Hoppa till innehållet

Arthur C. Clarke

Från Wikipedia
Arthur C. Clarke
Arthur C. Clarke, 1965.
FöddArthur Charles Clarke
16 december 1917[1][2][3]
Minehead, Somerset, Storbritannien
Död19 mars 2008[4][1][2] (90 år)
Colombo[5], Sri Lanka
BegravdBorella Kanattha General Cemetery
Andra namnCharles Willis och E.G. O'Brien
Medborgare iStorbritannien[5]
Utbildad vidKing's College London
Richard Huish College, Taunton
SysselsättningUppfinnare, upptäcktsresande, författare[6], fysiker[7], manusförfattare[5]
Noterbara verkMöte med Rama, 2001 – En rymdodyssé, 2010 – Andra rymdodyssén, 2061 – Tredje rymdodyssén och 3001 – Den sista resan
MakaMarilyn Mayfield
(g. 1953–1964, skilsmässa)
Utmärkelser
International Fantasy Award (1952)
Hugopriset för bästa novell (1956)[8]
Kalingapriset (1961)[9]
Stuart Ballantine-medaljen (1963)[10]
Hugopriset för bästa dramatiska presentation (1969)
Nebulapriset för bästa roman (1973)[11]
Hugopriset för bästa roman (1974)[12]
John W. Campbellpriset för bästa science fictionroman (1974)
Nebulapriset för bästa roman (1979)[13]
Hugopriset för bästa roman (1980)[14]
Marconi-priset (1982)
Damon Knight Memorial Grand Master Award (1986)
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden (1989)
International Space Hall of Fame (1989)[15][16]
Knight Bachelor (1994)[17]
Theodore von Kármán Award (1996)[18]
Science Fiction and Fantasy Hall of Fame (1997)
Retrospektiva Hugopriset för bästa novell (2004)
Geffenpriset (2005)
Sri Lankabhimanya (2005)
Namnteckning
Webbplatsarthurcclarke.org/
Redigera Wikidata

Sir Arthur Charles Clarke, född 16 december 1917 i Minehead i Somerset i England, död 19 mars 2008 i Colombo i Sri Lanka, var en brittisk-lankesisk science fiction-författare. Hans mest kända verk är 2001 – En rymdodyssé, som skrevs som en roman samtidigt som filmen 2001 – Ett rymdäventyr producerades.

Arthur C. Clarkes författarskap omfattar inte enbart skönlitteratur, utan även realistiska prognoser och bedömningar av utveckling inom högteknologi. Clarke var den som väckte idén till satellitkommunikation, det vill säga att använda geostationära satelliter för att överföra radiosignaler.

Från 1956 fram till sin död 2008 bodde Clarke i Colombo på Sri Lanka. Han överlevde tsunamikatastrofen i december 2004, men fick emellertid sin dykarskola förstörd.

Clarke arbetade några år som revisor innan han, mellan åren 1941 och 1946, tjänstgjorde i Royal Air Force. Han tog examen i fysik och matematik vid King's College London.

Priser, utmärkelser och utnämningar

[redigera | redigera wikitext]

1972 belönades han med Nebulapriset för kortromanen A Meeting With Medusa, 1973 för romanen Möte med Rama (på eng. Rendezvous With Rama) och 1979 för romanen The Fountains of Paradise. SFWA valde att 1985 ge honom utmärkelsen Grand Master, en utmärkelse som senare bytt namn till Damon Knight Memorial Grand Master Award.

Han skulle adlas av den brittiska drottningen 1998, men rykten om pedofili utbröt och försenade det hela. Det visade sig att dessa rykten var falska och han adlades 2000.

Asteroiden 4923 Clarke[19] samt dinosauriearten Serendipaceratops arthurcclarkei från Inverloch i Australien är båda uppkallade efter honom. Dessutom har han fått en rymdsond, 2001 Mars Odyssey, uppkallad efter sina verk.

Geostationära banan kallas ibland för Clarkebanan då han 1945 lade fram förslaget att satelliter kunde placeras där.

