Augusta av Sachsen-Gotha
| Augusta av Sachsen-Gotha | |
| | |
| Född | 30 november 1719[1][2][3] Gotha |
|---|---|
| Död | 8 februari 1772[1][2] (52 år) London |
| Begravd | Westminster Abbey |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Aristokrat |
| Make | Fredrik, prins av Wales (g. 1736–1751, makas/makes död)[4][5] |
| Barn | Prinsessan Augusta av Storbritannien (f. 1737)[4] Georg III av Storbritannien (f. 1738)[4] Edward Augustus (f. 1739) Elizabeth av Storbritannien (f. 1741 och 1740) Prins Vilhelm Henrik, hertig av Gloucester och Edinburgh (f. 1743 och 1743)[4] Prins Henrik, hertig av Cumberland och Strathearn (f. 1745) Louise Anne av Storbritannien (f. 1749 och 1749) Prins Fredrik av Storbritannien (f. 1750 och 1750) Caroline Mathilde av Storbritannien (f. 1751) |
| Föräldrar | Fredrik II av Sachsen-Gotha-Altenburg Magdalena Augusta av Anhalt-Zerbst |
| Namnteckning | |
| Heraldiskt vapen | |
| Redigera Wikidata | |
Augusta av Sachsen-Gotha, född 30 november 1719 i Gotha, död 8 februari 1772 på Carlton House i London, var brittisk kronprinsessa (prinsessa av Wales) 1736–1751, gift med prins Fredrik Ludvig, prins av Wales.
Augusta var potentiell brittisk regent från att hennes son Georg (III) blev tronföljare 1751 till att han blev myndig 1754, i det fall han skulle efterträda farfadern kung Georg II på tronen som omyndig.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Augusta av Sachsen-Gotha var dotter till Fredrik II av Sachsen-Gotha-Altenburg och Magdalena Augusta av Anhalt-Zerbst.
Prinsessa av Wales
[redigera | redigera wikitext]Augusta blev 17 april 1736 skickad till London och vigd vid den brittiske tronföljaren i Saint James's Palace. Äktenskapet beskrivs som lyckat. Augusta deltog i fejden mellan maken och svärföräldrarna på makens sida. Vid födseln av första barnet 1737 fick hon på makens order lämna ett palats under värkarna och färdas till ett annat för att förhindra att makens föräldrar närvarade vid födseln.
Senare liv
[redigera | redigera wikitext]Vid makens död 1751 var äldste sonen Georg omyndig, och som mor till en omyndig tronföljare utsågs hon till framtida regent om sonen skulle bli monark före sin myndighetsdag, vilket var politiskt kontroversiellt. Augusta var inte populär. Hon ryktades ha ett förhållande med sonens lärare John Stuart, lord Bute, och kritik mot henne och Bute förekom ofta i pressen, även efter Georg III:s tronbestigning (1760).
Augusta lät utvidga parkerna i Kew Gardens.
Augusta av Sachsen-Gotha blev aldrig regent, eftersom George hann bli myndig innan han blev kung 1760. Hon avled i cancer. Vid hennes begravning följdes kistan av personer som ropade förolämpningar.
Barn
[redigera | redigera wikitext]- Augusta av Storbritannien (1737–1813), Princess Royal
- Georg III av England (1738–1820). Kung av England 1760-1820, kurfurste och därefter kung av Hannover.
- Edward Augustus, hertig av York och Albany (1739–1767)
- Elizabeth Caroline (1741–1759)
- William Henry, hertig av Gloucester och Edinburgh (1743–1805)
- Henry Frederick, hertig av Cumberland och Strathearn (1745–1790)
- Louisa Ann (1749–1768)
- Frederick William (1750–1765)
- Caroline Mathilde av Storbritannien (1751–1775), gift med Kristian VII av Danmark
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Princess Augusta of Saxe-Gotha, 8 december 2009.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 25502753, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10098.htm#i100979, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Collective Biographies of Women, Collective Biographies of Women-ID: 11342.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p10098.htm#i100979, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Augusta av Sachsen-Gotha.