Diskussion:Hovsta

Ortnamnet

Att ortnamnet Hovsta från början skulle ha innehållit leden Hov- motsägs av att denna led inte uppträdde förrän 1700-talet medan Ho- fanns på 1300-talet. Enligt all etablerad ortnamnsforskning (bl.a. Jöran Sahlgren) måste man beakta hur namnet skrevs när det först visade sig i skrift. I alla nutida källor anses att ortnamnet kommer av ett fornsvenskt mansnamn *Hō(r) eller *Hōe (detta gäller t.ex. Svenskt ortnamnlexikon, Nationalencyklopedin och "Ortnamn i Närke" (1998) av Karin Calissendorff och Anna Larsson). I sistnämnda bok står att "Namnet har alltså inget med hov att göra" (s. 47). Jöran Sahlgren har också kommenterat namnet i en senare skrift än Namn och bygd 1927, nämligen i Saga och sed, årgång 1947, i uppsatsen "Uppsnyggade ortnamn" s. 13, där han skriver att sjukdomssymptomet hosta har gjort att sockennamnet Hosta vid Örebro och bynamnet Hosta i Fellingsbro har ändrats till Hovsta. I Wikipedia uppmanas man att vara djärv, och med anledning av ovannämnda källor skulle jag gärna ta bort dels meningen om Saxon, vars skrift kom ut ett år senare (1928) än Sahlgrens namntolkning, (för Saxon har rimligtvis tagit intryck av Sahlgren) och dels skulle jag vilja ta bort stycket om isländska ortnamn på Hof-, som visserligen är relevanta när det gäller Island, men inte när det gäller Hovsta. Men jag avstår tills vidare från att vara så djärv, det är kanske bättre att utgå från en försiktighetsprincip. MaxLove 16 maj 2010 kl. 13.31 (CEST)

Många svenska ortsnamn börjar på "Hov-". Hov har en klar hednisk anknytning, betydande "offerplats" eller "kultplats". Vid kristendomens införande finns det belägg för att man övergav en del hedniska namn när kyrkor och socknar skulle namnges. Så fick t.ex. socknen och kyrkan i Frövi namnet Näsby. Motsvarande gäller för Torsby och Fryksände.

Med all respekt för Jöran Sahlgren, är hans utsaga om "uppsnyggning" av Hosta ett antagande (om han är rätt citerad). Och "alla nutida källor" verkar i grund och botten gå tillbaka till Sahlgren. Finns det något belägg för att en sådan uppsnyggning medvetet ska ha ägt rum vid en viss tidpunkt, såsom kyrkböcker eller andra dokument?

Sahlgrens och hans eftersägares antaganden kan förstås mycket väl vara korrekta, men de tycks vila på lösa antaganden. (Särskilt resonemanget kring sjukdomssymtomet "hosta" synes mig långsökt!) Därför tycker jag man inte kan uttala sig med den nivå av säkerhet som Calissendorff/Larsson har gjort: "namnet har alltså inget med hov- att göra" (min kursivering).

En förklaring till Hosta kan vara att man vid kristendomens införande i skrift ville dölja Hovsta-namnets hedniska ursprung. Men Hovsta kan ändå ha levt kvar i muntligt bruk, och någon gång på 1700-talet kanske man "gav upp" Hosta, om det ändå inte användes i dagligt bruk. Att notera är att Hovsta uttalas [hå:vsta], trots att utsocknes intuitivt uttalar namnet [ho:vsta]. Det antyder - om uttalet varit oförändrat genom seklerna - att förledet Hov- ändå kan vara det ursprungliga, eftersom Hosta rimligen borde uttalas [ho:sta].

För att göra en lång historia kort: Jag tycker inte Sahlgrens indiciekedja (i alla fall inte som den redovisats ovan) är tillräckligt stark för att man ska kunna utesluta en ursprunglig koppling till "Hov-" i bemärkelsen offer- eller kultplats. Tvärtom ter det sig inte osannolikt att svenskar och norrmän som utvandrade till Island (fr.o.m. år 874) tog med sig en del ortnamn hemifrån. Mitt förslag är att båda tolkningarna får komma till tals i artikeln. Peterappelros 30 maj 2010 kl. 12.36 (CEST)

När det gäller Sahlgrens åsikt om hur Hosta har blivit Hovsta kan du, om du vill, själv kontrollera i den angivna källan, som finns på stadsbiblioteket i Örebro, att det var på det sättet han såg namnförändringen. I hans uppsats finns många liknande exempel (t.ex. hur Svinavad har blivit Svennevad o.s.v. o.s.v.). Att han sedan kanske inte alltid har rätt är en annan sak. Just detta att en anknytning till hosta skulle ha lett till att Hosta blev Hovsta har inte Sahlgren lämnat några belägg för.

