Hoppa till innehållet

Djurgårdens IF

Från Wikipedia
Djurgårdens IF
Jan "Lillen" Svensson.png
Jan "Lillen" Svensson
HemortStockholm, Sverige Sverige
Aktiv12 mars 1891–
VerksamhetBandy
Basket
Bordtennis
Fotboll (dam)
Fotboll (handikapp)
Fotboll (herr)
Handboll
Innebandy
Ishockey (dam)
Ishockey (herr)
med flera
Tidigare verksamhetNordisk skidsport
Dragkamp
SmeknamnDjurgår'n, Järnkaminerna, Blåränderna, Diffen
FörkortningDIF
Webbplatshttps://www.dif1891.se/
Alberget 4A, Djurgårdsvägen 124.
Alberget 4A, här bildades Djurgårdens IF den 12 mars 1891.

Djurgårdens Idrottsförening även kallat Djurgårdens IF, förkortat DIF eller i folkmun Djurgår'n är en svensk idrottsförening som grundades på Djurgården i Stockholm den 12 mars 1891[1] av cirka 20 ungdomar. Djurgården är en flersektionsförening. Den mest framgångsrika sektionen är boxningssektionen, räknat i antal SM-guld,[2] medan de massmedialt mest följda kan vara sektionerna för fotboll respektive ishockey. Sedan 1991 är föreningen en alliansförening. Ordförande är sedan 2019 Andreas von der Heide.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Grundandet av föreningen – Kåkstadens söner sluter förbund

[redigera | redigera wikitext]

I Stockholm befanns i slutet av 1800-talet förlagt hos det Norska Gardet, som med sina uppvisningar i backhoppning på skidor inspirerade ett antal ungdomar på Djurgården att bilda en kamratklubb. På vintern tävlade man på hemmagjorda, primitiva skidor; på somrarna ägnade man sig åt kapprodd (med vanliga ekor) samt löpning, hopp och kast.

Man fick dock inte någon ordentlig ordning på aktiviteterna förrän den 22-årige John G. Jansson tillsammans med ett dussin kamrater den 12 mars 1891 bildade Djurgårdens IF på ett (numera försvunnet) kafé med adressen Alberget 4A (nuvarande Djurgårdsvägen 124) på Djurgården. Grundandet av Djurgården kallas i jubileumsboken Djurgårdens IF 100 År för Kåkstadens söner sluter förbund.[3] Det här då kamraterna som bildade föreningen bodde i "kåkstaden" och hamnkvarteren Djurgårdsstaden där merparten av killarna arbetade inom sjöfartsindustrin. John G. Jansson hade ett så kallat manschettyrke och arbetade på kontor på rederiet Neptunbolaget. I övrigt hade många tunga sjöfartsyrken som iläggare, eldare, maskinskötare och sjöman. Det bestämdes att medlemmarna måste vara Djurgårdsbor, eller ha bott på Djurgården någon gång under sin livstid. Under hösten 1892 gick östermalmsklubben Stockholms Östra IK upp i Djurgårdens IF med villkoret att man ändrade stadgarna så att även andra än personer boende på Djurgården tilläts bli medlemmar.

De flesta av medlemmarna kom från arbetarklassen och föreningen fortsatte att vara en relativt utpräglad arbetarförening under sina första årtionden.[4]

Anläggningar under 1900-talets första decennier

[redigera | redigera wikitext]

1899 invigdes Idrottsparken på Norra Djurgården där Stockholms Stadion senare byggdes. Intill invigdes Östermalms IP 1906. De här två arenorna användes fram till 1910 då Stadion började byggas. Under åren 1911 till 1935 arrenderade Djurgårdens IF Tranebergs idrottsplats, för fotboll men denna fick de sedan lämna tillbaka till Stockholms stad för bebyggelse. Under åren på Traneberg spelades dock en del matcher fortsatt på Stadion. [5] Fotbollsaktiviteterna förflyttades helt och hållet hösten 1936 till Stockholms Stadion.

Man förfogade från 1890-talets mitt till och med 1936 över en egen skidbacke i Saltsjöbaden.

