Bo Hammarskjöld

Bo Hammarskjöld
Bo Hammarskjöld
Yrke	Ämbetsman
	Personfakta
Född	3 juni 1891; Uppsala församling i Uppsala län, Sverige
Nationalitet	Sverige
Död	4 augusti 1974 (83 år); Täby församling i Stockholms län, Sverige
Begravd	Uppsala gamla kyrkogård
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Hammarskjöld
Far	Hjalmar Hammarskjöld
Mor	Agnes Almquist
	Familj
Gift	1919;
Make/maka	Signe Fries

Bo Gustaf Hjalmar Hammarskjöld, född 3 juni 1891 i Uppsala församling i Uppsala län, död 4 augusti 1974 i Täby församling i Stockholms län,^[1] var en svensk ämbetsman som bland annat var landshövding i Södermanlands län 1935–1958.

Biografi

Karriär

Bo Hammarskjöld avlade studentexamen i Uppsala 1909.^[2] Han avlade juris kandidat-examen vid Uppsala universitet 1915^[3] och blev samma år extra ordinarie notarie i Svea hovrätt, där han blev biträdande fiskal 1918, tillförordnad fiskal 1919, extra ordinarie assessor 1920, assessor 1921, tillförordnad revisionssekreterare 1925, fiskal 1926^[2] och hovrättsråd 1929.^[3] Han blev amanuens i Civildepartementet 1916 och var sekreterare i Andra lagutskottet i riksdagen 1921.^[2] Åren 1924–1934 tjänstgjorde han i Socialdepartementet: som tillförordnad byråchef för lagärenden 1924–1925 som ordinarie byråchef för lagärenden 1925–1930, som tillförordnad statssekreterare 1926–1930 och som ordinarie statssekreterare 1930–1934. Hammarskjöld var regeringsråd 1934–1935, landshövding i Södermanlands län 1935–1958^[3] (tjänstledig 1940–1944),^[4] ordförande och chef för Statens livsmedelskommission 1939–1945^[5] och civilbefälhavare i Fjärde civilområdet 1951–1958.^[3]

Hammarskjöld framstod med sin utomordentliga förmåga till överblick över stora problemkomplex i kombination med en anmärkningsvärd detaljkännedom som en av 1930- och 1940-talens främsta administrativa krafter i Sverige. Sin största insats gjorde han som var ordförande och chef för Statens livsmedelskommission 1939–1945, varvid han uppvisade ”utomordentliga personliga förtjänster vid lösandet av Sveriges försörjningsproblem under det andra världskriget; icke minst spelade därvid hans saklighet och kunnighet vid medling mellan ofta stridiga intressen och även i kontakten med pressen och allmänheten en betydelsefull roll”.^[5] Hammarskjöld hade även en lång rad uppdrag i statliga utredningar samt i styrelser för bland annat lantmannaskolor, sjukhus, myndigheter och företag.^[3]

Bo Hammarskjöld invaldes 1943 som ledamot av Kungliga Lantbruksakademien och var akademiens preses 1960–1963, varpå han utsågs till hedersledamot 1963.^[6] Han invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1946.^[7] Hammarskjöld var kansler i Kungl. Maj:ts orden 1963–1974.^[8]

Familj

Bo Hammarskjöld var son till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes Hammarskjöld, född Almquist, samt bror till Åke Hammarskjöld, Sten Hammarskjöld (1900–1972) och Dag Hammarskjöld. Bo Hammarskjöld gifte sig i Uppsala domkyrka den 4 januari 1919 med Signe Fries (1894–1972), dotter till Robert Fries och Sofia Elisabeth Fries, född Bergman.^[2] De fick barnen Agneta (1921-2009); gift Richter,^[3] Claes (1924–2020)^[3]^[9] och Elisabet (född 1928).^[3] Bo Hammarskjöld ligger begravd i familjegraven på Uppsala gamla kyrkogård.^[10]

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Riddare av Nordstjärneorden, 10 december 1926.^[2]
Kommendör av andra klass av Nordstjärneorden, 16 juni 1928.^[11]
Kommendör av första klass av Nordstjärneorden, 6 juni 1931.^[12]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 6 juni 1944.^[13]
Kommendör med stora korset av Vasaorden, 30 november 1945.^[14]
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (Serafimerorden), 6 juni 1958.^[15]

Utländska utmärkelser

Riddare av Danska Dannebrogsorden, 19 mars 1916.^[2]
Kommendör av andra graden av Danska Dannebrogorden.^[16]
Kommendör av första graden av Danska Dannebrogsorden.^[3]
Storkorset av Finländska Lejonorden.^[3]
Kommendör med stjärna av Norska Sankt Olavs orden.^[17]
Storkorset av Norska Sankt Olavs orden.^[3]