Den stora svårigheten, som jag ser det, är att orten på 1300-talet hette Hoosta (och liknande) och inte Hofsta. Det gör att man inte kan göra några paralleller med isländska Hofsstaðir, som nog aldrig har hetat Hostaðir. Författarna till Svenskt ortnamnslexikon är mycket medvetna om att hov betyder 'tempel, gudahus' o.s.v. i vissa ortnamn (sid 131-132). Ändå har de, när det gäller Hovsta, följt Sahlgrens tolkning. En mycket viktig regel när det gäller ortnamnstolkning är att "Tolkningen bör stå i samklang med namnets äldre skriftformer" (Svenskt ortnamnlexikon s. 11). Sedan kan man ju spekulera om att orten ursprungligen har hetat annat än vad skriftformerna från 1300-talet visar, men då saknas det belägg. MaxLove 30 maj 2010 kl. 22.09 (CEST)

Jag håller med om att det är en besvärande omständighet för Hofstaðir-tolkningen att det på tidiga kartor inte funnits något "f" i namnet. Dock kan jag tycka att uppsnyggningshypotesen lika mycket saknar belägg som att Hovsta från början kan ha hetat just "Hovsta", men att namnet av någon anledning nedtecknats som "Hosta" (eller liknande stavningar). Peterappelros 31 maj 2010 kl. 10.55 (CEST)

Jag tycker inte att det behöver vara just Sahlgrens hypotes om att sjukdomssymptomet hosta som har gjort att Hosta har ändrats till Hovsta. Men det är hur som helst ett faktum att Hosta blev Hovsta på 1700-talet, och någon orsak till förändringen måste det finnas. Och nog låter väl Hov (uppvaktning) bättre än Ho-? Så även om Sahlgrens hypotes för att förklara förändringen Hosta > Hovsta inte behöver vara rätt så finns det ändå någon orsak till att namnet förändrades. Att man efter minst 400 år bestämt sig för att Hosta nog skulle vara Hovsta i alla fall, för att det kanske en gång hade hetat så, verkar för mig vara en helt orimlig hypotes. Istället vill jag hänvisa till Wikipedia:Ingen originalforskning "Wikipedia är inte rätt ställe för att publicera nya forskningsresultat eller slutsatser. Det enda sättet att visa att innehåll i artiklar inte är egen forskning, en egen tolkning, egen slutsats eller egen åsikt är att ge källhänvisningar." Att det i Hovsta f.d. socken finns "flera gravfält, ett par domarringar och bautastenar" betyder inget i sammanhanget, för fornminnen finns det mängder av i Svealand och Götaland. Att det ena av Islands Hofstaðir var en viktig plats (kanske även för hednisk kult) bevisas av de utgrävningar man gjort där. Något liknande har inte gjorts i det närkingska Hovsta. Hur som helst, om du fortfarande vill hålla fast vid din egna hypotes får du väl göra det, men var då medveten om att det bryter mot Wikipedias regler Wikipedia:Ingen originalforskning MaxLove 8 juni 2010 kl. 17.55 (CEST)