SM-guld

[redigera | redigera wikitext]

År 1897 erövrade Djurgårdens IF sitt första SM-guld genom kulstötaren Gustaf Söderström, guldet gällde kulstötning med bägge händerna.[6] Sedan dess har Djurgården samlat på sig 475 SM-titlar i 25 olika sporter. Boxningsföreningen har 112 SM-guld bara för sig, brottningen 52 och fäktningen 47. Med 16 SM-guld är Djurgårdens IF mesta mästare i ishockey. Med tolv SM-guld ligger Djurgårdens IF på delad fjärdeplats över antalet SM-guld i fotboll. Djurgårdens IF vann 1912 SM-guld i både fotboll och bandy ("vinterns fotboll") samma år, en bedrift som endast AIK kunnat upprepa. Djurgårdens Damhockey vann sitt historiskt första SM-guld 2017 i ishockey.

Djurgårdens IF är den starkaste flersektionsföreningen i Storstockholm.[2]

År 2022 har Djurgårdens IF 475 SM-guld totalt fördelat på 25 sektioner[7]. I juli 2019 vann DIF även två guld i beach soccer, herrar och damer, men dessa räknas ej som officiella guld enligt förbundet.[8]

Djurgårdens IF:s 475 SM-titlar är fördelade på följande sektioner:

Sektioner

[redigera | redigera wikitext]
Två av Djurgårdens IF fotbolls officiella tröjor genom åren.

Djurgårdens IF ombildades 1991 till en alliansförening, där samtliga idrotter fick bilda egna föreningar, med eget ekonomiskt och sportsligt ansvar, men med samma symboler och färger.[35] Idag finns det aktiva föreningar.[36] Djurgårdens IF är Sveriges största alliansförening sett till antalet medlemmar för samtliga sektioner. 2020 uppgick det totala antalet medlemmar i samtliga föreningar till 27 217 [37] där Djurgårdens IF Fotboll har flest medlemmar inom alliansföreningen med 17 022 medlemmar [38].

Tidigare har DIF även haft andra sektioner. Föreningen hade exempelvis en framgångsrik backhoppningssektion under 1900-talets första hälft.

Smeknamn

[redigera | redigera wikitext]

Anhängare och utövare inom Djurgårdens IF har flera smeknamn som till exempel Järnkaminerna, Blåränderna och Stockholms stolthet.

  • Järnkaminerna är ett smeknamn på Djurgårdens IF:s fotbollslag, som uppstod på 1960-talet då laget uppfattades spela en hård fotboll. Namnet sägs komma av utseendet på tröjorna, där särskilt bortatröjorna med mörkblå och röda ränder förde tankarna till kaminer av järn med galler och glödande insida. Numera används smeknamnet även inom ishockeyn och även inom de flesta sektioner. Nu för tiden är Järnkaminerna ett namn som används av Djurgårdens supportergrupp.
  • Blåränderna används främst som smeknamn på Djurgårdens IF:s fotbollslag då tröjorna är just blårandiga, något de inte är i till exempel Ishockey.
  • Stockholms stolthet används såväl inom Djurgårdens IF Fotboll som inom Djurgårdens IF Hockey. Det är främst inom de två tidigare nämnda sektionerna som smeknamnet används.
  • Mesta Mästarna är det smeknamnet som oftast används på ishockeymatcher, då de har flest SM-tecken. Det kan även användas som smeknamn för föreningen då de är mesta mästarna i många andra sporter, samt topp 5 över SM-guld totalt i alla sporter tillsammans (457).

Supportrar

[redigera | redigera wikitext]

Djurgårdens IF har supportergrupper som Järnkaminerna, tidigare "Blue Saints", och Djurgårdens Supporters Club. Även Sektion F är en slags supportergrupp. Sektion F har sitt ursprung i en sektion på Stockholms Stadion. Sektion F har en högre medelålder än klacken (Järnkaminerna) och är inte organiserad. Under senare år har det varit Järnkaminerna som tillsammans med Sektion F drivit på från läktarplats. Det finns även ett otal mindre grupperingar under Järnkaminerna ute i landet, såväl som på Åland. Djurgårdens IF har även en officiell tifogrupp, Sofialäktaren Tifo, bildad 2013. Mellan säsongerna 2005 och 2012 fanns tifogruppen Fabriken Stockholm.[40] Man har även en organiserad ultrasgrupp, Ultra Caos Stockholm, med tillhörande undergrupp Caos Kids. Inom ishockeyn har en grupp, som står på Aktiv sittplats, vid namn Blue Brigade växt fram.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938 

