31 Aquilae
| 31 Aquilae | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Örnen |
| Rektascension | 19t 24m 58,20027s[1] |
| Deklination | +11° 56′ 39,8862″[1] |
| Skenbar magnitud () | 5,16,[2] 5,10 – 5,19 (V)[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G8 IV[2] |
| U–B | +0,42[4] |
| B–V | +0,761 ± 0,018[5] |
| Variabeltyp | Misstänkt variabel[3][6] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -100,05[6] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +721,02[1] mas/år Dek.: +642,49[1] mas/år |
| Parallax () | 65,89 ± 0,26[1] |
| Avstånd | 49,5 ± 0,2 lå (15,18 ± 0,06 pc) |
| Absolut magnitud () | +4,01[7] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,16 ± 0,07[7] M☉ |
| Radie | 1,379 ± 0,042[8] R☉ |
| Luminositet | 1,904 ± 0,045[8] L☉ |
| Temperatur | 5 510 ± 90[2] K |
| Metallicitet | +0,37 (Fe/H)[9] dex |
| Ålder | 4,5 ± 0,2[4] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| 2MASS J19245822+1156401[10], HD 182572[10], HIP 95447[10], HR 7373[10], IRAS 19226+1150[10], SAO 104807[10], GJ 759[10], b Aql[11], ASCC 976604[10], BD+11 3833[10], CCDM J19249+1157A[10], CSV 101833[10], FK5 1503[10], GC 26809[10], GCRV 11861[10], HIC 95447[10], IDS 19202+1143 A[10], LFT 1477[10], LHS 3463[10], LSPM J1924+1156[10], LTT 15668[10], N30 4300[10], NLTT 47763[10], NSV 11994[10], PLX 4541[10], PLX 4541.00[10], PMC 90-93 1065[10], PPM 136256[10], ROT 2792[10], SPOCS 840[10], SRS 31503[10], TD1 24621[10], TYC 1063-519-1[10], UBV 16443[10], WDS J19250+1157A[10], YZ 11 7220[10], Ci 20 1152[10], PM 19226+1150[10], WEB 16687[10], Gaia DR2 4315804351350378496[10], 31 Aql, Gaia DR3 4315804351350378496[10], TIC 359981217[10], AG+11 2263[10] och UBV M 23748[10][12][13] | |
31 Aquilae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Örnen, som också har Bayer-beteckningen b Aquilae. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på ca 5,16[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 65,9[7] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 50 ljusår (ca 15 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -100 km/s.[6]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]31 Aquilae är en gul[14] till vit underjättestjärna av spektralklass G8 IV,[2] som för sin ålder är förvånansvärt rik på andra element än väte eller helium, i motsats till vanliga antaganden om att de äldsta stjärnorna ska vara metallfattiga. Den har en massa som är ca 1,2[7] solmassor, en radie som är ca 1,4[8] solradier och utsänder ca 1,9[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 500 K.[2]
31 Aquilae' är en misstänkt variabel[3] som varierar mellan visuell magnitud +5,10 och 5,19 utan någon fastställd periodicitet.[3]
Ingen planet som bekräftad följeslagare har hittills hittats vid 31 Aquilae. McDonald Observatory-teamet har satt gränser för närvaron av en eller flera exoplaneter[15] vid 31 Aquilae till massa mellan 0,22 och 1,9 Jupitermassor och genomsnittlig separation som ligger sig mellan 0,05 och 5,2 astronomiska enheter.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Optiska följeslagare
[redigera | redigera wikitext]Följande stjärnor är optiska följeslagare som för tillfället (2020) är belägna nära siktlinjen till 31 Aquilae.
| Följeslagare | HD 231345 | BD+11 3833C |
|---|---|---|
| Rektascension | 19t 24m 51,8595s | 19t 24m 50,8s |
| Deklination | +11° 57′ 14,692″ | +11° 57′ 36″ |
| Magnitud | 8,56 | 10,6 |
| Spektraltyp | G0 | |
| Referens | Simbad | Simbad |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 31 Aquilae, 3 februari 2021.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d e f] Malagnini, M. L.; Morossi, C. (November 1990), "Accurate absolute luminosities, effective temperatures, radii, masses and surface gravities for a selected sample of field stars", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 85 (3): 1015–1019, Bibcode:1990A&AS...85.1015M.
- ^ [a b c d] ”NSV 11994” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=50618. Läst 27 juli 2019.
- ^ [a b] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=95447. Läst 27 juli 2019.
- ^ [a b c] Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions, Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W.
- ^ [a b c d] Trevisan, M.; et al. (November 2011), "Analysis of old very metal rich stars in the solar neighbourhood", Astronomy & Astrophysics, 535: A42, arXiv:1109.6304, Bibcode:2011A&A...535A..42T, doi:10.1051/0004-6361/201016056. See Table 13.
- ^ [a b c d] Boyajian, Tabetha S.; et al. (February 2012), "Stellar Diameters and Temperatures. I. Main-sequence A, F, and G Stars", The Astrophysical Journal, 746 (1): 101, arXiv:1112.3316, Bibcode:2012ApJ...746..101B, doi:10.1088/0004-637X/746/1/101. See Table 10.
- ^ Soubiran, C.; et al. (2008), "Vertical distribution of Galactic disk stars. IV. AMR and AVR from clump giants", Astronomy and Astrophysics, 480 (1): 91–101, arXiv:0712.1370, Bibcode:2008A&A...480...91S, doi:10.1051/0004-6361:20078788.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ ”Basic data: V* b Aql – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=31+Aql&submit=SIMBAD+search. Läst 27 juli 2019.
- ^ "* b Aql". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-07-22.
- ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, archived from the original on February 22, 2012, hämtad 2012-01-16
- ^ Detection Limits from the McDonald Observatory Planet Search Program