Att det finns släktskap mellan Hovsta och Hofstaðir behövs knappast någon originalforskning för att konstatera. Det är ju Sahlgren som vill visa att det uppenbara inte behöver vara sant. Jag tror att Sahlgren skulle vara den förste att erkänna att hans hypotes inte med nödvändighet behöver vara korrekt. Vi kan ju alla se hur ortsnamnen förändrats genom seklerna, och det är inte alltid helt lätt att veta vad som ligger bakom den ursprungliga stavningen eller förändringarna över tid. Det är ju först på 1800-talet som ett någorlunda enhetligt skriftspråk utvecklat sig. I Calissendorffs / Larssons bok läser man (s. 47): "Skrivningar med -ff- och -ffw- kom in först på 1600-talet...". Man kan därför fundera över, att om skrivningen inte fanns före 1600-talet, fanns då inte heller uttalet -ff-? Vidare citerar jag ur från samma stycke: "Hovsta har också en förled som tros innehålla ett mansnamn... Namnet har alltså ingenting med ordet hov att göra." (Mina kursiveringar.) Calissendorff / Larsson gör ett logiskt felslut här. En "tro" kan inte leda till säker slutsats. Detta är analogt med Sahlgrens "uppsnyggningshypotes" som inte finns styrkt (i alla fall inte som den redovisats ovan). En hypotes kan inte bli "sanning" innan den är styrkt, vilket inte behöver betyda att den är felaktig. Avslutningsvis: Som naturvetenskaplig forskare inom medicin, där vi använder oss mycket av statistik, vet jag, trots siffrornas skenbara noggrannhet, att forskare kan komma fram till skilda slutsatser och tolkningar av sina resultat. Då är det ändå så att den vetenskapen brukar betraktas som mer "exakt" än forskning inom humaniora. Det innebär inte att humanistisk forskning behöver vara sämre, bara ännu större ödmjukhet krävs vid tolkningen av data. Peterappelros 8 juni 2010 kl. 23.20 (CEST)

Varför anser du det som självklart att det finns släktskap mellan Hovsta och Hofstaðir? Du har ju själv skrivit :"Jag håller med om att det är en besvärande omständighet för Hofstaðir-tolkningen att det på tidiga kartor inte funnits något "f" i namnet". Du har ju ingen källa till ditt påstående om Hofstaðir > Hovsta. För not 5; Einar Laxness: Landið þitt Ísland, Lykilbók. Örn og Örlygur, Reykjavík 1985 handlar väl inte om Hovsta utan om Hofstaðir? Och då har du med den källan alltså påstått det som skulle bevisas: att det finns en släktskap mellan Hovsta och Hofstaðir. Boken är därmed ogiltig som källa. För övrigt finns den inte med i boksökbasen Libris, så den som vill kolla källan måste väl beställa den från Háskóli Íslands?

Du har rätt i att att Calissendorff/Larsson gör ett logiskt felslut i Ortnamn i Närke. Det är ju sant som du skriver att de menar att Hovsta har en förled som tros innehålla ett mansnamn. Redan Sahlgren skrev år 1927 i Namn och bygd (s. 63) att "F. led. är väl urspr. gen. av ett mansnamn *Hō(r) (eller Hōe), bildat av ett fsv. adj. *hō(r) 'hög'..." Observera att det här är ett exakt citat, så det är inget du kan försöka ifrågasätta, så som du på sätt och vis ifrågasätter mitt referat av Sahlgrens hypotes om uppsnyggning. (Du kan också få ett exakt citat av det om du vill, men eftersom inte Sahlgren har bestyrkt sin uppfattning därvidlag har det väl ingen större betydelse.) Även om man som Sahlgren m.fl. tror att det kan vara på ett visst sätt, bevisar det knappast att din hypotes om Hofstaðir (som du tycks var säker på) är riktig. Nåväl, såväl Ortnamn i Närke, Nationalencyklopedin och Svenskt ortnamnslexikon följer Sahlgrens hypotes från 1927. Det är just en hypotes, för ingen vet hur ortnamnet skrevs före 1300-talet. Inte ens du, eftersom belägg från tiden före 1300-talet saknas. Att namnet tros innehålla ett visst mansnamn är det närmaste sanningen som någon ortnamnsforskare kan komma. En stor del av ortnamnen på -sta, -stad och -staðir innehåller just mansnamn eller mansbinamn. Det gäller även på Island med namn som Egilsstaðir, Einarsstaðir, Ketilsstaðir, þóroddsstaðir, Eiríksstaðir m.fl., m.fl.

För hypotesen om mansnamnet finns det ett flertal språkvetenskpliga verk som källa: Sahlgren (1927), Ortnamn i Närke och Svenskt ortnamnslexikon. Ortnamn i Närke är standardverket för närkingska ortnamn och Svenskt ortnamnlexikon är standardverket för svenska ortnamn. Och egentligen ska allt som skrivs i Wikipedia vara bestyrkt av källor. Även om inte ens så skickliga forskare som Jöran Sahlgren säkert kan fastslå vad förleden i Hosta (senare Hovsta) egentligen betyder, så är ju hypotesen om ett mansnamn att föredra framför en hypotes av en person som inte är insatt i ortnamnsforskning. Därför måste man anse att din hypotes är just din och inget annat, och att den egentligen inte har i texten om Hovsta att göra. Humanistisk forskning kan inte bli någon exakt vetenskap som naturforskning, men det innebär inte att vilka åsikter som helst är hållbara. Med vänlig hälsning. MaxLove 10 juni 2010 kl. 12.46 (CEST)

