Alexander Haig

Alexander Haig
	Alexander Haig
Född	2 december 1924; Philadelphia, Pennsylvania
Död	20 februari 2010 (85 år); Baltimore, Maryland
Begravd	Arlingtonkyrkogården; kartor
Medborgare i	USA
Utbildad vid	United States Military Academy; Edmund A. Walsh School of Foreign Service; Columbia University; University of Notre Dame; United States Army War College; Columbia Business School; Naval War College; Lower Merion High School; St. Joseph's Preparatory School
Sysselsättning	Diplomat, arméofficer, politiker, affärsman
Befattning
	Biträdande säkerhetsrådgivare till USA:s president (1970–1973); USA:s vice arméstabschef (1973–1973); Vita husets stabschef (1973–1974); Supreme Allied Commander Europe (1974–1979); USA:s utrikesminister (1981–1982)
Politiskt parti
	Republikanska partiet
Barn	3
Utmärkelser
	Doublespeak Award (1981); National Defense Service Medal; Defense Distinguished Service Medal; Distinguished Flying Cross; Army of Occupation Medal; Sydvietnams kampanjmedalj; Vietnams tapperhetskors; Vietnam Service Medal; Distinguished Service Cross; World War II Victory Medal; Vietnams nationalorden; Legionär av Legion of Merit; Bronze Star; Hedersdoktor vid Haifa Universitet; Purpurhjärtat; Silver Star; Air Medal; Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Alexander Meigs "Al" Haig, Jr., född 2 december 1924 i Philadelphia, Pennsylvania, död 20 februari 2010 i Baltimore, Maryland, var en amerikansk yrkesmilitär (general i USA:s armé) och politiker (republikan). Han var USA:s utrikesminister 1981–1982 under president Reagan, och Vita husets stabschef under presidenterna Nixon och Ford.

Biografi

Haig var yrkesofficer i armén med officersfullmakt från United States Military Academy 1947. Han deltog i Koreakriget och erhöll två Silver Star för hjältemod. Under tjänstgöring som yrkesofficer tog han 1955 en MBA från Columbia Business School och 1961 en masterexamen i internationella relationer från Georgetown University. I Vietnamnkriget erhöll han Distinguished Service Cross, den näst högsta utmärkelsen i armén för tapperhet i strid.

Han var stabschef i Vita huset under Richard Nixon. Under 1973 var han vice arméstabschef. Mellan 1974 och 1979 var han SACEUR/befälhavare för United States European Command och 1981–1982 utrikesminister i Ronald Reagans regering. Efter bara ett år som utrikesminister ersattes han av George P. Shultz.

Haig var en av republikanernas kandidater inför presidentvalet i USA 1988. Han var en skarp kritiker av George H.W. Bush som till sist blev nominerad och vann presidentvalet. Haig stödde Bob Dole i de resterande primärvalen efter att han själv hade dragit sig ur valkampanjen.

Haig meddelade i april 2007 tillsammans med tre andra tidigare republikanska utrikesministrar (Henry Kissinger, George P. Shultz och Lawrence Eagleburger) att de stödde John McCain i presidentvalet i USA 2008.^[7] Haig avled den 20 februari 2010 i sviterna av en stafylokockinfektion.

Referenser

Noter

^ läs online, The New York Times .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alexander-Haig topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6z03j1q, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.boston.com .^{[källa från Wikidata]}
^ Alexander M. Haig Jr. Dies at 85; Was Forceful Aide to 2 Presidents (på engelska), The New York Times, 20 februari 2010, läs online, läst: 1 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.gettyimages.com .^{[källa från Wikidata]}
^ Marre, Klaus (10 april 2007). ”McCain gets support from former secretaries of state”. The Hill. http://thehill.com/campaign-2008/mccain-gets-support-from-former-secretaries-of-state-2007-04-10.html. Läst 25 april 2008.

Externa länkar

Former Secretary of State Alexander Haig dies at 85, dödsannons – CNN (engelska)
biografi på amerikanska utrikesdepartementets webbplats
biografi på World Business Reviews webbplats
biografi på Benador Associates webbplats
biografi på National Infantry Foundations webbplats
porträtt målad av Margaret Holland Sargent
Iraq's Election and the Muslim World – Haig intervjuad på Fox News Channel, Hannity & Colmes 31 januari 2005
Major Issues Lecture 1989 vid Ashbrook Center for Public Affairs, Ashland University
Target Syria Next, Not Iraq – Haig intervjuad 2002 av Arnaud de Borchgrave
Historical Materials of Gen. Alexander M. Haig, Jr. vid Nixon Library i Kalifornien

Företrädare: H.R. Haldeman	Vita husets stabschef 1973–1974	Efterträdare: Donald Rumsfeld
Företrädare: Edmund Muskie	USA:s utrikesminister 1981–1982	Efterträdare: George P. Shultz

[0f1c55f5e4899c1a71e5e618863c3946a12f1e5a-1] äs online, The New York Times .^{[källa från Wikidata]}

[dc4be54a2cc4299dd86e511e4e9bef2ff2a53233-2] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alexander-Haig topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[d4e0de1cda1494da5fcd7ab08372f667e612407b-3] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6z03j1q, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[df0868f1bc586316196fcd3a19530827d7ccfb16-4] äs online, www.boston.com .^{[källa från Wikidata]}

[746d75924b74a43ff8c7b22a5decbca3a9f50fb3-5] Alexander M. Haig Jr. Dies at 85; Was Forceful Aide to 2 Presidents (på engelska), The New York Times, 20 februari 2010, läs online, läst: 1 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}

[779aceb408bd6b4bef48e9fe194d92e291326a01-6] äs online, www.gettyimages.com .^{[källa från Wikidata]}

[7] Marre, Klaus (10 april 2007). ”McCain gets support from former secretaries of state”. The Hill. http://thehill.com/campaign-2008/mccain-gets-support-from-former-secretaries-of-state-2007-04-10.html. Läst 25 april 2008.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]