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Martin Alsiö (19 november 2004). ”De allsvenska klubbarnas födelsedagar”. Bolletinen. http://www.bolletinen.se/sfs/allsvenskan/grundades.pdf. Läst 10 oktober 2011. 
  2. ^ [a b] ”'Dif glänser i slaget om titlarna'”. Svenska Dagbladet. 24 februari 2004. Arkiverad från originalet den 10 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070510071916/http://www.svd.se/dynamiskt/sport/did_6957077.asp. Läst 4 april 2007. 
  3. ^ ”1891 - Kåkstadens söner sluter förbund”. Djurgården Fotboll. 24 oktober 1999. https://dif.se/om-oss/historia/historiska-artiklar/1891-kakstadens-soner-sluter-forbund. Läst 12 juli 2019. 
  4. ^ Andersson, Torbjörn (2002). Kung fotboll: den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut 
  5. ^ ”DIF Fotbolls historia 1891-1949”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929092643/http://www.dif.se/sidor/?historia1891-1949. Läst 4 april 2008. 
  6. ^ DIF-arkivet Arkiverad 28 januari 2021 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2012-07-06
  7. ^ ”www.difhistoria.se”. https://difhistoria.se/wp-content/uploads/dif_sm_guld_seniorer.pdf. Läst 30 augusti 2024. 
  8. ^ ”SM beach soccer”. www.svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 5 april 2019. https://web.archive.org/web/20190405221449/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/ovriga-serier/tidigare-vinnare---beach-soccer/. Läst 25 oktober 2019. 
  9. ^ ”109 SM-finaler åren 1907 – 2007 (100 år)” ( PDF). Arkiverad från originalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821133857/http://www.svenskbandy.se/files/%7B263F31E8-700A-4870-968B-770889BE8A58%7D.pdf. Läst 9 juli 2007. 
  10. ^ [a b c d e f g] Rehnberg, Bo; Mats Wickman (1991). Djurgårdens IF 100 år: 1891-1991. Sellin & partner förlag. ISBN 91-7055-029-8 
  11. ^ ”SM genom tiderna (1925-)”. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930224324/http://www.svenskbordtennis.com/t2.asp?p=44806. Läst 9 juli 2007. 
  12. ^ ”Mästerskap genom tiderna, Svenska seniormästare”. http://www.difboxning.se/historia/mastare/senior.shtml. Läst 28 juli 2009. 
  13. ^ ”Svenska Mästare landsväg tempo”. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928071628/http://www.scf.se/files/%7B45B6EBC9-1F58-4DE5-BDB3-D4BB3F92E48F%7D.htm. Läst 9 juli 2007. 
  14. ^ ”Svenska mästarinnor & publiksnitt 1973-”. Arkiverad från originalet den 1 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070501053448/http://www.svenskfotboll.se/t2dam.aspx?p=287913. Läst 9 juli 2007. 
  15. ^ ”Svenska mästare 1896-1925, 1931-”. Arkiverad från originalet den 2 september 2007. https://web.archive.org/web/20070902183207/http://www.svenskfotboll.se/t2all.aspx?p=287554. Läst 9 juli 2007. 
  16. ^ ”SM florett herrar, ind”. Arkiverad från originalet den 11 november 2007. https://web.archive.org/web/20071111023311/http://www.fencing.se/seniorer/sm-florett-herrar-ind/. Läst 9 juli 2007. 
  17. ^ ”SM florett damer, ind”. Arkiverad från originalet den 11 november 2007. https://web.archive.org/web/20071111023137/http://www.fencing.se/seniorer/sm-florett-damer-ind/. Läst 9 juli 2007. 
  18. ^ ”SM florett damer, lag”. Arkiverad från originalet den 11 november 2007. https://web.archive.org/web/20071111023046/http://www.fencing.se/seniorer/sm-florett-damer-lag/. Läst 9 juli 2007. 
  19. ^ ”SM värja herrar, ind”. Arkiverad från originalet den 11 november 2007. https://web.archive.org/web/20071111023228/http://www.fencing.se/seniorer/sm-varja-herrar-ind/. Läst 9 juli 2007. 
  20. ^ ”SM värja herrar, lag”. Arkiverad från originalet den 11 november 2007. https://web.archive.org/web/20071111023202/http://www.fencing.se/seniorer/sm-varja-herrar-lag/. Läst 9 juli 2007. 
  21. ^ ”SM värja damer, ind”. Arkiverad från originalet den 11 november 2007. https://web.archive.org/web/20071111023110/http://www.fencing.se/seniorer/sm-varja-damer-ind/. Läst 9 juli 2007. 