Nej, du har missförstått mig. Jag är i högsta grad osäker på att "min" hypotes är riktig. Vad jag vill visa med diskussionen, är att det finns åtminstone två möjliga ursprung till Hovsta-namnet. Kanske är ingen av dessa riktig. Jag har heller inte ifrågasatt dina citat av Sahlgren m.fl. Jag tycker däremot att Sahlgrens utsagor lämnar öppet för flera tolkningar, i synnerhet som både han själv och Calissendorff/Larsson använder ord som "väl" och "tros". Och Calissendorff/Larsson har ju faktiskt nämnt den omedelbara tolkningen av Hovsta, även om de avfärdar den. Detta sannolikt på grundval av Sahlgrens tolkning. Men i Calissendorffs/Larssons text finns en mening som gör mig lite förundrad: "Skrivningar med -ff- och -ffw- kom in först på 1600-talet...". Om nu skrivningar som -vst- eller -fts- inte fanns, hur vet man att uttalet -vst- inte fanns? Vad vi däremot vet, är att det finns väldigt många svenska orts- och gårdsnamn som börjar på Hov-. Det torde vara bortom all diskussion att förleden i de fallen har släktskap med det isländska Hof- i bemärkelsen "offerplats, kultplats". Är det då fullständigt uteslutet att namnet Hovsta kan ha uppstått på samma sätt, låt vara att det finns fler möjligheter?

Jag tycker att det finns felande länkar i båda hypoteserna: 1. I "min": Det står Hosta på de äldsta kartorna. 2. I Sahlgrens: Det heter Hovsta efter 1700. Varför blev Hosta till Hovsta? Uppsnyggningshypotesen är inte belagd. (Och det är inte ditt fel!) Peterappelros 10 juni 2010 kl. 23.36 (CEST)

Jag är oense med dig om att Hovsta kan ha uppstått av hov. Om man tänker sig att Hosta aldrig hade ändrats till Hovsta, hade du då över huvud taget funderat på om Hosta kunde vara en parallell till Hofstaðir? Du skriver att det finns väldigt många svenska ort- och gårdsnamn som börjar på Hov-. I Svenskt ortnamnslexikon finns bara uppgifter om att de enstaviga ortnamnen på Hov skulle ha samma betydelse som Hof i Hofstaðir. Vilka övriga ortnamn i Sverige anser du skulle ha betydelsen 'hednatempel'? Det kan jag inte hitta några uppgifter om. Om Hovby står det i Svenskt ortnamnslexikon att det "innehåller sannolikt ett till ho 'ho träränna; kvarnränna bildat ånamn". Om Hovdala står det att "namnets förled är oklar." Om Hovgården står det "I namnet ingår ordet hovgård 'herrgård', 'huvudgård'". Om Hovenäset står det "Namnet innehåller i förleden genitiv pluralis av fvn haugr 'hög'". Vilka svenska ortnamn menar du då skulle innehålla Hov- (förutom de enstaviga Hov)? Har du i så fall några belägg för dessa eventuella namn på Hov- som du inte har skrivit om? Den andra hypotesen, den om att Hosta (sedermera Hovsta) skulle innehålla ett mansnamn, tycker jag däremot är trolig. I Ortnamnsregistret finns från år 1564 registrerat förleden Hoe, http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2tx001/324210d1/p1/0000029a.pdf : "i Hoesta --- socken". Just Hoe är ett av de mansnamn som Sahlgren antar kan vara det som bildar förleden i Hosta. MaxLove 11 juni 2010 kl. 08.30 (CEST)