Referenser

^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
^ [a b c d e f] Elgenstierna, Gustaf (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. "3". Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 473 .
^ [a b c d e f g h i j k] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem. Stor-Stockholm (2). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem AB. sid. 508. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0532.html .
^ Lewenhaupt, Sten (1961). Svenska högre ämbetsmän från 1634. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 174 .
^ [a b] Dahl, Torsten, red (1946). Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. 3. G–H. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 294 .
^ Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 1812–2012. Del B: Ledamotsmatrikel. Stockholm: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. 2012. sid. 146. ISBN 978-91-86573-56-0. http://www.ksla.se/anh/files/2015/01/Del-B_mindre.pdf Arkiverad 28 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine..
^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 147. ISBN 91-630-4181-2 .
^ Sveriges statskalender 1974. Stockholm: Allmänna Förlaget. 1974. sid. 999 .
^ Sveriges dödbok 1830–2020, DVD-ROM (Sveriges Släktforskarförbund 2021).
^ ”Hammarskjöld, Bo Gustaf Hjalmar”. SvenskaGravar. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/105129431. Läst 23 november 2024.
^ Bihang till Sveriges statskalender 1931. Kungl. Svenska riddareordnarna 1931. Uppsala. 1931. sid. 88. https://runeberg.org/statskal/1931bih/0088.html .
^ Bihang till Sveriges statskalender 1940. Kungl. Svenska riddareordnarna 1940. Uppsala. 1940. sid. 82. https://runeberg.org/statskal/1940bih/0082.html .
^ Bihang till Sveriges statskalender 1945. Kungl. Svenska riddareordnarna 1945. Uppsala. 1945. sid. 48. https://runeberg.org/statskal/1945bih/0048.html .
^ Bihang till Sveriges statskalender 1955. Kungl. Svenska riddareordnarna 1955. Uppsala. 1955. sid. 127. https://runeberg.org/statskal/1955/1395.html .
^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 12 (1950–1959), p. 4 (digital avbildning).
^ Sveriges statskalender för året 1934. Uppsala. 1934. sid. 76 .
^ Sveriges statskalender för året 1955. Uppsala. 1955. sid. 512. https://runeberg.org/statskal/1955/0512.html .

Ämbetstitlar
Företräddes av Gustaf Sederholm	Landshövding i Södermanlands län 1935–1958	Efterträddes av Gustaf Andersson

[1] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).

[elgenstierna-2] [a b c d e f] Elgenstierna, Gustaf (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. "3". Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 473 .

[harnesk-3] [a b c d e f g h i j k] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem. Stor-Stockholm (2). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem AB. sid. 508. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0532.html .

[4] Lewenhaupt, Sten (1961). Svenska högre ämbetsmän från 1634. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 174 .

[dahl-5] [a b] Dahl, Torsten, red (1946). Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. 3. G–H. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 294 .

[6] Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 1812–2012. Del B: Ledamotsmatrikel. Stockholm: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. 2012. sid. 146. ISBN 978-91-86573-56-0. http://www.ksla.se/anh/files/2015/01/Del-B_mindre.pdf Arkiverad 28 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine..

[7] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 147. ISBN 91-630-4181-2 .

[8] Sveriges statskalender 1974. Stockholm: Allmänna Förlaget. 1974. sid. 999 .

[9] Sveriges dödbok 1830–2020, DVD-ROM (Sveriges Släktforskarförbund 2021).

[10] ”Hammarskjöld, Bo Gustaf Hjalmar”. SvenskaGravar. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/105129431. Läst 23 november 2024.

[11] Bihang till Sveriges statskalender 1931. Kungl. Svenska riddareordnarna 1931. Uppsala. 1931. sid. 88. https://runeberg.org/statskal/1931bih/0088.html .

[12] Bihang till Sveriges statskalender 1940. Kungl. Svenska riddareordnarna 1940. Uppsala. 1940. sid. 82. https://runeberg.org/statskal/1940bih/0082.html .

[13] Bihang till Sveriges statskalender 1945. Kungl. Svenska riddareordnarna 1945. Uppsala. 1945. sid. 48. https://runeberg.org/statskal/1945bih/0048.html .

[14] Bihang till Sveriges statskalender 1955. Kungl. Svenska riddareordnarna 1955. Uppsala. 1955. sid. 127. https://runeberg.org/statskal/1955/1395.html .

[15] Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 12 (1950–1959), p. 4 (digital avbildning).

[16] Sveriges statskalender för året 1934. Uppsala. 1934. sid. 76 .

[17] Sveriges statskalender för året 1955. Uppsala. 1955. sid. 512. https://runeberg.org/statskal/1955/0512.html .

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]