Hoppa till innehållet

Angelika Kauffmann

Från Wikipedia
Angelika Kauffmann
Angelika Kauffmann, självporträtt 1784.
Född30 oktober 1741[1][2][3]
Chur[4]
Död5 november 1807[1][5][6] (66 år)
Rom[4]
BegravdSant'Andrea delle Fratte
Medborgare iSchweiz[7][8][9] och Tre band
SysselsättningMålare[10][11][12], konstnär[13][9], gravör[14], bildkonstnär[15]
MakeAntonio Zucchi
(g. 1781–1795)
FöräldrarJoseph Johann Kauffmann
Namnteckning
Redigera Wikidata

Angelika Kauffmann, egentligen Maria Anna Angelica Catharina Kauffmann, född 30 oktober 1741 i Chur i Graubünden i Schweiz, död 5 november 1807 i Rom, var en schweizisk konstnär.

Angelika Kauffmann var en av sin tids mest uppskattade konstnärer inom porträttkonst och historiemåleri. Hon målade i nyklassicistisk stil och följde väl tidens akademiska ideal.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Angelika Kauffmann gick i lära hos sin far Joseph Johann Kauffmann, som var en fattig men skicklig konstnär och en bra lärare. Redan som tolvåring blev hon en beryktad porträttmålare och hade biskopar och adelsmän som kunder. I tonåren vistades hon långa perioder i Italien där hon fick uppskattning både som person och som konstnär.

Hon blev ledamot i Accademia di Belle Arti di Firenze 1762. Vid 1760-talets mitt flyttade Kauffmann till England. Också i England blev hon en omtalad konstnär och 1768 var hon en av grundarna av Royal Academy of Arts. Den engelske målaren Joshua Reynolds kom att bli en av hennes närmaste vänner.

År 1767 gifte hon sig med en svensk bedragare, som agerade under namnet greve Frederick de Horn. Denne försvann efter en kort tid med hennes besparingar. Genom Reynolds försorg lyckades hon 1768 få äktenskapet ogiltigtförklarat av den anglikanska kyrkan.

På sin fars inrådan gifte hon sig 1781 med den italienske målaren Antonio Zucchi. Året därpå flyttade paret till Rom och deras hem på Via Sistina 72 blev en träffpunkt för konstnärer, intellektuella och aristokrater. Bland deras gäster märks kejsaren Joseph II, författarna Goethe och Herder, arkeologen Winckelmann samt hertiginnan Anna Amalia av Braunschweig-Wolfenbüttel.

Kauffmann ligger begravd i kyrkan Sant'Andrea delle Fratte i Rom.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Nedslagskratern Kauffman på planeten Venus är uppkallad efter henne.[16]

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]
  • David Garrick, okänt år.
    David Garrick, okänt år.
  • Lady Henderseon of Fordell, 1771.
    Lady Henderseon of Fordell, 1771.
  • Antonio Zucchi, 1781.
    Antonio Zucchi, 1781.
  • Cornelia mater Gracchorum, 1785.
    Cornelia mater Gracchorum, 1785.

Kauffmann i kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Museer med verk av Kauffmann (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Gemäldegalerie, Dresden
  • Eremitaget, St Petersburg
  • Louvren, Paris
  • Pusjkinmuseet, Moskva
  • Pinakotheket, München
  • Burlington House, London
  • National Portrait Gallery, London
  • Nationalmuseum, Stockholm [1]

Utställningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Retrospektive Angelika Kauffmann (270 works, c. 450 ill. ), Düsseldorf, Kunstmuseum (Nov. 15th 1998 - Jan. 24th 1999); München, Haus der Kunst (Febr. 5th - April 18th 1999); Chur, Bündner Kunstmuseum (May 8th - July 11th 1999)

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Bettina Baumgärtel (ed.): Retrospective Angelika Kauffmann, Exh. Cat. Düsseldorf, Kunstmuseum; Munich, Haus der Kunst, Chur, Bündner Kunstmuseum, Ostfildern, Hatje 1998, ISBN 3-7757-0756-5.
  • Angelika Kauffmann Research Project: Forthcoming catalogue raisonné by Bettina Baumgärtel

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  • Angelika Kauffmann på engelska och tyska Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Angelica Kauffmann, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 43630.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Angelica-Kauffmanntopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6j10c14, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кауфман Ангелика”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Angelica Kauffman, CLARA (på engelska), CLARA-id: 4204.[källa från Wikidata]
  6. ^ Maria Anna Angelika (Angelica) Catharina [Kauffman, Angelica; Kaufmann, Angelica; Angelica; Kaufman, Angelica; Kauffman(n)-Zucc, SIKART (på engelska), SIKART-ID: 4022820.[källa från Wikidata]
  7. ^ KulturNav, 12 februari 2016, KulturNav-ID: 9fdd2add-3c50-4227-b0cd-f9385dfecb66, läst: 27 februari 2016.[källa från Wikidata]
  8. ^ SIKART, SIKART-ID: 4022820, läst: 18 juni 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] läs online, www.workwithdata.com , läst: 31 oktober 2024.[källa från Wikidata]
  10. ^ Kauffmann, Angelica, vol. 11, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 44.[källa från Wikidata]
  11. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 103036, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ Sabadells konstmuseum.[källa från Wikidata]
  13. ^ Concise Dictionary of Women Artists, Fitzroy Dearborn Publishers, 2001.[källa från Wikidata]
  14. ^ Union List of Artist Names, ULAN: 500115055, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 24 maj 2024.[källa från Wikidata]
  16. ^ ”Kauffman on Venus” (på engelska). International Astronomical Union. 1 oktober 2006. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/132. Läst 24 maj 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Angelika_Kauffmann&oldid=55840441”