Om ortnamnet Hovsta är du alltså oense med mig och, som det verkar av din diskussion, även om Frövi-Näsby församling, där min uppfattning (men inte din) stämmer med Svenskt ortnamnslexikon, liksom i fallet Hovsta. Sedan är du oense med fackkunskapen beträffande ortnamnens tolkning rent allmänt, vad jag kan förstå. Jag har redan tidigare citerat Svenskt ortnamnslexikon, s. 11, "Tolkningen bör stå i samklang med namnets äldre skriftformer". Jag kan även citera Bengt Pamp "Ortnamnen i Sverige" Studentlitteratur, Lund, 1988, s. 16: "Tolkningen skall stämma med namnens äldre skriftliga belägg. Endast en amatör försöker tolka ett äldre ortnamn med utgångspunkt i dess nuvarande form i skrift." Vidare är du oense med Wikipedia, när det gäller WP: Ingen originalforskning, som jag tidigare har diskuterat. Man ska alltså inte redovisa egna åsikter i artiklarna, utan hålla sig till det som kan källbeläggas. Med vänlig hälsning. MaxLove 11 juni 2010 kl. 15.35 (CEST)

I Sverige torde finnas minst ett 100-tal orter och gårdar som har förleden hov-. Bara i en vanlig bilatlas finns över 60 i registret. På Island finns c:a 100 platser med förleden hof-. Den isländska befolkningen härstammar till stor del från Norge och Sverige, varifrån de utvandrade före år 1000, alltså före kristendomens införande. Är det en fullkomligt orimlig tanke att skandinaverna skulle ha tagit med sig en del ortnamnstraditioner hemifrån? Och om det nu är som Calissendorff/Larsson säger: "Skrivningar med -ff- och -ffw- kom in först på 1600-talet...", hur kunde man före 1600-talet stava en ort med uttalet Hovsta, om inte -ff- eller -ffw- hade införts i skrift?

Skillnaden mellan dig och mig, MaxLove, är att jag som senior forskare tappat respekt för en del forskningsresultat. Bara för att en sak råkar stå i en bok, eller t.o.m. i en peer-review-granskad tidskrift, behöver det inte vara liktydigt med sanningen. Börjar man gå tillbaka till källorna finner man ibland att vissa "sanningar" i grunden vilar på lösa antaganden. Om antagandena faller, rasar hela bygget. Du har fel när du hävdar att jag är "oense" med dig. Jag har överhuvudtaget ingen bestämd åsikt i den här frågan. Om något är i så fall min åsikt att det är bäst att hålla sinnena vidöppna i ett så mångtydigt område som tolkning av ortsnamn. Peterappelros 11 juni 2010 kl. 23.12 (CEST)

Det skulle vara intresant att veta dina synpunkter på Wikipedias krav på källor och Wikipedias negativa inställning till vad man kallar "originalforskning", som bland annat säger att man inte ska redovisa egna åsikter i artiklarna. Det är ju precis vad du har gjort i artikeln Hovsta när du skriver "En tolkning av ortsnamnet är att det har anknytning till det fornnordiska "hof", i bemärkelsen "tempel, kultplats"". Tolkningen är ju enbart din egen och bryter uppenbart mot det här att man inte ska redovisa egna åsikter i artiklar. Och tror du verkligen att du skulle ha skrivit att Hosta skulle ha kommit av hof eller hov om inte namnet Hosta hade blivit Hovsta någon gång på 1600-talet eller 1700-talet, utan fortfarande hade hetat Hosta? MaxLove 12 juni 2010 kl. 10.19 (CEST)

Nu är det inte "min" åsikt att hov kan betyda "kultplats, offerplats, fornnordiskt gudatempel", m.m. Titta i vilken ordbok som helst, där finns dokumentationen. Det är Sahlgren som söker visa att tolkningen kan vara en annan än den som man finner i ordböcker. Han kan ha rätt, men han kan också ha fel. Hans resonemang bygger på tre förutsättningar: dels att det skrivna namnet Hosta aldrig uttalades "Hovsta", dels att en medveten skriftlig "uppsnyggning" ägde rum på 1600- eller 1700-talet, och dels att denna ändring anammades av de bofasta.