1988 fick han diagnosen postpoliosyndrom och blev därefter tvungen att använda rullstol. Inför sin 90-årsdag spelade han in en video med sina reflektioner och tog farväl av vänner och fans.[20] Clarke avled klockan 01:30 på natten den 19 mars 2008, efter att ha haft problem med att andas.[21][22]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • The lion of Comarre (kortroman, 1945) (Lejonet från Comarre, översättning Gunnar Gällmo, Delta, 1978)
  • Against the Fall of Night (roman, 1948) (Natten faller på, översättning Gunnar Gällmo, Delta, 1974)
  • The sands of Mars (roman, 1951) (Expedition till Mars, översättning Agneta Sneibjerg, Delta, 1988)
  • Islands in the sky (roman, 1952) (Äventyr på rymdstationerna, översättning Albert Wemmerlöv, Eklund, 1956)
  • Childhood's End (roman, 1953) (Mot nya världar, översättning Vera Norling, O. Eklund, 1955)
  • The City and the Stars (roman, 1956)
  • The Deep Range (roman, 1957) (Havsfarmen, översättning Inge R. L. Larsson, Lindqvist, 1973)
  • A Fall of Moondust (roman, 1961) (SOS från månen, översättning Hans Nygren, Prisma, 1963). Ny uppl. Prisma, 1976, med titel SOS från Törstens hav
  • Dolphin Island (roman, 1963) (Delfinön, översättning Inge R. L. Larsson, Lindqvist, 1973)
  • Glide Path (roman, 1963)
  • 2001: A Space Odyssey (roman, 1968) (2001 – En rymdodyssé, översättning Roland Adlerberth, Trevi, 1970) (förlaga till filmen 2001 – Ett rymdäventyr 1968)
  • Rendezvous with Rama (roman, 1972) (Möte med Rama, översättning Sam J. Lundwall, Trevi, 1974)
  • Imperial Earth (roman, 1976)
  • The Fountains of Paradise (roman, 1979)
  • 2010 - Odyssey Two (1982) (2010: andra rymdodyssén, översättning Roland Adlerberth, Prisma, 1983)
  • The songs of distant earth (roman, 1986) (Sånger från vår fjärran jord, översättning Ylva Spångberg, Prisma, 1986)
  • 2061 - Odyssey Three (1987) 2061: tredje rymdodyssén, översättning Roland Adlerberth, Prisma, 1988)
  • Cradle (roman, Litteraturåret 1990, tillsammans med Gentry Lee) (Embryo, översättning Boo Cassel, Prisma, 1990)
  • Rama II (1989, tillsammans med Gentry Lee) (Rama II, översättning Gunilla Dahlblom & K. G. Johansson, Bra böcker, 1991)
  • The garden of Rama (1991, tillsammans med Gentry Lee) (Ramas lustgård, översättning Gunilla Dahlblom & K. G. Johansson, Bra böcker, 1992)
  • The hammer of God (roman, 1993) (Guds hammare, översättning Niclas Bengtsson, Trevi, 1994)
  • Rama Revealed (1993, tillsammans med Gentry Lee)
  • 3001 - The Final Odyssey (roman, 1997) (3001: den sista resan, översättning Ylva Spångberg, Rabén Prisma, 1998)
  • A Time Odyssey (romantrilogi, 2003, 2005, 2007)
  • The Last Theorem (roman, 2008, tillsammans med Frederik Pohl)
  • Mörkrets mur: noveller (i urval av Sam J. Lundwall, översättning Gunnar Gällmo & Rolf Malmsten, Delta, 1975)
Sakprosa
  • The exploration of space (1951) (Världsrymdens utforskande, översättning Sven Hallén, Bonnier, 1954)
  • The coast of coral (1955) (Djupdykare på korallkusten, översättning Alf Risö, Folket i bild, 1959)
  • The challenge of the sea (1960) (Havet är vår framtid, översättning Roland Adlerberth, Svensk läraretidning, 1962) (Barnbiblioteket Saga, 423)

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Simon Welfare & John Fairley: Arthur C. Clarkes gåtfulla värld (Arthur C. Clarke's mysterious world) (översättning Idiom [sic], Bonnier fakta, 1981)

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Arthur-C-Clarketopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6057rwz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 17, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Writer Arthur C Clarke dies at 90 (på engelska), BBC News, 19 mars 2008, läs online, läst: 11 maj 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118669443, läst: 30 juni 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 63654, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990001401, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.thehugoawards.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.unesco.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.fi.edu .[källa från Wikidata]
  11. ^ 1973 Award Winners & Nominees (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ 1974 Award Winners & Nominees (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ The Fountains of Paradise (på engelska), läs online, läst: 28 april 2020.[källa från Wikidata]
  14. ^ 1980 Award Winners & Nominees (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.nmspacemuseum.org , läst: 17 juli 2023.[källa från Wikidata]
  16. ^ Kittinger Inducted Into Space Hall of Fame, Florida Today (på engelska), 15 oktober 1989, s. 59, läs online .[källa från Wikidata]
  17. ^ Colombo Journal; A Nonfiction Journey to a More Peaceful World (på engelska), The New York Times, 28 november 1994, läs online, läst: 11 maj 2020.[källa från Wikidata]
  18. ^ von Karman Award (på engelska), International Academy of Astronautics, läs online, läst: 11 maj 2020.[källa från Wikidata]
  19. ^ ”Minor Planet Center 4923 Clarke” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4923. Läst 11 december 2020. 
  20. ^ ”Sir Arthur C Clarkes 90-årsdagsreflektioner”. 10 december 2007. http://www.youtube.com/watch?v=eLXQ7rNgWwg. Läst 18 mars 2008. 
  21. ^ http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/7304004.stm
  22. ^ http://www.msnbc.msn.com/id/23697230/

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Arthur_C._Clarke&oldid=52290956”