-152075 |
| ID vattenförekomst | SE728880-152075 |
| Vattenytans ID (VYID) | 729585-151687 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Natura 2000 | Vindelfjällen (SE0810080)[3] |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 728965-152085 |
| Namn | Utloppet av Överstjuktan |
| Areal | 134,8 km² |
| Vattenytor | 23,53 km² |
| Sjöprocent | 17,46 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 418,08 km² |
| Biflödesordning | 2 |
| Utflöde | Juktån |
| VattendragsID (VDRID) | 720268-159718 |
| Avstånd till havet | 348 km |
| Medelhöjd | 645 m ö.h. |
| Område nedströms | 728786-152169 |
| Källor | [4][5][6] |
Överst-Juktan eller Överstjuktan är en sjö i Sorsele kommun i Lappland som ingår i Umeälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 51 meter djup, har en yta på 23,1 kvadratkilometer och befinner sig 486,1 meter över havet. Överst-Juktan ligger i Vindelfjällen Natura 2000-område och skyddas av habitat- och fågeldirektivet.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Juktån.
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Överst-Juktan ingår i delavrinningsområde (728965-152085) som SMHI kallar för Utloppet av Överstjuktan. Medelhöjden är 645 meter över havet och ytan är 134,8 kvadratkilometer. Räknas de 26 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 418,08 kvadratkilometer. Juktån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 348 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (63 procent) och kalfjäll (17 procent). Avrinningsområdet har 23,53 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 17,4 procent.[5]
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Det första nybygget vid Överst-Juktan var Åkernäs, som insynades 1848 av samen Lars Mårtensson. Tillsammans med Viktoriakyrkan utgör Åkernäs riksintresse för kulturmiljövård.[7] I övrigt är bebyggelsen vid Överst-Juktan sparsam, men utgörs bland annat av Skirknäs, Holmvik, Ájvák och Slätvik. Endast Åkernäs och Skirknäs har vägförbindelse.
-
Slätvik vid Överst-Juktans översta del. Bakom ligger berget Storhobben.
-
Ájvák strax öster om Slätvik.
-
Skirknäs, en av de bosättningar som ligger vid väg.
-
Den äldsta stugan i Åkernäs, som är av riksintresse för kulturmiljövården.
Fiske
[redigera | redigera wikitext]Överst-Juktan är näst efter Virisen den största oreglerade rödingsjön i Västerbottens län. Även öring fångas. Kanadaröding och Harr förekommer också[8]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Riksintressen: Åkernäs, Överstjuktan”. Länsstyrelsen i Västerbottens län. 25 januari 2005. Arkiverad från originalet den 11 januari 2006. https://web.archive.org/web/20060111123448/http://www.ac.lst.se/kulturmiljo/riksintressen/sorselekommun/akernas_overstjuktan/. Läst 19 februari 2010.
- ^ Utredningen rörande vattenkraftutbyggnad i södra Norrland och norra Svealand (1976). Vattenkraft och miljö. 3, Betänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1976:28. Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förl. sid. 202. Libris 116672. ISBN 91-38-02863-8