  22. ^ ”SM värja damer, lag”. Arkiverad från originalet den 11 november 2007. https://web.archive.org/web/20071111023247/http://www.fencing.se/seniorer/sm-varja-damer-lag/. Läst 9 juli 2007. 
  23. ^ ”Grattis Djurgårdens IF till SM-guld nr 429”. dif.se. Arkiverad från originalet den 5 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140505164240/http://dif.se/2014/05/05/grattis-djurgardens-if-till-sm-guld-nr-429/. Läst 5 maj 2014. 
  24. ^ ”Värja Damer”. www.engarde-service.com. https://engarde-service.com/?Organisme=tavling&Event=sm2019&Compe=vd&lang=en&large=E. Läst 28 april 2019. 
  25. ^ ”SM-finaler och mästare genom tiderna” (pdf). Arkiverad från originalet den 8 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071008030749/http://www.swehockey.se/files/%7B16F91CEB-1F13-4DF3-A27F-AFFD906EE8DF%7D.pdf. Läst 9 juli 2007. 
  26. ^ ”SM-seniorer”. Arkiverad från originalet den 17 april 2015. https://web.archive.org/web/20150417005338/http://innebandy.se/sv/StatistikHistorik/SM-medaljer-genom-tiderna/SM-seniorer/. Läst 17 april 2011. 
  27. ^ ”Svenska mästare genom tiderna - BACKE/NORDISK KOMBINATION”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623124858/http://www.skidor.com/t2.asp?p=90126. Läst 9 juli 2007. 
  28. ^ ”Svenska mästare genom tiderna - LÄNGD HERRAR”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623125051/http://www.skidor.com/t2.asp?p=90002. Läst 9 juli 2007. 
  29. ^ ”Svenska mästare genom tiderna - LÄNGD DAMER”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927005733/http://www.skidor.com/t2.asp?p=89922. Läst 9 juli 2007. 
  30. ^ ”Svenska mästare genom tiderna - SKIDORIENTERING”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623124918/http://www.skidor.com/t2.asp?p=90347. Läst 9 juli 2007. 
  31. ^ ”Svenska mästare genom tiderna - ALPINT DAMER”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070819040541/http://www.skidor.com/t2.asp?p=85666. Läst 9 juli 2007. 
  32. ^ ”Svenska mästare genom tiderna - ALPINT HERRAR”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623124946/http://www.skidor.com/t2.asp?p=85767. Läst 9 juli 2007. 
  33. ^ ”Hörnblad & Sundin svenska mästare i störtlopp!”. Alpint Svenska Skidförbundet. Arkiverad från originalet den 20 april 2019. https://web.archive.org/web/20190420211252/https://www.skidor.com/Grenar/Alpint/foljoss/aktuelltalpint/2019/hornbladsundinsvenskamastareistortlopp. Läst 20 april 2019. 
  34. ^ ”Svenska Mästare på Bana”. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928071650/http://www.scf.se/files/%7BA7FCFD50-9EFC-4E47-BE72-ED6BA03586B1%7D.htm. Läst 9 juli 2007. 
  35. ^ ”Djurgårdsalliansen”. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929111829/http://www.difalliansen.se/index.html. Läst 9 juli 2007. 
  36. ^ ”Föreningar inom Djurgårdens IF”. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929111835/http://www.difalliansen.se/foreningar_kontakt.html. Läst 9 juli 2007. 
  37. ^ ”Djurgården är Sveriges största idrottsförening”. Djurgården Fotboll. 14 oktober 2020. https://dif.se/nyheter/nyhetsarkiv/2020/djurgardens-if-ar-sveriges-storsta-idrottsforening. Läst 24 januari 2020. 
  38. ^ ”Över 17 000 medlemmar”. Djurgården Fotboll. 22 september 2020. https://dif.se/nyheter/nyhetsarkiv/2020/over-17-000-medlemmar. Läst 14 oktober 2020. 
  39. ^ ”Ny förening i Djurgården”. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150715153809/http://alliansen.dif.se/2015/07/06/ny-forening-i-djurgarden/. Läst 15 juli 2015. 
  40. ^ ”Sofialäktaren Tifo | Järnkaminerna - Officiell supporterförening för Djurgårdens IF”. www.jarnkaminerna.se. http://www.jarnkaminerna.se/sofialaktaren-tifo/. Läst 30 januari 2016. 


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Djurgårdens_IF&oldid=56019049”