Hoppa till innehållet

Elias Fries (klockgjutare)

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Elias Fries
Född16 september 1720[1]
Linköpings församling[1], Sverige
Död8 juli 1791[1] (70 år)
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningKlockgjutare[1], ämbetsman[1], politiker[1]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[1]
Rådman, Jönköping[1]
Politiskt parti
Mösspartiet[1]
Redigera Wikidata

Elias Fries Thoresson, född 16 september 1720 i Linköpings församling, Östergötlands län, död 8 juli 1791 i Järsnäs församling, Jönköpings län, var en svensk klockgjutare, riksdagsledamot och rådman.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Elias Fries Thoresson föddes 1720 i Linköpings församling. Han var son till sporrsmeden Thore Fries och Catharina Börgesdotter.[2][3] 1746 påbörjade han en resa och besökte olika gjuthus, bland annat i Köpenhamn, Lübeck och Hamburg. Sommaren 1747 började arbeta hos klockgjutaren Gerhard Meyer i Stockholm och Norrköping. 8 maj 1752 blev han borgare i Jönköping och samtidigt fick han burskap som klock- och styckgjutare. Han var verksam från 1766 på kyrkokvarteret 11 i Jönköping.[4][5] 8 april 1771 blev han rådman i staden.

Han flyttade omkring 1787 till gården Gyeberg i Järsnäs socken.[6][7][8] Fries avled 1791 på sin gård i Järsnäs.[9] Han blev 71 år gammal.

Fries var riksdagsledamot för borgarståndet i Jönköping vid riksdagen 1765–1766 och riksdagen 1771–1772. Han tillhörde Mösspartiet.[2]

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Fries gifte sig första gången 2 oktober 1753 i Jönköping med Anna Stina Wallin (1730-1763). Hon var dotter till kopparslagaren Jonas Wallin och Sara Persdotter Elcerot i Jönköping. De fick tillsammans barnen Sara Helena (1756-1806), Jonas Magnus (född 1761), Thore (1762-1839), Anna Catharina (död 1763).

Fries gifte sig andra gången med Helena Mobeck (1737-1796). Hon var dotter till vice fiskalen i Göta hovrätt Gustaf Mobeck och Anna Elisabeth Lindencrona. De fick tillsammans barnen Peter Magnus (född 1765), Beata Dorothea (född 1773), Johan Hindrich (född 1776).

Klockor

[redigera | redigera wikitext]

Listan är endast påbörjad. Han göt klockor till omkring 67 församlingar.

Gjutår Kyrka Stift Klocka Övrigt
1756 Habo kyrka Skara Storklocka. Omgjutning i juli månad. 1926 reparerad av klockgjutarfirman Olsson i Ystad och försedd med nya kullager och kläpp.[10]
1757 Habo kyrka Skara Mellanklocka Omgjutning i augusti månad. 1926 reparerad av klockgjutarfirman Olsson i Ystad och försedd med nya kullager och kläpp.[10]
1760 Habo kyrka Skara Lillklocka Omgjutning. 1926 reparerad av klockgjutarfirman Olsson i Ystad och försedd med nya kullager och kläpp.[10]
1762 Nykils kyrka Linköpings Lillklocka Omgjutning. Klockan blev ytterligare omgjuten 1938 av M & O Ohlssons klockgjuteri i Ystad.
1763 Stenberga kyrka Växjö Storklocka Omgjutning.
1763 Ljungarums kyrka Växjö Lillklocka. Nygjutning.
1764 Linköpings domkyrka Linköpings Storklockan och s. k. annangångsklockan Omgjutning. Storklockan från 1624 blev omgjuten för tredje gången av Elias Fries Thoresson. Annangångsklockan (idag Böneklockan) fick tillagt material från två andra klockor

samt ny malm vid omgjutningen den 28 augusti 1764. Klockorna invigdes 29 september 1764 på Mikaelsdagen. Bägge har bevarade äldre och nya tillagda inskriptioner.

1764 Värna kyrka Linköping Storklocka Nygjutning. Klockan omgöts 1947.
1764 Vreta klosterkyrka Linköpings Storklocka Omgjutning.
1765 Carl Gustafs kyrka Lunds Stor- och Lillklockor Nygjutningar. Kompletterade två tidigare klockor. Kostade 3000 Daler. Provringningen gick väl med bra samklang mellan alla fyra. Storklockan sprack 28 maj 1771 men omgöts av Fries till halva dagsarbetskostnaden.
1766 Södra Unnaryds kyrka Växjö Storklocka Omgjutning av klocka gjuten 1603 efter en spricka i klockan uppkommen 1765.
1769 Vetlanda kyrka Växjö Mellanklocka Nygjutning.
1769 Rumskulla kyrka Linköpings Storklocka Ingen uppgift om ny- eller omgjutning.
1769 Ölsremma kyrka Göteborgs Enskild klocka i klockstapel Omgjutning.
1771 Heda kyrka Linköpings Storklocka Omgjutning.
1771 Bankeryds kyrka Växjö Lillklocka Omgjutning.
1774 Norra Vi kyrka Linköpings Lillklocka Omgjutning.
1775 Slottskapellet, Jönköping Växjö Mindre klocka Nygjutning. Göts i bränd koppar med 3 Lispund 7 Markers vikt.
1775 Harplinge kyrka Göteborgs Lillklockan Omgjutning.
1778 Bredaryds kyrka Växjö Storklocka Omgjutning av klocka gjuten år 1600.
1781 Acklinga kyrka Skara Okänd klocktyp Nygjutning.
1783 Svenljunga kyrka Göteborgs Lillklocka Nygjutning. Klockan såldes till Norra Hestra kyrka 1830.
1783 Anderstorps kyrka Växjö Lillklocka De tidigare mellan- och lillklockorna omgöts till en ny lillklocka.
1783 Onsala kyrka Göteborgs Lillklocka Nygjutning.

Medarbetare

[redigera | redigera wikitext]
  • Abraham Palmberg (född 1740). Han var gesäll hos Fries.
  • Jonas Malmberg. Han var gesäll hos Fries.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h i j] Viktor Millqvist, Svenska Riksdagens borgarstånd 1719–1866, Personhistorisk tidskrift, 1911, s. 91, läs online, läst: 9 juli 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Millqvist, Viktor (1911). Svenska riksdagens borgarstånd 1719-1866: personhistoriska anteckningar. Skrifter / utgivna av Personhistoriska samfundet, 0348-7660 ; 5. Stockholm: Norstedt. sid. 91. Libris 8220911 
  3. ^ Linköpings domkyrkoförsamling (E) CI:2 (1695-1763) Sida: 134
  4. ^ Jönköpings Kristina (F) AI:4 (1766-1780) Sida: 68-69
  5. ^ Jönköpings Kristina (F) AI:7 (1781-1789) Sida: 34
  6. ^ Järsnäs (F) AI:2 (1772-1787) Sida: 358-359, 448-449
  7. ^ Järsnäs (F) AI:3 (1788-1789) Sida: 30-31
  8. ^ Järsnäs (F) AI:4 (1790-1799) Sida: 68-69
  9. ^ Järsnäs (F) C:3 (1776-1832) Sida: 245
  10. ^ [a b c] Fischer, Ernst Felix (1922). Västergötland. Àv Ernst Fischer. Stockholm G. Tisell. http://archive.org/details/vstergtland02fiscuoft. Läst 19 november 2022 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elias_Fries_(klockgjutare)&oldid=51670316”