Många ortsnamn kan tolkas på flera sätt, även om en enskild forskare någon gång hävdat sin mening. Var inne och tittade på hur man tolkar Håtuna, och hade med hänsyn till Sahlgrens och Calissendorff/Larssons åsikter förväntat mig att den gängse tolkningen skulle vara "det högt belägna tunet". Men icke! I det fallet har någon hävdat att förleden hå- betyder "liten vik". Detta säkert en fullt gångbar tolkning av namnet. Men förleden hå- finns ju även i bemärkelsen "hög", både i Håkull, som är högsta punkten på Kullen, och i bynamnet Håsta i Gräve, vars förled Calissendorff/Larsson menar kan betyda "den högväxte". I isländskan finns även förledet há- (uttalas [hao] med kort a) i många orts- och platsnamn, vilket betyder "hög". Jag vill med denna diskussion visa att en annan fullt möjlig tolkning av Håtuna kan vara "det högt belägna tunet". Ett eventuellt inlägg i Håtuna-artikeln i den frågan får emellertid någon annan göra. Men du är uppenbarligen motståndare till en pluralistisk ansats när det gäller ortnamnstolkningar? Peterappelros 12 juni 2010 kl. 12.02 (CEST)

Nej då, jag är inte motståndare tiil en pluralistisk ansats. Jag vet att sådana är rimliga in del fall, men inte i samtliga fall. Så exempelvis Skövde har tolkats på minst 7 olika sätt (varav på två olika sätt av Jöran Sahlgren, fast med långt mellanrum mellan tolkningarna), och att det inte är tillfredsställande utrett vilken tolkning som är den riktiga. Svenskt ortnamnslexikon har fastnat för två olika av dessa tolkningar. Den tolkning av Håtuna som finns i Wikipedia stämmer med den som finns i Svenskt ortnamnslexikon och jag utgår från att de 4 professorerna, forskningschefen Eva Brylla och forskningsauktuarie Mats Wahlberg (alla 6 är kända nutida ortnamnsforskare) som har skrivit det verket inte är helt ute och cyklar. Sedan märker jag ju att du undviker mina frågor i mitt föregående inlägg. Var de kanske för svåra? MaxLove 12 juni 2010 kl. 17.02 (CEST)

Jag tycker jag har svarat dig på den ena punkten: Det är inte min idé att hov betyder "kultplats" m.m. Efterledet -sta behöver vi kanske inte diskutera närmare. Därmed avvisar jag inte riktlinjerna på Wikipedia:Ingen originalforskning, om det är det du menar. Svaret på den andra frågan: Om Hovsta skulle ha hetat Hosta idag, hade läget varit ett helt annat. Men nu gör det inte det. Peterappelros 12 juni 2010 kl. 18.35 (CEST)

När det gäller betydelsen av hof har du först skrivit "kultplats, offerplats" med hänvisning till Isländsk-svensk ordbok, s. 133. Rabén & Sjögren 1972. Den 30 maj har du skrivit "tempel, kultplats" med hänvisning till samma bok. De här betydelserna av hof tycker jag verkar helt okey och jag har aldrig ifrågasatt att det skulle betyda annat än det du har skrivit. Svenskt ortnamnlexikon skriver att hov betyder "tempel, gudahus" och det har jag heller ingen invändning mot.

När det gäller vår diskussion om ortnamnet Hovsta citerar jag återigen det som lundaforskaren Bengt Pamp skrev i "Ortnamnen i Sverige": "Tolkningen skall stämma med namnens äldre skriftliga belägg. Endast en amatör försöker tolka ett äldre ortnamn med utgångspunkt i dess nuvarande form i skrift." Nämnda regel följde den professionelle ortnamnsforskaren Jöran Sahlgren när han tolkade ortnamnet Hovsta i "Sta-namnen i Närke" i Namn och bygd 1927, där han bl.a. utgick från formen (j) Hosta 1414. Samma regel har forskarna bakom Svenskt ortnamnslexikon tillämpat när de tolkade Frövi i Näsby församling och utgick från (i) Ffrødehwi 1457 och när de tolkade Torsby i Fryksände församling och utgick från Toresbyn 1540. Jag förstod av diskussionen att du har en sakral tolkning av Frövi och Torsby, men modern ortnamnforskning i form av Svenskt ortnamnslexikon har alltså inte den uppfattningen.

Med det här avslutar jag för min del den här diskussionen med dig. Med vänlig hälsning. MaxLove 13 juni 2010 kl. 09.22 (CEST)

Jag tror helt och hållet på den generella reglen, att man ska utgå från ortnamnet som det först skrevs. Problemet är bara att skriftspråket inte var så utvecklat före år 1600, och att talat språk då inte med nödvändighet behöver ha skrivits på samma sätt som nu. Jag citerar åter Calissendorff/Larsson: "Skrivningar med -ff- och -ffw- kom in först på 1600-talet...".

Professors-snacket i samband med Håtuna faller jag inte för, d.v.s. "de är ju professorer, de måste veta bäst". (Vilket naturligtvis inte alls hindrar att professorer ofta har rätt.) Nu var det ju inte Håtuna vi diskuterade, men allmänt sett tycker jag att diskussioner ska föras med goda argument och referenser, inte med hävdande av tolkningsföreträde. Då blir ju diskussioner meningslösa.

Diskussionen är också avslutad för min del. Imorgon åker jag söderöver på semester. Trevlig sommar! Peterappelros 13 juni 2010 kl. 22.00 (CEST)

Jag har nu tagit bort den längre texten om ortnamnet och lagt in det som är relaterat till Svenskt ortnamnslexikon, som måste ses som den senste och helt auktoritiva källan.Yger 2 januari 2012 kl. 08.56 (CET)

Hovsta vs. Hovsta socken

Betr. vad som ska stå i respektive artikel: Min åsikt är att artikeln om Hovsta socken har framför allt historisk betydelse. Sockengränserna saknar relevans för nutidens människor, vilket förstås inte betyder att de saknar intresse för användare av Wikipedia. Aktuell information, såsom nytillskapade naturreservat (som ligger i bebyggelsens omedelbara närhet, och som inte fanns på socknens tid), bör därför enligt min mening absolut ligga på tätortssidorna, inte i artiklar som vi söker på när det gäller historisk information. Peterappelros 9 januari 2011 kl. 10.44 (CET)

Det handlar nog lite generellt om vad vi har i sockenartikeln respektive andra artiklar, men undantag är givetvis välkomna då det finns en bra anledning. Tätorten är som begrepp ganska strikt definierad. Det innefattar i princip bara ett område på 166,37 hektar och 2773 människor (2005) och egentligen inget annat. Det finns ingen administration kopplat till det, och före den tid då det fanns en tät bebyggelse, så fanns inte tätorten. Det blir därför ofta naturligt att material om naturen, (som funnits längre än bebyggelsen) hamnar i sockenartikeln. Men som sagt, jag är helt öppen för ett alternativ när det finns en bra anledning, och det låter som du har det. -- Lavallen 9 januari 2011 kl. 10.52 (CET)

Bakgrunden till det arbete jag gjort, är två saker. Det ena är det som du beskriver att det är önskvärt med ett uppslagsord ddd socken, då det är ett begrepp som åtminstone funnits och det behöver gå att länka till ett sådan begrepp. Den andra bakgrunden är den accelererande hopslagningen av församlingar som skett under 00-talet och som innebär att numera bara är en liten del av de gamla socknarna som nu motsvaras av en församling. Denna bakgrund har lett till många diskussioner där ett hållpunkt, med mycket bred konsensus varit att artiklar bör renodlas, dvs ort, församling och socken bör normalt inte beskrivas i samma artikel. Sedan har det varit en längre diskussion som kulminerade på bybrunnen i somras där slutsatsen var att vi bör förstärka den trend som redan startats, nämligen att geografi och naturinfo exkluderas ur ur församlingsartiklarna och i stället läggs som info i sockenartiklarna. Som lavallen skriver så ligger naturreservaten inte i orten och bör då inte skrivas som så är, medan de naturligtvis kan nämnas om utflyktsmål eller dylikt. Och enligt diskussionen i somras så är det sockenartikeln som är lämplig plats för den om de inte passar i annan artikel, eller som helt fristående som de oftast är.Yger 9 januari 2011 kl. 11.47 (CET)

Då lägger jag helt enkelt över informationen om naturreservaten till självständiga artiklar, så är vi väl något så när överens. Informationen är möjligen något mager, eftersom det inte finns så mycket att skriva om dem. Detta är naturreservat som är tillskapade i syfte att vara "tätortsnära", inte i första hand för deras enastående naturtillgångar. Peterappelros 9 januari 2011 kl. 12.25 (CET)

Låter bra. Som du ser i Kategori:Naturreservat i Örebro län finns det många korta artiklar om naturreservat (fö borde väl dessa in i en Kategori:Naturreservat i Örebro kommun). Yger 9 januari 2011 kl. 15.54 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Hovsta socken. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20061015111818/http://www.hembygd.se/index.asp?lev=3310 till http://www.hembygd.se/index.asp?lev=3310

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 25 juni 2018 kl. 15.48 (CEST)